Men för att vara helt säker kunde det ju inte skada att vara lite uppmärksam på det som händer runt omkring oss.

Jasons perspektiv

  ”Vad menar du med att Amanda är tillbaka?” frågade Mike efter att jag skrikit åt honom att hon var tillbaka. Fast detta var dock efter att jag sabbat hela hallen -igen-. Det är andra gången bara på några dagar. Skit jag måste lugna ner mig. Men jag kan inte lugna ner mig inte nu, inte utan Brianna vid min sida. Hon kan få mig att lugna ner mig genom att bara vara där. Utan henne behöver jag ta ut min ilska på något. Vilket jag antar är bättre än en person som ibland har blivit mitt offer för min ilska.

  Den här gången var värre än den andra gången också. Både huset och situationen som jag var i. Jag kan inte längre bara förlora Brianna för att jag döda hennes bror utan jag kan nu även förlora henne för att dem kan döda henne. Jag vet inte vad jag kommer att göra med mig själv om Brianna dör pågrund utav mig. Jag skulle inte klara det. Hon är den enda som betyder något för mig just nu. Den enda som ger ljus in i mitt liv.

  ”Jag menar just det. Amanda och hennes gäng är tillbaka i stan”

  ”Hur vet du det? Wilich har inte meddelat oss om att något utav dem är tillbaka. Om dem var tillbaka skulle han ha meddelat oss, det är hans jobb. Han är bättre än någon annan på sådana här grejer så skulle dem vara här skulle vi veta det så fort dem satte fötterna i LA”

  ”Ja men han har fucking misslyckats den här gången för jag vet att dem är tillbaka. Jag stötte fan på Amandas högra hand Dylan idag”

  ”Du stötte på Dylan? Vart? När? Hur?” frågade Ryan och kollade på mig med stora ögon. Det här är nog inte riktigt vad dem hade tänkt sig när jag kallade till möte.

  ”Jag möte honom på kaffet som jag och Brianna var på. Han sa att han ville prata med mig så jag antar att han följde efter mig dit eller något”

  ”Vänta här? Brianna var med dig när du mötte Dylan?”

  ”Ja och han måste ha vetat att hon var med mig för han började flörta med henne så fort jag lämnade henne ifred. Han ville förmodligen få en reaktion ifrån mig”

  ”Så fick han det då? En reaktion alltså? Och det är inget konstigt att han vet att hon var med dig. Alla vet att du är tillsammans med henne”

  ”Jag vet att alla vet att vi är tillsammans och det är problemet. Dylan använde henne emot mig för att få en reaktion utav mig och det fick han nästan. Jag var så himla arg. Jag har inte känt sådan ilska sedan Alex dog. Att se Dylan igen fick alla minnen från Alex död att komma tillbaka. Det plus att han var ett hot för Brianna gjorde mig galen. Det är ett under att det enda jag gjorde mot honom var att stick en gaffel i hans hand”

  ”Du stack en gaffel i hans hand?”

  ”Ja” svarade jag enkelt och ryckte smått på axlarna som att det inte vore något speciellt.

  ”På kaffet? Framför Brianna?”

  ”Ja på kaffet och nej inte framför Brianna. Jag skickade iväg henne. Jag ville inte att hon skulle vara runt mig när jag var så där, jag var rädd för vad jag skulle kunna ha gjort mot Dylan”

  ”Du menar alltså att du är rädd för att Brianna ska se ditt sanna jag? Den som gömmer sig bakom den här fasade som du har runt henne”

  ”Jag har inte någon jäkla fasad runt Brianna. Jag är mig själv när jag är med henne Robert. Det jag har med Brianna är äkta, det enda äkta i mitt liv just nu. Så jag vill inte ge henne en anledning att lämna mig. För skulle hon se mig när jag tappar allt, låter min ilska komma fram så kommer hon helt klart att sticka. Utan att tveka”

  "Okej om du säger så. Men bara en fråga. Hur ska du hålla Brianna borta från Amanda och hennes gäng. För som du sa tidigare så kommer dem helt klart att använda henne emot dig om dem vet vad hon betyder för dig"

  "Vilket just är anledningen till att dem aldrig kan få reda på vad hon betyder för mig"

  "Och hur har du tänkt att det ska kunna gå till, alla vet att du är tillsammans med Brianna"

  "Inte dem. Jag lyckades övertala Dylan om att Brianna bara är ännu en utav mina olika tjejer"

  "Så nu är Brianna bara en utav alla horor som du har vart med tidigare?” frågade Chaz misstroget och kollade tveksamt på mig.

