---

---

 

 

Jasons perspektiv

  Vi hade nu gått igenom biosalongen som enligt mig var väldigt coolt men Brianna sa att det bara var en liten grejen. Hon är ju van med det här så det här är inget nytt. Hon har allt och det är nästan svårt för mig att förstå hur hon har blivit så ödmjuk och fantastisk som hon är. Det måste ju vara lätt att bli snobbig och allt det där om man har allt. Hon kan bokstavligt talat få vad hon än pekar på men ändå så har jag fått det intrycket att hon inte ber om särskilt mycket. Hon berättade för mig att hon hade skänkt bort hälften av alla pengar som hon fick i födelsedagspresent till någon cancer fond. Vilket av någon anledning fått hennes föräldrar skit sura. Dem tycket väll att hon ska spendera pengarna på sig själv och inte på andra.

  Men om vi går vidare så har vi nu kommit fram till några stora dubbeldörrar som ledde in till något rum. Jag har ingen aning om vad som är på andra sidan men jag var exalterad. Brianna sa att jag förmodligen skulle gilla det här rummet mest vilket gjorde mig väldigt intresserad.

  ”Kan du inte bara öppna dörren någon gång? Jag vill se vad det är bakom dörren? Det kommer säkert inte ens vara något bra, du vill säkert bara lura oss och få höga förhoppningar. Det kommer säkert vara en massa kläder eller något annan tjej sak” sa Mike otåligt och dem alla tre tjejerna skrattade smått. Jag såg hur Brianna skakade roat på huvudet innan hon vände sig mot dörren som hon sen snabbt öppnade. Mike och Robert nästan sprang in i rummet när hon fått upp dörrarna ordentligt och jag kunde nu höra hur dem svor för sig högt inifrån rummet vilket fick mig om möjligt ännu mer nyfiken. Jag gick rundade Brianna och Emily för att komma in i rummet och kände direkt hur mun haka föll när min blick glidit runt i rummet. Om det var möjligt så hade min haka vart nere i marken som den alltid är i alla tecknade filmer.

  I rummet stod om jag räknat rätt 8 stycken bilar som alla var fixade och utställda på olika ställen. Det fanns Ferrari, Lamborghini, Porsche, Mustang och vad vet mer. Utan att våga röra bilarna gick jag runt dem och försökte få in varenda liten detalj på dem. Dem var perfekt byggda, rätt färg på dem alla för att få fram bilen ordentligt. Visa av dem här bilarna har jag bara kunnat drömma om. Visst jag känner rätt mycket med alla jobb vi gör men jag skulle aldrig kunna köpa vissa utav dem här bilarna. Många är väldigt gamla och samlar bilar som är värda sjukt mycket. Jag kan inte ens tänka mig vad en av dem här skulle kunna kosta. Ännu mindre vad dem alla skulle kosta. Briannas pappa måste ju fan kunna bada i pengar.

  ”Är alla dem här bilarna dina?” frågade jag chockat och kollad med stora ögon på Brianna som bara stod med ett stort leende på läpparna.

  ”Ja. Eller för att vara mer noggrann så är dem min pappas bilar. Det var min brors förut också då dem ofta jobbade på bilarna tillsammans. Men nu är det bara pappas dock använder han dem knappt. Han har dem bara som sevärdheter som han kan visa för kolegor så att han kan skryta med dem. Han använder bara sin Audi R8 och med tanke på att den inte är här nu så tog han den till flygplatsen”

  ”Han använder sin Audi R8 till flygplatsen och ställer den där på parkeringen sen?”

  ”Ja. Fast det är ju på en annan parkering än dem vanliga. Det här är någon dyrare som bara rika personer har råd med” sa Brianna och jag kunde höra en gnutta ilska i hennes röst. Jag visste att det hade något med att hennes föräldrar och deras slösande med pengar men jag ville inte dra upp det nu. Inte inför alla. Tjejerna visste säkert om det här men jag ville inte dra upp det inför killarna.

  ”Jag förstår. Men snälla kan jag få testa en bil?”

  ”Haha jag önskar att jag kunde ge dig det men jag är ledsen Jason. Jag får själv inte röra dem förs än jag är 18 så inte en chans att du får röra dem. När jag väll har fyllt 18 kanske jag kan komma till dig eller något så att du kan testa den. Men fram tills dess så vill jag att alla tar borta sina smutsiga händer från bilarna. Pappa kommer att döda mig om det är det minsta lilla märke på hans bilar” 

  ”På tal om att fylla 18. Fyller inte du år på söndag?” frågade jag och gjorde min väg över till henne. Hon log smått mot mig men det nådde inte riktigt hennes ögon. 

  ”Du kom ihåg”

  ”Så klart att jag kommer ihåg din födelsedag baby. Det är någonting att fira. Du blir äntligen myndig och kan göra vad du vill, eller i ditt fall till en viss gräns i alla fall”

  ”Haha väldigt roligt McCann. Jag vet att min pappa kan vara lite jobbig ibland men han gör det för att han bryr sig. Eller åtminstone så tror jag att han göra det, fast det skulle lika gärna kunna vara för att han inte vill ha ett dåligt leende”

  ”Tro mig han älskar dig, om inte är han dum i huvudet” sa jag vilket fick ett litet skratt att lämna hennes läppar. Hennes läppar som jag suktat efter ett bra tag nu ”Men du, vad ska du göra på din födelsedag då? Någon stor fest eller gala du ska på?”

  ”Nej, jag ska stanna hemma och bara ta det lugnt. Kanske kolla på någon film och äta glass men en fest. Nej det blir inget sådant”

  ”Varför inte? Jag menar 18 är en rätt stor ålder. Borde du inte göra något åt det”

  ”Nej” svarade hon bara enkelt och jag kollade chockat på henne.

  ”Varför inte?”

  ”För att jag inte vill fira min födelsedag, jag vill inte fira den mest deprimerande dagen i mitt liv”

  ”Att bli ett år äldre i våran ålder är inget att bli deprimerad över baby. Du är ung och du borde njuta utav det”

  ”Det finns inget att njuta utav. Min födelsedag kommer jag inte fira och jag lovar dig. Om du eller någon annan drar något stå för att fira min födelsedag så lovar jag att jag kommer att smälla till den personen.

  ”Vad är det som är så dålig med att fylla år? Jag förstår inte Brianna”
  ”Det är bra, du behöver inte veta det här” sa hon innan hon gick bort till Emily och Alexandra som stog borta vid ena bilen. Jag kollade chockat på henne och rynkade smått på pannan. vad var det hon inte ville berätta för mig? Jag menar jag berättar allt för henne, borde inte hon göra det tillbaka då?

  Jag ska få reda på det vare sig hon vill det eller inte. Om hon inte vill säga det frivilligt så får jag väll fiska det ur henne.

 

 

Briannas perspektiv

  "Okej så nu när vi äntligen är ensamma, kan du berätta nu varför du inte firar din födelsedag? Varför du inte låter mig ta ut dig på din födelsedag" frågade Jason och drog in mig i sin famn. Hans armar log runt mina axlar, mina armar nu runt hans midja och mitt huvud vilandes på hans bröst. 

  "Det är en lång historia"

  "Jag har all tid i världen" sa Jason och jag skakade smått på huvudet. Jag ville inte prata om det här, genom att prata om att jag inte vill fira födelsedag måste jag dra upp min bror. När jag inte svarade honom suckade han smått innan han tog ett litet steg bort från mig. Han kupade mitt ansikte i hans händer för att sen kunna lyfta upp mitt ansikte mot hans   "Snälla Brianna prata med mig. Jag kan märka på dig att det inte bara är för att du har växt upp och därför inte vill fira din födelsedag. Uppenbarligen så har det ju hänt något, så prata med mig"

  "Jason jag, jag kan inte"

  "Brianna snälla prata med mig. Jag har berättat allt för dig. Min bror, mitt liv och allt det där. Jag förstår om du inte vill berätta men snälla släpp in mig en bit i alla fall”

  ”Visst. Men kan vi snälla sätta oss någon stans i alla fall” bad jag och Jason nickade lite smått. Han greppade tag om min hand och drog in mig i vardags. Han satte sig ner i ena soffan och drog ner mig bredvid sig. Hans arm låg runt min axlar och jag lutade mitt huvud återigen mot hans bröst.

  ”Jag vet inte vart jag ska börja någon stans”

  ”Börja från början. Jag har alltid i världen på mig baby. Så börja från början och vilka personer som det handlar om” jag nickade smått och kollade ner på mina fingrar som låg på Jasons ben. 

  ”Det handlar väll först och främst om min bror. Vi var väldigt nära varandra, han var en av mina bästa kompisar. Visst vi bråkade vid tillfällen men vi löste alltid allt bara någon minut senare. Jag kunde aldrig hålla mig sur när det kom till Brandon. Han kunde alltid få ett leende på mina läppar” sa jag och log åt bra minnet ”Jag älskade Brandon mer än något annat. Han var väldens bästa brorsa och bästa kompis. Jag kunde prata om allt med honom och han lyssnade alltid. Han var världens mjukis men han kunde även vara rätt tuff också. Ganska lika dig faktiskt fast inte lika mystiskt” jag såg hur Jason himlade med ögonen åt det jag sa och jag skrattade smått.

  ”Det var förra året som det egentligen hände. Brandon sa att han skulle fixa världens bästa present till mig. Han sa att han skulle åka iväg några dagar bara för att kunna fixa det. Han stack fem dagar innan jag fyllde år och han sa att han bara skulle vara borta i tre dagar. Så när han inte kom hem började jag oroa mig som jag alltid gör. Mina föräldrar gjorde inget, dem sa bara att han förmodligen bara blivit fördröjd och att han skulle komma. Så jag lyssnade på dem och det var en av dem största misstagen som jag gjort någonsin. Jag borde gjort som min magkänsla sa och ringt polisen. För två dagar senare, alltså på min födelsedag så kom polisen hem till oss” sa jag och kände hur en klump bildades i min hals. Mina ögon fylldes utav tårar som Jason enkelt torkade bort med ena hans hand medan den andra fortfarande låg beskyddande runt mig.

  ”Dem kom och sa” var allt jag kunde säga innan orden fastnade i min hals och snyftade smått.

  ”Det är lugnt, andas bara. Du behöver inte stressa vi har tid på oss”

  ”När jag såg dem i dörren så trodde jag av någon anledning att dem kom med goda nyheter. Jag trodde dem skulle komma och säga något i stil med ’vi hittade Brandon strövandes runt’ eller något i den stilen. Så du kan ju förvänta dig chocken som jag fick när dem sa att dem hade hittat honom död i en sjö. Det hade vart någon random dykare som hittat honom. Han hade tydligen vart död i två dagar då när dem kom till oss. Dem hade hittat spår på att det hade vart en fight vilket betydde att någon mördat honom. Han hade flera brutna ben och inre blödningar” 

  ”Jag är så ledsen baby, jag vet inte vad jag ska säga. Jag lovar om jag visste vem det var som gjort så här mot din bror så skulle jag hämnas honom” 

  ”Det skulle inte lösa något Jason”
  ”För mig gör de det, genom att slåss och allt det där släpper jag löss all min ilska och tro mig. Det finns mycket ilska i mig”

  ”Det måste ju finnas ett bättre sätt att hantera det på än att gå och döda folk”

  ”Åh det finns det. Att kyss dig hjälper mig att lätta på trycket”
  ”Jaså?” frågade jag, lättad att samtalsämnet vi hade nu var mycket lättare. Jason nickade lite kort till svar innan han lutade sig ner mot mig och i nästa sekund var hans läppar tryckta mot mina. Jag log smått in i kyssen men det varade inte länge då Jason pressade sina läppar hårade mot mina. Våra läppar började röra sig i synk och inte långt där efter var även våra tungor inblandade i kyssen. Ett lågt stön lämnade Jason läppar och han pressade sig närmre mig. Hans ena hand låg på på mitt ena lår som han drog över sina så att jag nu satt gränslande över hans ben. 

  Mina händer hittade fort sin väg in i hans hår medan han greppade tag om min höft och la en hand på min kind. Jag hoppade närmre honom och tror att jag råkade dra mig mot hans skrev då ännu ett stön lämnade hans läppar. Den här gången högre. Hans grepp om mig hårdnade och i nästa sekund låg jag under honom. Hans läppar snuddade nu bara mina medan vi båda försökte hämta andan. Men precis när jag skulle lyfta på nacken för att kyssa honom igen hörde jag en krasch och sen hur glass splittrade.

  Jag tog mig fort ur Jason grepp och kollade vettskrämt på fotografiet som ramlat ner på golvet. Jag vet inte hur det ramlade men det har förmodligen något med ett vi måste stött till det lilla bordet när vi rörde oss runt i soffan. Eller rättare ut sagt soffan slog i borden och fotografiet ramlade ner.

  Okej vem bryr sig egentligen hur det ramlade ner. Det hade ramlat ner och jag är livrädd att det skulle vara något märke på bilden. Det var en bild på min bror och jag fiskade snabbt upp det. Till min lättnad såg jag att det var oskadat och jag andades lättat ut.

  ”Vad var det som ramlade?”

  ”Det var bara ett fotografi, glaset gick sönder men bilden lyckades klara sig och det är det viktiga” sa jag och drog smått med fingrarna över bilden. Jag kände återigen hur tårar bildades i mina ögon medan jag kollade ner på bilden. Allt kom tillbaka till mig som jag vet inte vad och jag vet inte hur jag ska hantera det. Tårarna började rinna likt floder längst mina kinder men för en gångs skull så orkade jag inte göra något för att torka bort dem. Jason satte sig snabbt bredvid mig och drog in mig i hans famn.

  ”Vem är det på bilden?”

  ”Det är min bror?” sa jag och kände hur Jason stelnade till bredvid mig. Men av vilken anledning vet jag inte. Han muttrade något tyst för sig själv ovh jag orkade inte fokusera på vad han sa. 

  Han släppte sitt grepp om mig för att sen dra en frustrerad hand igenom håret innan han ställde sig upp från soffan. Han kollade smått runt i rummet innan han vände sig mot mig ”Jag är ledsen men jag måste verkligen gå. Jag är ledsen men jag måste verkligen gå. Jag lovar att jag kommer på din dansuppvisning på lördag och jag kommer ta med dig ut på söndag”

  ”Jason jag sa ju att jag inte ville fira min födelsedag. Lyssnade du på något utav det jag sa?”

  ”Ja och vi ska inte fira din födelsedag. Vi ska antingen fira att det gick bra på din uppvisning eller trösta om det går dåligt. Men det sist nämnda kommer inte att vara nödvändigt då jag vet att du kommer vara fantastiskt”

  ”Tack antar jag. Men varför har du så brotom helt plötsligt. Du sa att du inte hade något planerat. Att vi kunde spendera dagen tillsammans”

  ”Jag vet och jag är ledsen. jag måste verkligen gå. Jag ringer dig senare”

  ”Okej” sa jag och efter en kort kyss var han ute ur huset. Jag kollade chockat efter honom och försökte få ett sammanhang på allt men inget gick ihop.

  Han verkade må bra i ena sekunden men i nästa så var han jätte konstigt. Jag vet inte hur jag ska beskriva det men han hade världens humörsvängning och betedde sig jätte konstigt.

 

---

---

 

Okej så jag har inte läst igenom kapitlet, gör det imorgon när jag vaknar då jag knappt kan hålla mig vaken längre. Blev tyvärr kortare än dem senare också och jag är ledsen. 

 

Kommer inte på så många kommentarer så ni får bara två. Men skriv gärna om andra grejer som ni tycker är bra/dåligt då jag vill kunna utvecklas och era kommentarer och åsikter hjälper :D

1, Men vad tycker ni om det Brianna berättade om hennes bror?

2, Sen vad tycker ni om Jason i slutet? Han betedde sig lite konstigt där

 

MUCH LOVE <3

 

  ”Oh vänta, jag glömde” sa Jason som kom halvspringandes tillbaka och drog fort upp mig på fötter innan han pressade sina läppar mot mina. Den var kort men det var mycket som blev sagt i den.

  ”Vi syns imorgon baby” var det sista han sa innan han sprang ner för trapporna och ut ur huset.

 

---

---

 

 

  ”Okej så ingenting hände efter att du och Jason lämnade dansen?” frågade Emily och jag skakade på huvudet som svar ”Oh kom igen Brianna, du tror väll inte att vi kommer tro på det?”

  ”Ja det tror jag för ingenting hände mellan oss. Visst vi kysstes” och saker blev lite het ”Men vi gjorde inget mer än så” sa jag smått irriterat då hon och Alexandra inte ville släppa det här. Dem har enda sedan dem kom hit förhört mig på vad som hände efter att jag lämnade dansen med Jason och det här förhöret har pågått i ungefär en halvtimme nu och  det börjar bli väldigt irriterande. Dem vägrade att släppa det och det spelar ingen roll hur många gånger jag säger att det inte hände något. Dem litar inte på mig. Dem tror att det hände något mellan oss, vilket det inte gjorde. Eller typ inte, det hände inte det som dem anande men jag gick längre med Jason än jag någonsin gått med någon annan kille. Det är säkert jätte konstig med tanke på att jag var tillsammans med Nate i två år, men jag kände mig aldrig tillräckligt bekväm med honom. Med Jason så, jag vet inte. Jag bara litar på honom. Han har inte gett mig en anledning att inte lita på honom. Plus så känner jag mig dragen till honom, jag vill ha honom. Men jag kan inte. Inte än i alla fall.

  ”Kom igen Brianna. Jag menar det är Jason vi pratar om, han är en vandrande sex gud”

  ”Är det ditt smeknamn på honom nu eller?”

  ”Ja det är mitt smeknamn på honom och ut med språket nu. Vad hände efter att ni åkte”

  ”Ingenting så kan ni släppa det. Ingenting hände mellan oss så bara släpp det”

   "Okej vi tror dig. Men bara en fråga Brianna. Vet du ens vad sex är? Jag menar vet du ens vad man gör?" frågade Emily och jag kollade chockat på henne. Frågade hon verkligen det där? Jag menar det är klart jag vet vad sex är. Jag kanske inte har några egna erfarenheter men jag vet ju hur det går till. 

  "Det är klart att jag vet hur det fungerar, jag menar varför skulle jag  inte veta vad du är?"

  "Jag vet inte, jag bara. Varje gång vi börjar prata om något sådant så byter du ämne. Du vill inte ha sex med varken Jason eller Nate när du hade honom och det är rätt hyfsade killar. Speciellt Jason"

  "Jag vet och snälla kan vi prata om något annat som inte handlar om mig, Jason och sex. Speciellt inte Nate och sex, jag menar det kommer inte ens på tanken"

  "Jag vet att du inte vill prata om det men kom igen Brianna ge oss en anledning till varför du inte vill"

  "Varför hänger du så mycket på mig? Jag menar bara för att du har haft det betyder det inte att alla har haft det. Alexandra är också oskuld" sa jag till mitt försvar men hörde hur Alexandra harklade sig bredvid mig. Jag vände mig chockat om och kollade med stor ögon på henne "Har du förlorat oskulden? När? Var? Vem?" frågade jag och såg hur hennes kinder hettade till. 

  "Det var när du var på fest tillsammans med Jason och hans kompisar förra veckan?” frågade Alexandra och jag nickade smått till svar ”Okej så jag och Emily följde med några av hennes gamla kompisar på någon fest. Jag hade inte tänkt dricka men dem lurade i mig dricka. Jag blev helt borta och jag låg med en av killarna där. Jag kommer inte ihåg något från det, allt jag kommer ihåg är den pinsamma tystnaden och hur öm jag kände mig när jag vaknade upp”

  ”Se, det här är vad jag menar. Allt är inte skit bra med det som du vill få det att låta”

  ”Oh kom igen Brianna. Du förstår väll att det inte skulle vara samma sak med Jason som du gillar. Visst du kanske skulle vara öm efter, jag menar med tanke på hans händer och fötter så är han stor” sa Emily och jag kände hur mina ögon blev till de dubbla storleken ”Men det skulle inte bli stelt mellan er, ni gillar varandra så det är bara ytligare ett sett att visa hur mycket ni gillar varandra” om det nu ändå var så väll, alla vet att sex bara är sex för Jason. Visst han har erkänt att han gillar mig men kommer vi verkligen att komma till den punkten? Kommer Jason någonsin att lämna det stadiet där han bara har sex för att ”lätta på trycket” som Alexandra så förut.

  ”Emily det är inte så att jag inte vill ha det. För helt ärligt så vill ja ha det”

  ”Du vill ha vad med vem?” hörde jag någon fråga och vred mig om för att se hur Jason gjorde sin väg in i köket där vi satt tillsammans med killarna efter sig.

  ”Hon vill ha sex med dig. Hon är bara för rädd för att fråga efter det”

  ”Emily vad fan. Det var inte vad vi pratade om” skrek jag nästan vettskrämt och alla skrattade högt. Eller alla förutom Jason som bara log roat åt mig.

  Utan att säga något kom han upp bakom mig och la armarna runt min midja. Jag kände hur han begravde ansiktet i mitt hår och jag la mina armar över hans ”Så du pratar om mig hör jag” mumlade Jason mot min nacke som inom kort knottrade sig när hans andetag kom i kontakt med den.