  ”Självklar inte, hon betyder så himla mycket för mig. Du av alla borde veta det”

  ”Oh vi vet det, men du vill alltså att alla andra ska tro att Brianna är någon slampa som du hittat på gatan. Att hon inte är mer värd än dem andra tjejerna som du var med tidigare?”

  ”Ja. Jag vet att det kanske inte är det bästa sättet att hålla henne säker. Det skulle egentligen vara att göra slut med henne. Att låta henne gå men det vet jag att jag aldrig skulle kunna göra. Så det här är min lösning, så länge i alla fall. Tills jag kommit på något bättre eller vi blivit av med Amanda och hennes gäng”

  ”Har du pratat med Brianna om det här? Vet hon vad det är som pågår just nu?”

  ”Nej det gör hon inte och jag vill inte att hon ska få reda på det heller. Jag vill inte oroa henne mer än hon redan är. Hon är redan rädd för att jag ska bli skadad och oroar sig för mig varje gång vi gör något jobb. Jag behöver inte ge henne en till anledning till att oroa sig för sig för mig. Eller säg själv för den delen. Hon har redan fått så mycket skit slängd sin väg. Hon behöver inte det här också. För jag vet inte hur mycket mer hon kommer att klara av innan hon väljer att sticka”

 ”Jag förstår dig Jason men jag tycker bara att du ska prata med Brianna om det här. Hon borde få veta det här, det handlar delvis om henne. Hon förtjänar att veta vad som pågår”

  ”Kanske men hon ska inte få reda på det här. Jag ska inte säga något och det ska inte någon utav er heller göra. Ni alla håller käften okej?” frågade jag och dem alla nickade smått till svar.

  ”Som du vill Jason. Men var försiktig med det här. Jag vet hur mycket Brianna betyder för dig och vi alla vet att du vill inte förlora henne. Så låt inte din heder och rädsla hålla dig från att tänka klart. Du är smart, det vet vi alla så var inte dum nu Jason. Tänk igenom allt ordentligt”

  ”Jag har redan tänkt på det här Ryan så håll bara käften. Jag vet vad jag ska göra och jag gör det med eller utan er. Det är erat val”

  ”Du vet att vi aldrig skulle låta dig gå igenom något sådant här ensam. Vi följer dig och det vet. Även i dem svåraste stunderna”

  ”Ja ja jag fattar. Så kan vi sluta med allt det här pratet och kanske börja prata om en plan. Jag vill ha bort Amanda från gatorna och det är nu” sa jag bestämt och killarna sa inget mer utan gick ner i källaren för att börja smida en plan på hur vi skulle bli av med Amanda och hennes gäng

  Jag skulle äntligen bli av med Amanda. Jag skulle få min hämnd på henne. Och bäst utav allt jag skulle kunna få bort Amanda så att hon inte längre skulle kunna vara ett hot för Brianna.

Briannas perspektiv

  Fredag. Det brukar vara min favorit dag i veckan. Men inte den här gången. Den här dagen vart lång ifrån bra. Det här var nog en utav dem värsta dagarna någonsin. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med den heller. Det är inte riktigt så att jag kan göra något heller. Även om jag nu önskade att jag kunde det.

  Men som sagt så var det inget jag kunde göra och jag ville nästan gråta. Men det kunde jag inte. Inte här och inte inför honom. Och när jag säger honom menar jag Jason. I vanliga fall så skulle jag inte ha något emot att han såg mig gråta. Han har sett mig vid min värsta och bästa så det är inget konstigt. Men just nu var det han som fick mig att känna det här smärtan som jag kände så det är inte riktigt så att jag kan gå till honom och klaga och gråta ut. Fast det var vad jag ville göra för tillfället. Jag ville krypa ihop till en boll och ligga i Jasons famn. Men just nu vet jag faktiskt inte om han skulle finnas där för mig. Han har inte gjort något annat än att flörta runt med en massa andra tjejer. Han har knappt sagt något till mig på hela dagen. Nej styck det där. Han har knappt pratat med mig på hela vecka. Han har vart för upptagen med sina ‘jobb’ för att ens kunna prata med mig.

  Haha, han var säkert iväg med en utav alla dem bitcharna som har fått mer action utav min man än jag. Han rör mig knappt, han kollar inte ens på mig.

Tillbaka blick

  ”Hej baby, du ser bra ut” sa Jason så fort vi satt fötterna inne på klubben och jag slog upp i ett stort leende. Han pratade äntligen med mig igen. Han hade knappt sagt något sen han hämtade mig i skolan. Han har vart och jobbat smått med killarna och sen när vi var på väg hit så pratade han med någon i telefonen så då pratade han inte med mig heller.

  Men jag kände hur all min glädje försvinna lika fort som den kom när jag såg vem det var han egentligen pratade med. Han hade blicken fäst på någon blond bimbo som genast slog upp i ett stort leende när hennes blick föll på Jason. Dem kramades kort och han gav henne en kyss på kinden innan han hälsade på hennes kompis som stod bredvid. Han sa något om att han gillade deras klänningar för det gav honom bra sikt över deras ben och jag kände hur allt sjönk inom mig. Han har inte gett mig en enda komplimang för det jag hade på mig. Jag antar att det jag hade på mig när jag var här inte räckte längre. Han vill se hud, han vill ha möjligheten att kunna röra en.

  Men jag kan inte ge honom det, jag kan inte ge honom det han behöver. Jag är inte bekväm med det, jag känner mig inte bekväm med att gå runt med sådana visande kläder. Jag känner mig bara utsatt.

  Jag såg hur bimbon drog med handen från Jasons axel ner till hans mage där hon lät sin hand ligga. Väldigt nära hans skrev också om jag får säga så fast Jason verkade inte ha något emot det för han viskade något i hennes öra innan han blinkade smått mot henne. Dem kramades en gång till innan Jason vände sig mot mig och Chaz som stod bredvid mig.

  ”Ska vi gå och ta något att dricka?” frågade han men hans fråga var inte riktad emot mig, den var riktad mot Chaz och så var även hans blick. 

  Han skulle alltså fortsätta att ignorera mig. Har jag gjort något mot honom för att få honom sur på mig eller vad är det här?

Nu tid

   Jag hade förlorat honom, han var borta. Folk sa åt mig att jag behövde ha sex med Jason ganska fort för att kunna behålla honom för att han är som han är. Men jag trodde att Jason hade förändrats, att han förändrats för mig. Men jag antar att jag var idioten som trodde att någon som trodde att någon som Jason kunde förändras. 

  Om ni tycker att jag överdriver och drar förhastade beslut eller tankar så ska ni veta att det inte är det enda som hände när vi var där. Han fortsatte att flörta runt med olika tjejer och han fortsatte att ignorera mig. Han sa inte så mycket som ett ord till mig. Eller i alla fall inte förs än han sa åt mig att vi skulle åka hem. Vilket jag mer än gärna gjorde. Fast jag ville inte följa med honom hem. Inte efter idag. Jag ville bara hem och krypa ner i min säng. Så därför bad jag honom att skjutsa hem mig och efter många om och men gick han med på det. 

  Jag har ändå inte druckit något idag så jag skulle inte råka illa ut om jag stötte på mina föräldrar när jag kom hem.

  ”Brianna prata med mig. Vad är det som har hänt? Har någon skadat dig? Har någon försökt något på dig? Du är aldrig så här tyst.” sa Jason när han parkerade utanför mitt hus. Vi hade inte sagt något till varandra sen jag fick honom att köra hem mig. Vilket är ungefär tjugo minuter sen eller något.