  ”Ja vi pratade om dig men vi pratade inte om det”

  ”Jag tror dig baby. Jag menar hade du velat ha sex med mig så hade du ju chansen igår men du nekade mig så” sa Jason och jag kände hur rodnaden snabbt spreds på mina kinder vilket endast bara fick Jason att skratta roat åt mig. Jag var i alla fall tacksam att han inte sa det högt så att dem andra hörde, för jag vet mycket väll att Jason inte har något problem att prata om sex med killarna. Vilket får mig att undra fall han någonsin pratat om det vi har gjort. Jag vet ju att vi inte kommit särskilt långt men jag skulle direkt inte uppskatta om Jason berättade för dem att jag nekade honom igår.

  ”Okej i alla fall, om vi går vidare från den här jätte pinsamma tystnaden så. Eh tjejer det här är Mike, Chaz, Ryan och Robert. Killar det här är Emily och Alexandra” 

  Dem alla hälsade smått på varandra och jag såg hur Chaz ögon låg på Alexandra vilket hon också verkade märka då hennes kinder fort hettade till. Åh dem skulle bli ett gulligt par. Jag såg hur Robert spanade in Emily och kände redan nu hur jag blev tvungen att lägga mig i. Inte en chans att jag skulle låta Robert skrämma Emily lika mycket som han har skrämt mig. Dock tvivlar jag på att hon skulle vara lika skrämd då hon alltid vart den ”modiga” utav oss men i alla fall. Jag vet hur Robert fungerar och det skulle inte sluta vackert.

  ”Robert håll dina ögon för dig själv. Dem vet om dig och vad du har gjort. Jag skulle hellre dö än låta dig bli tillsammans med henne. Så ögonen bort om du inte vill att jag ska sparka dig där solen inte skiner” sa jag och alla skrattade roat utan Robert som gav mig en irriterad blick. Han kollade nästan äcklat på mig vilket passade in då jag hatade honom minst lika mycket. Förmodligen mer, mycket mer men i alla fall.

  ”Det är bäst att du håller ett öga på din tjej McCann. Vem vet vad som skulle kunna hände med en sådan tjej som henne om hon blev lämnad ensam”

  Jag kände hur hela min kropp stelnade till och hur kalla kårar gick längst min kropp. Robert skrämde mig, det visst vi alla. Så kanske var det dumt att jag hotade honom. Jag skulle ju inte ha någon chans om han gav sig på mig. Men en grej jag har börjat fundera på. Skulle han verkligen ge sig på mig? Jag menar jag är med Jason nu och han skulle skydda mig. Det skulle han väll? Jag menar han har ju bråkat om mig tidigare med Robert. Men skulle han välja Robert före mig? Det låter ju vettigare med tanke på att dem känt varandra längre. Men jag hoppas att han väljer mig eller åtminstone stoppar det om det skulle hända något.

  ”Ta det lugnt han kommer inte komma åt dig, jag skyddar dig baby” mumlade Jason och jag antar att han kände min humörsvängning då även hans grepp om mig hårdnade. Jag slappnade genast av och kunde inte stoppa leendet som ville spridas på mina läppar.

  ”Okej så eh. Brianna skulle du kunna visa oss runt? Jag är jätte nyfiken på hur resten av huset ser ut. Jag är imponerad bara av att se din hall och det här köket” sa Chaz som kollade runt med stora ögon vilket fick mig att skratta smått. 

  ”Visst, jag kan börja med matrummet så kan vi fortsätta där ifrån. Jag har ett antal rum som jag tror att ni skulle gilla men jag tar dem tråkiga först så går vi vidare där ifrån”

  ”Låter bra för mig baby, jag har velat se ditt hus ett tag nu”

  ”Vänta Jason har du inte sett huset än? Ni har ju vart tillsammans ett tag nu” sa Emily chockat och kollade med stora ögon på mig.

  ”Eh alltså nej, han har bara vart i mitt rum. Eller igår efter dansen såg han hallen och korridoren in till mitt rum men inte mer än så. Mina föräldrar har alltid vart hemma och det skulle inte sluta särskilt bra om pappa såg att Jason var hemma hos oss. Kan du tänka dig hans reaktion om han såg oss tillsammans”

  ”Omg din pappa skulle döda dig om han fick reda på att ni var tillsammans”

  ”Döda mig skulle inte ens vara nog för honom. Han skulle låsa in mig i mitt rum och aldrig släppa ut mig igen” 

  Jason skrattade roat åt mig och jag vände mig frågandes mot honom ”Du tror inte att du överdriver nu. Det kan väll inte vara så illa?”

  ”Jason han skulle sätta dig bakom stängsel och hitta på någon dum story om att du utnyttjade mig och skadade mig”

  ”Det låter för sig rätt mycket som din pappa. Din pappa är rätt galen, det vet du va?”

  ”Tro mig, jag vet”

 

  ”Okej så ni har sett nu sett hallen, köket, matsalen, vardagsrummet, badrummen och nu mitt rum” sa jag och log smått medan jag såg hur killarna kollade runt i mitt rum. Jason stod med armarna runt mig, mitt huvud lutandes mot hans bröst och jag kunde inte slut le. Det funkade väldigt bra mellan mina och Jasons kompisar. Chaz och Alexandra verkar ha ögon för varandra vilket jag tycker är jätte gulligt. Dem skulle passa bra för varandra. Alexandra var en mjukis och så var Chaz, när han vill vara det. 

  Robert och Emily där emot funkar inte lika bra. Och när jag säger inte bra menar jag katastrof. Katastrof som i att Emilys hand nu är inprintat i hans högra kind, för ett tag i alla fall. Han hade försökt kyssa henne och Emily hade smällt till honom. Jag skyller henne inte, jag skulle själv vilja göra det. Så hon har hållit sig till Ryan istället då han är den enda singel killen förutom Robert. Mike har en tjej, som jag fortfarande inte träffat än men Jason sa att jag förmodligen skulle gilla henne. Antingen det eller verkligen hata henne. Jag hoppas att vi ska komma överens, det skulle bli rätt jobbigt annars då våra killar bor under samma tak.

  ”Haha kolla jag hittade hennes underkläder” ropade Robert och kom ut från min WIC med ett par trosor och en bh i händerna. Jag kände hur mina ögon växte till de dubbla storleken och Jason reaktion var den samma. Dock var hans nog av en annan anledning.

  ”Omg du kan inte rota i mina lådor, lägg tillbaka dem där. Nu Robert”

  ”Oh kom igen Brianna, det kan väll inte vara så illa. Det ger oss bara en bättre blick på vad du gömmer under alla dessa kläder”

  ”Och det är just det jag inte vill att du ska veta. Du har ingen anledning till att veta sådant”

  ”Nej men Jason borde veta och med tanke på att du inte verkar ge honom något så” sa Robert och jag kände hur jag stelnade till. Hade Jason sagt något? Hade han sagt att jag nekat honom igår?

  ”Robert om du inte lägger tillbaka det där nu så lovar jag att jag ser till att min pappa sätter dig där du hör hemma” spottade jag irriterat åt honom innan jag vred mig ur Jasons grepp för att stampa ut ur mitt rum. Jag ville komma bort ifrån Jason vilket då inte funkade då han snabbt följde efter.

  ”Brianna stanna. Kom igen Brianna stanna” bad han men när jag inte stannade greppade han tag i min arm så att han kunde vända mig om ”Brianna vad är det?”

  ”Berättade du för dem?”

  ”Berättade vad? Brianna snälla kan du förklara vad du pratar om för jag är förvirrad här”

  ”Berättade du för dem att jag sa nej till dig, att vi inte gick hela vägen?”

  ”Va nej. Varför skulle jag göra det för? Varför tror du att jag skulle berätta för dem?”

  ”För att du sa att ni prata om sådant och här så kommer Robert och säger att jag inte ger dig något. Vad tror du att det ger för signaler?”

  ”Babe jag lovar att jag inte har sagt något. Han tycker bara att jag har blivit lite lätt retad och grinig på senaste tiden så han skyller det på att jag har för lite sex. Jag lovar, jag har inte sagt någonting. Jag vet att du inte gillar att prata om det så jag lovar att inte säga något för jag vet att det kommer att leda till att dem har något slags förhör med dig”

  ”Låter roligt” sa jag sarkastiskt vilket fick Jason att skratta smått.

  ”Väldigt. Men du varför gå vi inte vidare, jag vill komma till dem bra grejerna som du kallade det. Jag har ingen aning om vad det är men det är förmodligen bra”

  ”Åh lite på mig, det är bra”

 

  När jag visat dem ännu mer utav huset kom vi ut på baksidan utav huset som bestod av en pool, ett bubbelbad, en tennisplan, en stor gräsplätt, ett matställe där man kan laga mat -där hembiträdet kan laga mat- och sen en liten basketplan. Basketplanen har dock inte blivit använd på länge då det var min brors grej, men sen han försvann har den stort orörd.

  ”Kom igen, det här är ju grymt. Du har ju allt i ditt hus. Du skulle kunna leva här inne utan att någonsin bli uttråkad” skrattade Ryan fram och kollade än en gång storögt runt sig.

  ”Tro mig man kan bli uttråkad, det kan bli lite instängt och väldigt långtråkigt att springa runt ensam här”

  ”Det skulle aldrig bli tråkigt med oss här, du kan alltid ringa oss om du behöver någon att underhålla dig”

  ”Back off Ryan” 

  ”Ta det lugnt Jason, jag skämtar bara. Jag undrar bara hur tusan man skulle kunna bli uttråkad om man bodde i ett sådant här hus. Det är enormt och har allt man behöver i det”

  ”Haha och jag har ännu inte visat er det bästa. Eller vad jag antar att ni kommer att gilla bäst”

  ”Finns det något bättre än basketplan inne i det där huset?”

  ”Ja så kom igen nu, jag börjar bli rätt trött på att gå runt här. Det är inget speciellt för mig så kom nu. Vi genar igenom bion”

  ”Bion? Vänta har ni en egen biograf?” frågade Jason nu chockat och kollade med stora ögon på mig. Han hade vart rätt off, okej inte off men han var inte som dem andra killarna som såg ut som ett barn på julafton. Han visste redan att jag hade en basketplan och det mesta som vi hade i huset. Men dem två grejerna som jag hade kvar att visa vet han inte om vilket var det roliga med det här. Okej så nu visst han om biosalongen men han visste inte om det andra.

 

---

---

 

Okej så det här kapitlet blev lite kortare än det tidigare men nu fick det bli så här. Jag ville få upp det idag och om jag hade gjort det längre så hade det tagit ännu längre för att få upp kapitlet. Så här har ni, hoppas att ni gillar det :)

 

1, Okej så vad tycker ni om mötena av deras kompisar? Chaz och Alexandra kommer ju bra överens men jag kan inte riktigt säga det samma om Emily och Robert ;)

2,Vad tycker ni om huset? Man fick inte se/höra om hela då det skulle ta evigheter. Hennes hus är enormt som ni kanske förstår så ni får vet om det "viktigaste"

3, Vad tror ni att det är som Brianna ska vissa killarna nu som kommer göra dem glada?

 

---

---

 

 

  ”Va va vaad sa du nyss?” stammade jag fram och kollade chockat på Jason. Jag måste ha hört fel, det finns inte en chans att Jason nyss sagt att han gillade mig. Jason trodde inte på sådant, kärlek är bara ett skämt för honom.

  ”Jag, jag” var allt han fick fram innan han verkade få slut på ord. Eller jag vet inte riktigt om jag kan säga att han verkade få slut på ord då han inte verkade ha några ord från början.

  ”Du gillar mig?” frågade jag och han nickade smått till svar ”Varför?”

  ”Wow, inte riktigt det svar jag hade hoppats på” skrattade han fram och kliade sig stelt i nacken ”Men varför skulle jag inte gilla dig? Du är perfekt”

  ”Jason jag är långt  ifrån perfekt och till din fråga så därför. Jag går på dina nerver hela tiden, jag käftar emot dig. Jag är ingenting som tjejerna som du hänger runt med har. Jag har inget självförtroendet, jag är inte farlig eller tester runt med en massa. Jag är den duktiga flickan som lyssnar på sina föräldrar och är duktig i skolan”

  ”Det är just därför jag gillar dig Brianna, kan du inte se det? Motsatser dras till varandra. Är inte det vad du sa?”

  ”Jo men det är ju naturvetenskap som jag pratade om då. Inte om relationer”

 

Jasons perspektiv

  ”Jo men det är ju naturvetenskap som jag pratade om då. Inte om relationer” sa Brianna och jag kände hur sorgen spreds inom mig. Hon kände inte likadant, det var ganska jävla uppenbart nu. Hon ville inte vara med mig? Varför skulle hon? Jag var ett monster och det visste alla. Men jag kunde ju fortfarande låta henne veta hur jag kände eller hur? Jag menar hon förtjänar det i alla fall. Hon är så himla vacker och det är en skam att hon inte kunde se det själv. Om hon bara kunde låta mig älska henne så kunde jag få henne att inse hur vacker hon faktiskt är.

  ”Men uppenbarligen så händer det i verkligheten också. För jag har fallit för dig och jag har fallit hårt. Jag hatar att känna mig svag men jag älskar känslan som jag får när jag är runt dig. Jag känner mig fri och för en gångs skull på väldigt länge så är jag faktiskt lyckligt. Rakt igenom lycklig utan att behöva klistra på ett falskt leende på läpparna. Du får mig att skratta och om jag ska vara helt ärlig så ger du en mening till mitt liv igen. Jag älskar hur jag känner runt dig, bara genom att kolla på mig kan du få ett leende att spridas på mina läppar. Jag älskar känslan av att ha dig i mina armar, att vakna upp med dig vid min sida, känna din kropp mot min. Brianna jag har aldrig känt så här för någon förut och jag är förvirrad när det kommer till allt. Men en sak som jag vet är jag gillar att ha dig runt omkring, jag gillar att kyssa dig för jag får den här känslan i mig när jag” babblade jag på och helt ärligt så vet jag inte hälften av vad jag sa. Men i nästa sekund så kände jag Briannas ena hand i mitt hår, den andra på min kind och hennes läppar över mina.

  Jag stod där chockad ett tag av henne plötsliga rörelse men så fort som jag fick kontroll på min kropp igen la jag mina händer på hennes höfter så att jag kunde pressa upp mig mot henne. Kyssen började jag även besvara och det här våran helt klart bästa kyss. Eller bästa kyss jag haft med någon skulle jag säga. Det här kyssen sa något som vi inte kunde säga med ord. Grejen var bara att jag inte förstod varför hon gjorde det. Hon gjorde det enligt mig rätt klart att hon inte gillade mig tillbaka så varför skulle hon kyssa mig?

  Mike, Chaz och Ryan varnade mig hela tiden från att såra henne, att krossa hennes hjärta. Men aldrig någonsin tänkte dem på mig.

  Efter ett tag drog vi oss undan för att hämta luft och jag lutade min panna mot hennes. Jag öppnade ögonen för att se att hon redan kollade upp på mig och ett leende var placerat på hennes läppar. Hennes ögon lös utav lycka och hon skakade smått på huvudet innan hon möte min blick igen.

  ”Jag trodde aldrig att jag skulle få höra dig säga dem orden” sa hon och jag skrattade kort.

  ”Jag tror inte att det var någon som väntade sig det. Mig speciellt”

  ”Men nu har du sagt dem och vet du vad?” frågade hon och jag kollade hoppfullt på henne ”Jag gillar dig också Jason. Jag är galen i dig och jag har vart det ett tag nu. Så” jag lät henne inte avsluta sin meningen utan avbröt henne genom att pressa mina läppar mot hennes. Hon besvarade snabbt kyssen men den här gången slutade det inte där. Jag ville ha mer utav henne. Jag vet inte vart vi står men jag antar att jag kunde kalla henne min. Eller? Jag menar vi erkände just våra känslor för varandra. Gör det oss officiella eller inte? Gud jag är så förvirrad. Jag har aldrig gjort det här så allt är bara ett stort frågetecken. Innan Brianna så trodde jag inte på kärlek och allt det här. Jag är är inte kär i henne, alltså jag älskar henne inte. Jag har starka känslor för henne ja, men jag älskar henne inte. Inte än i alla fall.

  Jag pressade in min tunga i hennes mun utan lov men hon verkade inte klaga då hennes inom kort möte min. Båda hennes händer var nu i mitt hår och drog smått vilket fick ett lågt stön att lämna mina läppar. Jag ville ha mer, jag ville ha mer utav henne.

  Min händer placerade jag under hennes lår så att jag kunde lyfta upp henne på bordet som stod en liten bit bort. Jag placerade mig själv mellan hennes ben och jag lyckades göra allt det här utan att någon gång behöva bryta mina läppar ifrån hennes. Mina händer började jag dra över hennes ben och sidor vilket belönade mig ett stön ifrån hennes sida.

  Vi drog oss undan för att hämta luft men jag blev stoppade utav henne när jag lutade mig framåt igen för att kyssa henne. Hon kollade på mig med en menande blick, hennes händer på mitt bröst som stop och jag förstod vad hon menade. Jag nickade kort och lutade mig fram för att bara kyssa henne kort innan jag lutade mig tillbaka.

  ”Dans med mig” sa Brianna helt plötsligt och jag kollade chockat på henne. Jag har sagt nej till henne ett antal gånger nu, borde hon inte inse att jag inte ville dansa. Jag kunde inte dansa, inte alls.

  ”Snälla bara en låt. Det är inte svårt jag lovar. Allt du behöver göra är att hålla om mig och gunga lite till musiken. Jag menar hur du dansar på klubben är mer komplicerat än det här”

  ”Brianna jag” började jag men hon avbröt mig. Vilket, om hon hade vart någon annan hade fått henne dödad. Eller åtminstone skadad. Jag hatar att bli avbruten. Det är bland det värsta jag vet.

  ”Snälla Jason. Allt jag ber om är en dans. Jag menar jag dansade borta på klubben med dig även fast jag inte ville det först”

  ”Jag ser inte dig klaga nu när vi dansar på klubben” sa jag och log smått mot henne vilket fick henne att himla med ögonen. Vilket hon nästan bara gjorde när hon var arg eller irriterad. Vilket betydde på att hon var det på mig just nu. Jag ville inte att hon skulle vara arg, jag hatar när hon är arg på mig. Det har inte hänt särskilt ofta, bara en eller två gången men jag gillar det inte.

  ”Visst jag gör det, men tro inte för någon sekund att jag kommer att njuta utav det”

  ”Åh tack, tack, tack Jason” sa hon och log stort upp mot mig. Hon kysste mig kort innan hon flätade ihop sin hand med min så att hon sen kunde dra med mig tillbaka till ”dansgolvet” och till alla irriterande personer som inte kunde sluta stirra. Visst jag passar inte in här, det vet jag med. Men dem skulle bara veta att om dem inte var Briannas klasskamrater och hon inte var här så hade jag skjutit dem utan att blinka för att dem stirrar. 

 

  ”Jag följer med dig upp” sa jag och hoppade ur bilen när vi kom fram till hennes hus för att sen gå runt så att jag kunde öppna hennes bildörr ”Madam” sa jag och sträckte fram en hand till henne vilket fick henne att skratta.

  ”Det där låter så konstigt när du säger det där. Det passar dig inte” skrattade hon fram vilket även fick mig att skratta. Vilket jag verkar ha gjort mycket sen vi lämnade det där rummet. Men hon tog min hand så jag kunde hjälpa henne ur bilen och leda henne upp till hennes hus.

  Vi hade skrattade jätte mycket när Brianna försökte lära mig att dansa -vilket jag gjorde i slutändan- då jag gjorde bort mig en del. Tror att personerna i hennes skola fick sig ett gott skratt men jag orkar inte bry mig. Efter att vi dansat började Brianna bli trött så vi åkte hem efter att ha sagt hejdå till alla sina kompisar och nu så var vi här.

  ”Vill du stanna kvar här?” frågade Brianna när jag gått med henne upp till hennes dörr och jag kollade frågandes på henne. Ville hon verkligen att jag skulle stanna? Och att jag ska gå med henne genom huvuddörren?

  ”Min familj är inte hemma så du behöver inte oroa dig för dem om det är det du tänker på” sa hon med ett litet skratt och jag började fundera på om hon läst mina tankar.

  ”Eh visst. Det låter bra”

  ”Det låter bra? Haha det låter som att du är nervös Mr McCann” skrattade hon fram vilket fick ett stort leende att spridas på hennes läppar.

  ”Jag blir inte nervös”

  ”Inte”

  ”Nej, aldrig. Det är inte min grej baby” sa jag och tog ett steg närmre henne så att det nu bara var någon centimeter mellan oss. Och efter som Brianna nu tagit av sig sina skor -då hon började få ont i fötterna- var jag återigen mycket längre. Jag var ju så klart en bit längre än henne när hon hade klackskor men i alla fall. Hon kollade upp på mig med ett stort leende placerat på hennes läppar.

  ”Så ska du komma in eller inte?”

  ”Tror du verkligen att jag skulle säga nej till ett erbjudande som involverade att jag fick spendera en natt i samma säng som du?”

  ”Jag tänkte bara om du har något bättre för dig eller om du hade något hemma som du behöver ta hand om”

  ”Det är ingenting som inte kan vänta tills imorgon. Plus jag lovade dig att jag skulle vara här för dig, ikväll handlar bara om dig baby” jag såg hur en kraftig rodnad spreds på henne kinder och det var nu min tur att le stort. 

  Jag älskade effekten jag hade på henne, jag älskade att jag kunde få henne ur balans för helt ärligt så gör hon lika mot mig. Jag är dock lite bättre på att dölja det då jag inte vill visa mig svag för något. Brianna har fått sätt mig i mina mest utsatta tillfällen som när jag berättade om Alex och även om det kändes skönt att få ut det så kände jag mig liten, sårbar och jag gillade inte den känslan.