  ”Jason det är inget. Jag är bara trött och vill sova”

  ”Du hade kunnat sova hemma hos mig”

  ”Jag vill sova hemma idag Jason”

  ”Okej visst, jag kan stanna här. Din säng är ändå bekvämare än min” sa Jason och gav mig ett litet flörtigt leende. Ett leende som i vanliga fall skulle ha fått min knäsvag men nu ville jag bara spy. Det är samma leende som ha har gett alla andra tjejerna på klubben idag.

  ”Jason ensam. Jag behöver vila, tänka igenom lite olika grejer”

  ”Tänka igenom vad?”

  ”Olika grejer. Det är inget speciellt, du har inget att oroa dig för” till skillnad från mig ”Det är bara mina nerver som talar. Jag är nervös inför imorgon och det var dumt utav mig att åka till en klubb dagen innan en uppvisning”

  ”Kanske och jag har tyvärr dåliga nyheter om imorgon. Jag vet att lovade dig att jag skulle komma på din uppvisning imorgon men jag kan tyvärr inte. Jag måste jobba med killarna på en grej och jag kommer tyvärr inte hinna till din uppvisning”

  ”Det är lugnt, det kommer alltid komma fler uppvisningar som du kan kolla på istället. Det gör verkligen inget, gör det du behöver göra” jag är ändå van med att ingen kommer på mina uppvisningar.

  ”Du är bäst baby” sa Jason och jag ville brista ut i tårar igen. Jag brukade bli glad när Jason kallada mig baby, jag kände mig speciell när han gjorde det. Så speciell jag var då när han kallar alla andra tjejer inne på klubben baby.

  ”Jag försöker” sa jag och skrattade smått. Detta var dock ett falskt skratt och jag hoppas att Jason inte märkte något. Vilket han uppenbarligen inte gjorde då han fortsatte som vanligt. Kanske han inte kände mig så bra som jag trodde då.

  ”Tro dock inte att du kommer bort från din födelsedag. Jag ska fortfarande ta med dig ut”

  ”Jag trodde att du sa att middagen var för att fira eller sörja hur det gick på min dansuppvisning” 

  ”Det kan vi också göra. Men det här är framför allt om att jag ska få dig att uppleva bra minnen på din födelsedag”

  ”Jason jag” var allt jag han säga in han avbröt mig genom att pressa sina läppar mot mina. Gud det här kändes bra, jag hade saknat hans läppar mot mina. Men trotts detta drog jag mig snabbt bort från Jason och mumlade ett snabbt hejdå innan jag hoppade ur bilen. För jag visste att om jag stannade med Jason in bilen skulle han få mig att glömma allt han har gjort ikväll och jag skulle låtsas som att ingenting har hänt.

  Fast Jason verkade inte nöjd med detta då han greppade tag om min handled när jag skulle gå förbi hans dörr som nu då var öppen. Han drog in mig in mellan hans ben som hängde ut från sättet då han nu satt sig snett.

  ”Brianna jag lovar att det kommer att bli bra på lördag och jag lovar att du kommer att vara perfekt på imorgon på dansen. Allt du gör är perfekt, du är perfekt” mumlade han fram samtidigt som han kollade mig kärleksfullt in i ögonen. Eller  jag tror i alla fall att det är kärleksfullt. Han har ju inte vart särskilt kärleksfull mot mig idag så det här kanske bara var något helt annat. Men han var ju så gullig. Jag ville bara kyssa honom. 

  När jag inte svarade honom skrattade han smått och placerade mitt hår bakom mitt öra så att det inte skulle ligga för mitt ansikte ”Du är så ovetande om hur vacker du är baby. Jag önskar att jag kunde få dig att inse det på något sätt” ja det skulle ju hjälpa lite om du inte flörtade runt med en massa olika tjejer.

Okej så det här och dem kommande kapitlerna kommer att vara lite förvirande. Kanske inte förvirande men Jason kommer att bete sig lite, konstigt. Som ni kanske redan märkt i det här kapitelt och ni kommer få reda på allt så småningom men någon kanske lyckas lista ut varför han beter sig som han gör redan nu ;P

1, Vad tycker ni om Jasons beteende? Vad är orsaken till det?

2, Hur tror ni hennes födelsedag kommer att gå? Hur kommer Jason att vara?