  Brianna vägrade nu kolla på mig och jag skrattade kort ”Brianna kolla på mig” bad jag men hon fortsatte bara att kolla ner i marken där hennes blick var fäst. Men jag ville att hon skulle kolla på mig, jag ville se henne i ögonen. Så genom att sätta en hand på hennes kind vred jag upp hennes ansikte så att hon nu kollade på mig.

  ”Du bara måste ha din väg hela tiden va?”

  ”För det mesta ja. Jag gillar att saker går min väg och jag gillar inte att bli ignorerad”

  ”Jag ignorerade dig inte, jag bara” började hon men jag avbröt henne genom att pressa mina läppar mot hennes. Men det varade inte länge då jag kände hur hon rös till framför mig när det blåste till. Jag drog mig undan från henne och greppade tag om nycklarna som hon hade i handen för att sen öppna dörren.

 

 

 

  När jag kom in i hallen -om man nu kan kalla det så- stannade jag. Eller snarare tvärnitade jag. Det här rummet var enormt. Det här rummet var förmodligen lika stort som hela mitt hus. Okej inte riktigt men nästan. Grejen var bara att det inte var särskilt mycket här. I tacket hängde en stor kristallkrona, väggarna till både vänster och höger precis innanför dörren bestod av två stora dubbeldörrar som jag antog gick till någon slags garderob eller liknande. Det stod en soffa på varsin sida utav rummet vid trapporna men det var typ allt. En liten bot bort kunde man se ett till rum som jag antog var ett slags vardagsrum men jag har ingen aning. Med ett sådant här stort hus har man nog ett antal olika onödiga rum. Jag menar kolla bara på hur högt det var i tak här.

  ”Förstår du hur stort ditt hus verkligen är?” frågade jag när vi hängt av oss jackorna. Eller för att vara mer exakt, Brianna hängde av sig min kavaj.

  ”Tro mig det här huset är större än du kan ana. Jag gick runt hemma förut i en vecka utan att träffa någon i min familj. När jag väll stötte på min pappa frågade jag vart han vart dem senaste dagarna och han sa att han var hemma i tre dagar tillsammans med min mamma. Vi gick alltså då i cirklar runt varandra och hade ingen aning om att den andra var där. Eller mina föräldrar måste ha vetat att jag här men jag antar att dem inte bryr sig tillräckligt” sa hon och jag såg smärtan i henne ögon. Hon la in hennes skor i garderoben innan hon vände om och började gå upp mot vad jag antog var hennes rum. Hon sa inget till mig så jag sparkade snabbt av mig skorna innan jag följde efter henne upp för trapporna.

  När jag kom in i hennes rum hittade jag henne framför spegeln där hon stod och drog ur hårnålar eller vad det nu heter ur håret. När det var klart drog hon upp några servett liknande grejer som hon började torka bort sminket med. Jag lutade mig mot dörrkarmen och kollade på henne med stora ögon. Det spelade ingen roll hur mycket av sminket hon tog bort. Hon var minst lika vacker utan, om inte vackrare.

  Hon såg att jag kollade på henne och den där så vanliga rodnaden var återigen tillbaka. Hon drog snabbt bort blicken ifrån mig och gick intill badrummet där hon fort stängde dörren. Jag antog att hon skulle byta om så jag gjorde lika så. Jag hade ett par av mina mjukis byxor här som jag kunde sova i. Jag drog av mig kajen och hängde den över en av alla stolarna som hon hade i rummet. Jag började knäppa upp knapparna på skjortan men hann inte mer än halvvägs innan jag blev avbruten. Jag hörde hur dörren intill badrummet öppnades och vände mig om för att hitta Brianna stående där, hon såg exakt lika dan ut som när hon gick in. Enda skillnaden nu var det irriterade ansiktuttryck som även speglade något annat. Tvekan, osäkerhet?

  ”Kan du hjälpa mig av med klänningen? Jag får inte upp spännet som håller ihop klänningen i bak” frågade Brianna och utan att tveka nickade jag till svar.

  Hon kom osäkert gåendes upp till mig och ställde sig med ryggen mot mig. Jag tog ett steg fram så att jag kom närmre henne och drog med handen över hennes rygg för att hitta spännet. Min gest fick dock Brianna att rysa och jag log smått. Jag älskade verkligen den effekten som jag hade på henne. 

  Jag hittade tillslut spännet hon pratade om och knäppte snabbt upp det. Men trotts att hon drog ut armarna ur ärmarna så satt klänningen kvar på hennes kropp. Vilket om du frågar mig var tråkigt då jag gärna hade velat se hennes kropp. Fast det kanske var till det bättre med tanke på vad som skulle kunna hända.

  ”Skulle du kunna hämta en tröja till mig?”

  ”Här ta min” sa jag och knäppte snabbt upp dem sista knapparna på skjortan innan jag drog av mig den. Jag la den över hennes axlar och vred runt henne så att hon nu stod vänd mot mig, När min blick sen föll ner på hennes kropp förstod jag varför hennes klänning inte ramlat ner. Hon stod med händerna över bröstet för att stoppa de från att ramlar ner.

  Jag greppade tag om hennes ena arm för att hjälpa henne på med ärmen innan jag lät henne sätta tillbaka den över bröstet igen. Jag gjorde det samma med den andra armen innan jag började knäppa skjortan. När den väll satt på som den skulle släppte Brianna äntligen klänningen och den föll som en ring runt hennes fötter. Dock lät hon inte den ligga där särskilt länge innan hon lyfte upp den och gick in i hennes WIC för vad jag antar är att hänga upp den. Jag tog mig den tiden för att byta om till mjukis byxorna och när Brianna sen kom tillbaka låg jag redan i hennes säng väntandes på henne. När hon kom tillbaka till rummet sa hon inte särskilt mycket utan la sig ner bredvid mig med huvudet på mitt bröst. Mina armar låg runt hennes midja och hennes ena låg på min mage.

  ”Godnatt Jason” gäspade hon fram efter att ha gäspat säkert fem gången och jag log roat ner mot henne.

  ”Godnatt baby”

 

  Jag vaknade av att jag fick solen i ögonen och stönade klagande. Jag måste börja komma ihåg att dra för gardinerna innan jag går och lägger mig. Jag kände hur någon rörde sig bredvid mig och kolla frågandes runt mig innan min blick fastnade på Briannas sovande figur. Hon låg fortfarande i djup sömn och hon var minst lika vacker som alltid. Till och med med hennes rufsiga hår som stod åt alla håll och kanter. 

  Minnen ifrån igår började spelas i mina tankar och jag inte stoppa leende som spreds på mina läppar. Killarna skulle få en hjärtattack när jag berättar för dem vad som hände igår. 

  Jag drog med fingertopparna över hennes kind, ner över hennes hals, nyckelben och sen upp till hennes läppar som nu bestod av ett litet leende. Jag hade inte märkt det innan men hon hade nu öppnat ögonen och kollade upp på mig. 

  "Godmorgon baby" mumlade jag och hennes leende blev ännu större. Jag lutade mig framåt för att placera en kort kyss på hennes läppar men det blev genast till mer. 

  Efter ett tag drog hon sig undan och ett litet fnitter lämnade hennes läppar "Hej. Hur länge har du vart vaken?"

  "Någon minut bara"

  "Och du har legat och kollat på mig hela tiden?"

  ”Ja” svarade jag bara enkelt och jag såg direkt hur en rodnad spreds på hennes kinder vilket i sin tur fick ett mitt leende att bli större.

 

Briannas perspektiv

  ”Ja” svarade han enkelt och mina kinder hettade fort till. Jag såg hur ett stort leende nu var placerat på hans läppar och jag kollade snabbt bort från honom så att han inte skulle se rodnaden på mina kinder.

  ”Hej sluta kolla bort från mig när du rodnar. Du är söt när du rodnar” sa Jason och jag kunde till och med höra på hans röst att han hade ett stort leende på läpparna.

  ”Jason ingen är söt när dem rodnar. Okej det kan vara gulligt när killar gör det men jag är absolut inte gullig”

  ”Haha tro mig babe, du är jätte sött” skrattade han fram och greppade tag om mina höfter. Jag vet inte hur det gick till men i nästa sekund så sitter jag gränslande över Jasons höfter med min överkropp vilandes över hans. Hans ena arm var lindad runt min midja medan han med hans fria hand drog med tummen över min kind. Jag stängde snabbt ögonen och lutade mig in i hans beröring. Han började dra med fingrarna över min underläpp och jag kysste dem snabbt vilket fick ett litet skratt att lämna hans läppar. Jag började följa hans tattueringar på hans arm med fingrarna vilket jag har en förmåga att göra rätt ofta. Jag vet inte varför men jag var fascinerad utav hans tattueringar. Han har sagt att alla betyder något speciellt. Eller nästan alla. Han sa att vissa bara var dumma. Tattueringar som han har gjort när han druckit och verkligen vart helt borta.

  Innan Jason så har jag fått intryckt i min hjärna att tattueringar är fult och att det bara är knäppa personer som har dem. Men efter att Jason kom in i mitt liv så har många av mina åsikter förändrats. Till exempel då tattueringar och även percingar. Det är skit snyggt på killar. Jag antar att jag har fått lite smak för bad boys.   

  ”Jason?” frågade jag när vi legat där ett tag i tystnad. Båda i djupa tankar antar jag. Jag var i alla fall det.

  ”Ja” sa han och jag öppnade ögonen för att se att han redan kollade upp på mig.

  ”Hur står vi nu? Jag menar vi båda erkände våra känslor för varandra, kommer det förändra något eller kommer vi att fortsätta som innan?”

  ”Vi kommer att fortsätta som innan” sa Jason och jag kände hur mitt hjärta sjönk men jag hann inte tänka särskilt mycket innan han började prata igen ”Fast nu så behöver vi inte spela. Vi behöver inte låtsas att vi har känslor för varandra för uppenbarligen så har vi det. Vi betedde oss som ett par redan innan så det kan väll inte vara så stor skillnad? Eller? Det är väll bara att våran ‘status’ kommer att ändras”

  ”Så vad är våran ‘status’ om du skulle få bestämma?”

  ”Om jag ska vara ärlig så vill jag ha dig. Jag vet inte hur det här fungerar, allt det här är nytt för mig. Jag har aldrig gjort något så här förut. Så jag vet inte riktigt vad nästa steg är”

  ”Jason det finns ingen regelbok som man följer. Alla par tar det i sin egen takt och ja. Det är inga satta datum eller stadier som man måste gå efter”

  ”Okej. Men om du skulle få säga vart vi låg, vart skulle du säga att vi var då?”

  ”Jag vet inte. Man skulle kunna säga att det vi hållit på med fram tills nu var att dejta. Vi lärde känna varandra och allt det där. Så jag skulle nog säga att vi är ett par” sa jag nervöst och kollade på Jason som såg ut att verka tänka igenom det jag nyss sagt. Jag bet mig löst i underläppen och kollade hoppfullt på Jason. Hoppades att han inte skulle neka mig nu. Tror ärligt talat inte att jag skull klara av det just nu.

  ”Så du menar att du är min flickvän då?” frågade Jason och jag kunde inte låta bli det lilla fnittret som lämnade mina läppar. Den där meningen lät så fel när den kom från Jason. Ett bra fel då men jag trodde aldrig att jag skulle få höra Jason säga dem orden.

  ”Vad? Sa jag något fel?”

  ”Nej. Jag, jag bara kan inte förstå att jag fick höra dig säga dem orden och till mig speciellt. Du är killen som inte trodde på sånt här”

  ”Jag vet och tro mig, ingen är mer chockad än mig. Men du har förändrat mycket i mitt liv. Till det bättre då. Jag har aldrig gillat något förut så allt det här är väldigt nytt för mig. Du får ha tålamod med mig”

  ”Åh jag känner mig så speciell” sa jag vilket fick Jason att skratta smått.

  ”Det borde du. Du vet inte hur många undantag jag har gjort med dig”

  ”Undantag som vad?”

  ”Som, jag vet inte vart jag ska börja. Innan dig så var de enda tjejerna jag spenderade mer än en dag med Amanda eller Trish. Dem båda har vart flickvänner till dem i mitt gäng och jag har inte riktigt haft något val med dem. Men när det kommer till andra tjejer så har jag aldrig låtit dem stannat mer än en dag då jag inte vill bli för fast vid någon då jag har vart rädd att det ska sabba för mig. Så ingen kommer mig tillräckligt nära för att ens lära känna den sanna jag eller vad man ska säga. Det var i alla fall så enda fram tills du kom in i mitt liv. Du förändrade det” sa Jason och jag hade inget att säga. Jag kunde inte komma på något att säga. Så istället för att prata pressade jag mina läppar mot hans. 

  Jason besvarade snabbt kyssen och han pressade mig fort närmre sig. Mina händer flätade jag in i hans hår och drog smått i ändorna. Jag kände hur Jason drog med tungan längst min underläpp för att fråga om tillträde in i min mun vilket jag utan tvekan gav honom. Jag drog mig om möjligt närmre honom i samband med att våra tungor började slåss om dominans.

  Vi stannade inte så särskilt länge innan Jason flippade runt oss så att han nu var över mig. Han låg in i mellan mina ben som nu var lindade runt hans midja. Hans händer gick längst mina sidor och jag kände hur skjortan reste på sig lite varje gång han drog händerna uppåt.

  Han drog sig undan ifrån mig för att istället börja placera kyssar längst mitt käkben, ner över nacken där han sög sig fast vid ett tillfälle. Vilket förmodligen skulle lämna ett märke men jag kunde inte bry mig mindre just nu. Han fortsatte att placera kyssar ner för min kropp men det var inte förs än han nästan var nere vid mina bröst och som hans händer hittade sin väg innanför tröjan som jag reagerade.

  Jag satt mig fort upp vilket även tvingade Jason att göra det och han kollade frågandes på mig. Hans ögon var mörka, fyllda med lust precis som dem hade vart den där gången på klubben när vi tog bodyshots. 

  ”Jason jag kan inte gå dit med dig. Inte än i alla fall, jag är inte redo” sa jag och såg hur besvikelsen spreds i hans ansikte. Men han klagade inte, han nickade bara kort till svar och drog en frustrerad hand igenom håret.

  ”Jason jag är ledsen men” var allt jag hann säga innan han kysste mig för att få tyst på mig.

  ”Brianna du behöver inte försvara dig. Jag förstår. Jag borde inte ens ha gått så långt, jag vet att du är redo och jag vill inte att du ska göra något som du kommer att ångra. När du är redo så är du redo och då är jag här och väntar på dig. Det är bara det att jag inte haft sex på ett tag nu och jag rycktes bara med lite antar jag. Dina läppar och händer på mig tillsammans med tanken på dig i min skjorta blev lite för mycket antar jag. Det är bara något med tjejer och att dem har på sig ens kläder. Det är jävligt sexigt”

  ”Då kanske jag borde låna dina kläder oftare. Dem är ju faktiskt väldigt sköna”

  ”Brianna om du vet vad som är bäst för dig skulle du inte ha på dig mina kläder men jag kommer inte stoppa dig. Jag har inget emot att se dig gå runt i mina kläder” sa han och jag vet inte varför men jag skrattade smått.

  ”Hur länge kan du stanna?” frågade jag efter ett tag och Jason kollade bort mot min kloka som nu visade kvart över elva.

  ”Jag borde ha gått för en kvart sen. Vi ska ha ett möte strax med ett annat gäng och dem lär inte vara särskilt nöjda om jag kommer försent”

  ”Oh jag är ledsen. Det var inte meningen att uppehålla dig”

  ”Baby du har inget att oroa dig för. Jag hinner dit i tid, behöver bara köra lite fortare än man får” sa han och gav mig ett sexigt leende innan han ställde sig upp för att börja klä på sig ”Förresten. Killarna undrar om det finns någon möjlighet att dem kan komma hit och kolla på huset nu när dina föräldrar inte är hemma”
  ”Visst jag antar det. Alexandra och Emily kommer hit imorgon så du kan väll ta med dem hit då. Så länge ni inte har något planerat då”

  ”Nejdå vi har inget planerat i helgen utan mötet idag. Behöver inte jobba förs än nästa vecka”

  ”Bra då är det bestämt. Jag ska bara höra med tjejerna när dem kommer hit så kan jag skicka tid till dig senare idag”

  ”Det blir bra. Jag är ledsen men jag måste verkligen sticka nu”
  ”Det är lugnt, jag har ändå lite läxor att göra så behöver vara ifred. Så gå du så syns vi imorgon”

  ”Det är en dejt” sa han och gav mig ett stort leende innan han gick ut ur rummet. Jag hade ett stort leende på läpparna då Jason sagt att vi hade en ‘dejt’ men jag kunde känna besvikelsen så jag inte ens fått en hejdå kyss ifrån honom.

  ”Oh vänta, jag glömde” sa Jason som kom halvspringandes tillbaka och drog fort upp mig på fötter innan han pressade sina läppar mot mina. Den var kort men det var mycket som blev sagt i den.

  ”Vi syns imorgon baby” var det sista han sa innan han sprang ner för trapporna och ut ur huset.

 

---

---

 

 

Okej så nu har jag fått det att fungera. Vet inte vad som hände men det här är elfte försöket att få upp kapitlet och nu lyckades jah JIPPI. 

 

I alla fall till viktigare saker. OMG DEM ÄR TILLSAMMANS IIIIIIHHHHHH!!!!!!! Har väntat på det här jätte länge, blev inte jätte nöjd men har mycket planerat till nu när dem är tillsammans WOOP WOOP.

 

1, Brianna nekade Jason nu men hur länge tror ni att det kommer ta innan Jason får göra det han vill?

2, Killarna kommer på besök till huset och träffar hennes kompisar för första gången. Hur tror ni det går?

3, Sen så vill jag veta vad ni tycker om hela novellen. Vad är bra/dåligt med den? Vad kan jag förbättre? Går den för fort/långsamt? Vad vill ni ska hända? 

 

SNÄLLA KAN ALLA SVARA PÅ FRÅGORNA. SPECIELLT 3, SKULLE BETYDA JÄTTE MYCKET!!!!!!!!!

---

---

 

  ”Okej så vad är planerna inför ikväll då?” frågade mamma som satt tillsammans med mig nere i köket för att äta frukost. Vilket är väldigt ovanligt måste jag säga. Jag äter oftast ensam, vare sig fall det är frukost, lunch eller middag. Blair kan äta tillsammans med mig någon gång då och då men det är inte särskilt ofta. Så jag äter oftast ensam om inte en av våra arbetare ska äta. Mamma säger att det är opassande att äta tillsammans med arbetarna men det struntar jag i. Jag vill ha sällskap när jag äter och helt ärligt så är dem som jobbar i vårat hus väldigt trevliga. Två utav våra städare har jag kommit väldigt bra överens med så dem brukar ofta äta med mig om dem har tid. På senaste tiden har dem känts mer som en familj än min egen. Jag träffar aldrig någon i familjen. Vårat hus är så stort så vi hela tiden går cirklar runt varandra.

  ”Eh vi kommer göra det vanliga. Dem kommer och hämtar mig ett tag innan så åker vi till restaurangen och äter innan vi åker till dansen” ljög jag och gav henne ett litet leende. Jag visste att hon skulle köpa det för det var något jag och mina kompisar brukade göra varje dag. Men i år skulle jag gå med Jason och ville därför åka med honom dit. Och anledningen till att jag ljuger för mina föräldrar är för att dem inte vet om Jason än. Dem skulle nog aldrig få reda på honom. Kanske om vi var i en riktig relation med det skulle ju aldrig hände. Jason är inte den killen. Plus min pappa skulle aldrig tillåta det, han hatar Jason. Min pappa har försökt sätta in Jason bakom galler ett antal gånger nu men han har aldrig lyckats.

  ”Åh det är trevligt. Jag önskar att jag kunde vara här för att se dig i din klänning. Du kommer att bli jätte vacker älsklingen”
  ”Tack mamma. Men varför kan du inte vara här? Jag trodde att du sa att du inte hade något planerat idag för bara någon dag sen. Du lovade att du skulle hjälpa mig med mitt hår”

  ”Jag vet älskling. Men din pappa fick ett samtal igår och dem behöver honom borta i New York. Jag ska följa med honom för vi tänkte att vi då kunde passa på att ta en liten semester så vi kommer att vara borta i två veckor”

  ”Två veckor? Ni hade inte någon tanke på att ni borde ha pratat med oss först. Du lovade mig att du skulle hjälpa mig inför det här. Du lovade redan förra året att du skulle hjälpa mig då du även missade den gången. Det här är tredje gången som du kommer att missa det här. Kan ni inte åka lite senare?”

  ”Jag är ledsen Brianna men det går inte i år. Nästa gång kanske” sa mamma och kysste mig kort på pannan innan hon gick iväg till gud vet vart.

  Jag satt ensam kvar och kände hur tårarna spreds i mina ögon. Jag ville inte gråta, inte över det här. Jag borde ha vant mig med det här vid det här laget. Men jag blev minst lika sårad varje gång. Mina grejer var aldrig viktiga för dem. Dem kommer aldrig på mina uppvisningar för att kolla på mig. Jag tror inte ens att dem lyssnar på mig när jag berättar att jag ska ha uppvisning. 

 

  ”Gumman jag vet att det är irriterande men du kan inte låta det stoppa dig. Glöm det och fokusera på ikväll istället. Du kommer att ha jätte kul tillsammans med oss precis som alltid men en litet plus nu är ju att du även har en sexig man vid din sida. En sexig bad boy” sa Alexandra och jag skrattade smått. Jag hade berättat för henne om min mamma och hon hade direkt fått mig att känna mig bättre. Precis som hon alltid gjorde. Alexandra är den som jag har känt längst. Vi har känt varandra sen vi föddes då våra föräldrar var kompisar. Emily kom inte in i bilden förs än i femte klass eller något. Men jag älskar henne minst lika mycket och så gör Alexandra. Vi är den oförstörbara trion som ingen kunde sära på.

  ”Du har rätt. Jag ska bara glömma bort mamma och fokusera på ikväll”

  ”Det är min flicka” skrattade hon fram vilket fick ett leende att spridas på mina läppar ”Förresten när kommer Jason och hämtar dig?”

  ”Han kommer om en halvtimme ungefär. Om han nu kommer i tid, har har ju en förmåga att hela tiden komma försent”

  ”Jag känner inte Jason då jag inte har träffat honom särskilt mycket men jag tror faktiskt inte att han skulle bli försenad idag. Han vet hur mycket det här betyder för dig vilket gör att det betyder mycket för honom också. Det är så det är att vara ett par” kanske men nu var vi ju inte ett par så.

  ”Vi får se. Men jag borde lägga på. Jag ska fixa lite små grejer med håret och sminket innan jag sätter på mig kläderna”

  ”Gör du det gumman så syns vi sen vackra och fantastiska” sa hon med någon konstig dialekt vilket fick mig att skratt.

  ”Det gör vi baby, syns sen” sa jag och samtalet avslutades. Jag la ner mobil på sängen innan jag gick bort till badrummet för att som ja sa till Alexandra fixa det sista lilla. 

  Jag drog ett extra drag med maskara över fransarna för att få dem att stå upp ytligare. Det röda läppstiftet jag hade bättrade jag på innan jag sprutade parfym över mig. Jag kollade mig själv i spegeln och såg att en hårslinga lossnat så jag satte fast den med en hårnål innan jag gick tillbaka till mitt rum. Bort till sängen gick jag då min klänning låg placerad på den och mina skor fint ställda under den.

  Försiktigt greppade jag tag i klänning och gled lite smidigt i den, rättade till den så att den satt rätt innan jag även tog på mig skorna. Mina steg riktade jag sen bort till helkropps spegeln som satt på sidan utav dörren intill min WIC. Eller en utav alla speglar i alla fall.

  Ett litet leende spreds på mina läppar när min blick fastnade på min spegelblick. Jag kände mig vacker, jag var faktiskt nöjd med hur jag såg ut just nu. Det hände inte så ofta, att jag var helt nöjd alltså. Men den här gången var allt perfekt, enligt mig i alla fall.

  Mitt hår hade jag lockat i stora lockar som föll ner för mitt bröst och rygg. Mitt ansikte hade jag faktiskt inte sminkat överdrivet. Jason sa att han hatade när tjejer bara spacklade på med smink så jag lät det vara rätt naturligt. Men fortfarande tillräckligt för att dölja små ”fel”. Jag hade en lätt guldi ögonskugga som fick mina ögon att sticka ut lite tillsammans med eyelinern som jag hade dragit runt ögonen, både under och över. Inte särskilt tjockt men ja ja. Mina läppar hade jag målat röda och det var nog allt skulle jag tro. 

  Men till mina kläder. På fötterna hade jag ett par svarta klackskor som var väldigt enkla. Men i alla fall nu till min favorit grej. Min klänning. Det hade vart kärlek vid första ögonkastet när jag såg den. Den var så himla vacker. Det var en svart lång klänning med spets över hela. På överkroppen satt den tajt och ärmarna gick ut till mitten av mina underarmar ungefär. I fram satt den rätt hög men i ryggen så var den öppen vilket jag tycker i skit snyggt på klänningar. Sen så föll klänningen löst från min midja och nedåt med en skåra i sidan vilket gick upp till mitten av mitt lår för att visa mitt ben.

  Jag hörde hur min mobil vibrerade på sängen och kollade snabbt bort från spegeln för att gå bort till min säng. Jason namn lös upp på skärmen vilket fick ett stort leende att spridas på mina läppar.

  ”Hej Jason” sa jag allt för fort och glatt vilket Jason måste ha märkt då han skrattade smått.

  ”Hej baby. Jag står utanför ditt hus nu så du kan komma ut är du är klar. Du behöver inte stressa om du inte är klar men ville bara informera dig om det”

  ”Det är lugnt jag är alldeles strax klar. Jag kommer ut om bara någon minut”

  ”Okej syns snart” sa han innan han la på samtalet.

  Jag kände hur ett stort leende spreds på mina läppar, eller hur mitt leende blev ännu större då jag redan hade ett leende på läpparna. Jason var äntligen här, tio minuter tidig också. Jag hade sett fram emot det här enda sedan vi bestämde det. För det första så vill jag se hur Jason såg ut i kostym. Han skulle säkert se väldigt stilig ut eller sexig rättare utsagt.  Sen så vill jag veta vad han tyckte om mig. Jason har bara träffat mig vanliga dagar så han har aldrig sett mig uppklädd och fixad. Jag ville veta vad han tyckte, men jag var på samma gång nervös till det. Det här är så långt bort från hans livsstil att han kanske bara tyckte att det såg konstigt ut .

  Jag slog bort tanken och greppade tag om min handväska. Jag gav mig själv en sista blick innan jag gick ner till undervåningen. Alla arbetare hade redan gått hem och jag hade gett dem ledigt imorgon också så jag skulle vara helt ensam i huset då mina föräldrar är borta och min syster skulle till sin kompis. 

  En sista blick runt i huset för att se att allt var bra innan jag larmade och gick ut. Dörren låste jag fort innan jag började göra min väg bort till Jason som jag kunde se lutade sig mot sin bil. Mitt leende blev ännu större när jag såg hur bra han såg ut i kostymen. Shit han var snygg. Jason ser skit bra ut i sina andra kläder också men det här var något speciellt. Speciellt då han sagt att han inte haft på sig en kostym sen Alex begravning och hade dåliga minnen utav dem.

  ”Det var väll inte så himla illa va? Du ser väldigt stilig ut” sa jag när jag kommit ut från grinden -låst den efter mig- och Jasons blick föll på mig.

  Hans mun var lite öppen och hans ögon följde min kropp med blicken. Men han sa inte något och jag kände hur nervositeten kom tillbaka. Han gillade det inte, han tycker att det är jätte fult. Kanske hade Emily rätt, jag borde ha kört på någon kort klänning som visade mycket hud. Jason skulle ha gillat det bättre. Emilys ord spelades om och om i mina tankar ”så vill du att han ska gilla det du har på dig” 

  ”Så vad tycker du?” frågade jag efter ett tag när vi stått där tysta och bara kollat på varandra.

  Jason kollade på min kropp igen och svalde högt innan han svarade ”Det ser bra ut” sa han och mitt hjärta föll just där. Han gillade det inte. Han avskydde det. Men han hade ju kunnat ljuga i alla fall eller åtminstone sagt att jag ser bra ut och inte det. Min hand skakade smått och jag kände hur tårar spreds i mina ögon. Men jag lät dem inte falla, jag ville inte låta honom se hur mycket det påverkade mig.

 

 

Jasons perspektiv

  Jag stod framför spegeln och kollade ner på min kropp. Jag såg inte ut som mig själv. Jag såg rätt konstig ut om du frågar mig. Ganska snygg då, lite James Bond känsla. Okej kanske inte. Men jag såg faktiskt bättre ut i kostym än jag kom ihåg.

  Mitt hår var upp spikat som vanligt men det var nog det enda som var typiskt mig. Okej jag hade mina svarta supras. Ingen av killarna hade finskor som jag kunde låna, inte för att jag hade haft på mig dem ändå.

  Men annars var allt annat lånat. Jag hade inte tagit på mig Alex kostym av flera anledningar så jag lånade av Mike som hade kvar sin. Chaz hade också en men han var mindre än mig så den satt inte bra.

  Så just nu stod jag i ett par svarta finbyxor, en vit skjorta under den svarta kostymen som jag hade matchat med den svart slipsen. 

  Jag gav mig själv en sista blick i spegeln innan jag greppade tag i min mobil och gick ner till hallen där killarna satt. 

  "Ja det här är något man inte är ser varje dag. Jag menar slips och allt. Det enda som gör att man ser att du inte är brat är tatueringarna" skrattade Mike fram när deras blickar flög upp på mig. Jag himlade snabbt med ögonen och satte mig ner bredvid Chaz som satt i ena soffan. 

  "Väldigt roligt. Ni vet inte hur obekväma dem här är. Man känner sig instängd och man kan inte röra sig ordentligt"

  "Så varför har du på dig den då? Varför kör du inte bara på din ökända jeans och skinnjacka. Kanske lite kedjor som matchar"

  "För att det här är en formel dans och Brianna skulle döda mig om jag inte kom uppklädd. Det här är viktigt för henne så jag antar att jag får stå ut. Plus jag menar hon måste ju alltid klä upp sig, eller klä ner sig kanske man ska säga när hon kommer hit"

  "Got dammit McCann" mumlade Robert fram och jag kollade frågandes på honom. Vi hade inte pratat särskilt mycket sen våran fight så jag är chockad att han ens yttrade sig just nu. 

  "Du är så uppe i hennes arsle att du inte kan se det själv. Hon har dig virad runt sitt lillfinger"

  "Vi båda vet att det inte är sant"

  "Vet vi verkligen det?"

  "Vad fasiken ska det betyda? Jag har inte förändras, jag är samma Jason som jag var för bara någon vecka sen"

  "Det är det här jag menar. Du kan inte se att du förändras precis framför våra ögon. Jag menar innan Brianna kom satte så hade du sex med varje tjej som kastat sig din väg men nu. Du har börjat ignorera tjejer, hur länge har du ens gått nu utan att ha sex. Senast var väll den där tjejen inne på toaletten vilket är veckor sen"

  "Och? Varför bryr du dig ens? Du borde ju vara glad eller hur. Nu kan du välja och vraka som du vill, du har äntligen chans på dem tjejerna som du vill ha då dem inte kan ha mig" jag såg hur hans käkar spändes, händer knöts och hörde hur han blåste ut genom näsan. Jag vet att jag träffade en öm punkt men helt ärligt så kunde jag inte bry mig mindre. 

  "Visst låt den här tjejen dra ner dig. Sabba allt som vi har byggt upp. Men kom inte till oss och gnäll när hon har dumpat ditt patetiska arsle. För helt ärligt, tror du verkligen att hon kommer gilla dig tillbaka? Att hon kommer att älska dig? Jag menar hon är smart. Hon kommer snart att inse vilket vrak du är. Vilket monster du är" sa Robert och nu var det min tur att knyta nävarna. Jag kände hur hat och ilska for igenom mig på samma gång. Mina ögon smalnade och mina andetag blev djupare. Men innan jag hann göra något släpade Chaz ut mig ur huset för att låta mig lugna ner mig lite innan jag stack iväg.

 "Vill du ha?" frågade Chaz och sträckte fram en påse med gräs i men jag skakade smått på huvudet. 

  "Nej jag tänker inte bli hög även om jag vill. Det här är som sagt viktigt för Brianna så tänker hålla mig ren. En dag kan jag gå utan det. Men jag tar gärna en cigg om du har. Mina är slut"

  "Visst här" sa han och räckte över ett packet tillsammans med en tändare innan han fortsatte att prata "Du vet om det betyder något så gillar vi andra Brianna. Vi tror att hon är bra för dig. Du har lugnat ner dig sen hon kom in i ditt liv och för en gångs skull så ler du faktiskt ett riktigt leende"

  "Jag vet, det är synd bara att det aldrig kommer att funka i längden"

  Jag gav honom ett litet leende innan jag gick bort till bilen för att köra bort till Brianna. Jag skulle ju ändå hämta henne snart så kunde ju lika gärna åka nu. Väll ute på vägen tände jag en cigarett innan jag slängde paketet tillsammans med tändaren på passagerarsättet. Jag drog in ett djupt andetag och kände hur mina nerver lugnade ner sig. 

 

  Jag satt utanför grinden intill Briannas hus och väntade på att hon skulle komma ut. Jag hade ringt henne för bara någon minut sen och sagt att jag var här. Hon skull bara fixa något sen skulle hon komma ut. 

  Under tiden som jag väntade passade jag på att kolla på hennes hus. Jag har aldrig sett huset från framsidan. Jag har bara sett det från sidan då det är vägen som jag har tagit mig in och ut ur huset. Eller Briannas rum för att vara mer exakt. Det här huset var sjukt stort och såg jävligt lyxigt ut. Skulle vara kul att inse insidan någon gång. Jag skulle förmodligen inte få chansen någon gång men ändå.

  ”Det var väll inte så himla illa va? Du ser väldigt stilig ut” sa någon framför mig och jag kollade upp för att mötas utav Briannas ögon. Hennes ansikte var sminkat, inte överdrivet på något sätt. Bara lagom. Hennes ögon stack ut en aning och jag antog att det var meningen med sminket. Hennes läppar hade hon målat röda och det tog mig allt att inte gå fram och kyssa henne här och nu.

 

  Min blick gled ner till hennes kropp där en svart klänning var placerade. Den kramade åt hennes överkropp perfekt innan den föll fritt ner över hennes ben. Jag kunde även se lite av hennes ben så jag antar att hon har en av dem där klänningarna som var öppna på sidan. vilket var jävligt sexigt om du frågar mig.

  Men för att sammanfatta Brianna krävdes bara ett ord. Perfekt. Hon var så himla vacker och jag ville berätta det för henne. Men jag kom ihåg mitt samtal som jag hade med Mike när jag åkte hit. Han sa att jag borde gå för Brianna men om jag väljer att inte göra det så kunde jag inte leda in henne på det. Vi har bettet oss som ett riktigt par på senaste tiden. Inte för att jag klagar då men om det nu fanns en liten chans att Brianna gillade mig så kunde jag inte låta henne tro att det fanns något här -även fast det fanns det- för det skulle bra skada henne i slutendan.

  Så utan att egentligen tänka mumlade jag fram ett ”Det ser bra ut” och jag kunde direkt se på Brianna att det sårat henne. Jag ångrade mig direkt och svor åt mig själv i huvudet. Hon hade säkert spenderat timmar för att fixa till sig och allt jag kunde säga var det ser bra ut. Som att jag vore hennes brorsa eller något. Tårar bildades i hennes ögon men hon lät dem inte falla. Scenen framför mig fick mig att känna mig som världens sämsta person. 

  Jag öppnade munnen för att säga något men Brianna skakade bara på huvudet och gick runt bilen för att hoppa in men jag stoppade henne genom att greppa tag om hennes handled ”Brianna jag” var allt jag hann säga innan hon drog sig ur mitt grep och vände sig mot mig.

  ”Spara det Jason”

 

  Vi hade suttit under tystnad hela vägen till hennes skola och ärligt talat har det aldrig vart så här stelt i mellan oss. Inte ens när vi träffades första gången. Jag visste att det var mitt fel och banade mig själv för att ha sårat henne.

  Brianna satt och kollade ut genom fönstret hela vägen och hoppade ur bilen så fort jag parkerat den. Men till min förvåning så väntade hon ändå på mig vid trappan som lede upp skolan. Jag la min hand på mitten av hennes rygg för att börja styra henne in och märkte nu att hennes rygg var bar. Min blick gled lite diskret till hennes rygg för att få min fråga besvarad. Hennes klänning var öppen i ryggen.

  Vi kom in i salen som var dekorerad -enligt mig för mycket- i glitter, lampor, ballonger och mycket annat. Det var överdrivet men jag antar att det är så här när man lever här. Vi lyckades skymta Alexandra och Emily en bit bort tillsammans med några andra som Brianna mumlade fram var hennes andra kompisar. Jag började leda henne bort dit och kollade hela tiden runt omkring mig. Tjejerna kollade med stora ögon på mig och viskade något till sin kompis bredvid medan killarna gav mig nästan äcklade blickar. Jag passade inte in här och det visste vi alla.

  ”Omg Brianna du är här och gud vad vaket du är” ropade någon och jag drogs ur mina tankar. Jag kollade upp på tjejen som pratat men visste dock inte vem hon var. Jag hade aldrig sett henne i hela mitt liv. 

  ”Oh tack du också. Jag älskar skorna” 

  ”Tack så mycket. Men du, ska du inte presentera den snygga killen som du klänger fast vid. Jag antar att det är kända Jason” sa hon och log lite flörtigt mot mig. Som att Brianna som skulle föreställa min flickvän inte stod precis bredvid mig. Jag antar att Brianna märkte det också då hon nu greppade tag om min arm och pressade upp sig mot min sida. 

  "Ja det här är Jason alla. Jason det här är Erin, Kendall, Max, Martin och Daniel. Alexandra och Emily har du ju redan träffat så" presenterade Brianna oss och vi alla sa snabb hej innan dem började prata om någon person från deras skola. Jag stod dock bara och kollade Brianna. Både för att jag inte ens visste vem dem pratade om, men sen även för att Brianna var så himla vacker att jag inte kunde dra bort min blick ifrån henne. 

  "Jag måste bara säga en grej för jag har stått och tänkt på det enda sedan ni kom. Brianna har du tänkt på att Jason liknar Justin. Justin Bieber alltså" sa en av Briannas kompisar vilket fick alla blickar att vändes åt mig. Där ibland Brianna som kollade ordentligt innan ett litet leende spreds på hennes läppar. 

  "Omg jag har inte tänkt på det men du hat rätt. Om man tar bort tatueringarna, tar bort lite från din längd och muskler så"

  ”Jag ser inte ut som Justin” sa jag fort och kollade misstroget på dem alla. Jag var inte lik honom, inte ett dug. 

  ”Jo det gör du, jag är ledsen att behöva sabba din bubbla baby men du ser ut som honom. Jag kan inte förstå att jag inte sett det tidigare” skrattade Brianna fram och hade nu ett leende på läpparna. Vilket var det första sen jag hämtade upp henne. Dem andra har vart på klistrade. Dem andra kanske inte märkte det. men jag kunde se det på henne. Hennes ögon glittrade inte lika mycket som dem annars brukade göra.

  ”Eh baby jag tänkte gå och hämta något att dricka. Vill du hade något?” frågade jag Brianna och hon skakade smått på huvudet ”Är du säker”

  ”Ja jag är säker Jason, jag behöver ingen dricka”

  Jag nickade lite kort och placerade mina läppar vid hennes tinning för att ge henne en snabb kyss där innan jag gick bort till bordet där all dricka stod.

 

Briannas perspektiv

  Okej så just nu ångrar jag att jag tog med mig Jason hit. Han har inte gjort något annat än att sabba min kväll. Först kan han inte ens ge mig en ordentlig komplimang, sen så står han och pratar med skolans slampa och flörtas med henne när han skulle hämta dricka till sig. Men vet ni vad, det är inte allt. Nej, nej det är mer. Han vill inte dansa med mig, vilket jag kan förstå då det inte är hans grej men lyssna här. Jag får inte dansa med andra killar heller utan att han skrämmer iväg dem. Jag har inte haft en enda dans med en kille. Jag har fått dansa med tjejerna. Men ärligt talat så vill man ju dansa med en kille. Speciellt då min skola bara spelade lugn musik. För nu i alla fall. Lärare skulle sticka om ett tag men så länge dem är här så kommer lugn musik att spelas.

  ”Vad fan är ditt problem Jason” skrek jag åt honom när han dragit mig undan från ännu en kille och jag suckade högt. Jag hade sett Jason gå på toa och tänkte ta det i akt för att kunna få min dans. Men nej nej, han var ju tvungen att se det och släppa ut mig ut till ett tomt klassrum som låg en liten bit bort ifrån salen som dansen var i.

  ”Du har betet dig konstigt hela kvällen. Du har börjat att vara dryg mot mig, du kan inte ens ge mig en ordentlig komplimang. Du står och flörtar med en tjej borta vid drickan, jag menar hon har förmodligen fått mer action utav dig än jag ikväll. Sen så vill du inte dansa, visst jag kan acceptera det. Men låt mig åtminstone dansa med någon annan då. Jason jag gör allt för att folk ska tro att vi är ett par hos dig men du gör inte ett skit för mig. Jag anstränger mig, jag gör allt som du ber mig om och du kan inte ens låta mig få en jädrans dans. Jag är ledsen om det här inte är hur du vill spendera din fredag då det här är något jätte tråkigt i dina ögon. Men det här är mitt liv Jason och du kan väll åtminstone låtsas för en kväll att du trivs här”

  ”Det är inte riktigt så att jag passar in här. Alla kollar konstigt på mig vad jag än gör”

  ”Precis som att alla kollade konstigt på mig när jag började hänga i ditt område. Men folk vande sig med mig och det kommer folk att göra med dig också. Så det är inte någon ursäkt. Det förklarar fortfarande inte varför du har betet dig som världens skitstövel hela kvällen och flörtade runt med massa tjejer”

  ”Den enda tjej som jag har pratat med utan att du stått bredvid mig var den där ”blonda slampan” som du kallade henne och det är allt hon är. Jag pratade bara med henne. Hon försökte mer, hon bad mig att följa med henne till toaletten men jag nekade henne. Jag sa att jag var tillsammans med dig och det var det sista jag sa till henne innan jag kom tillbaka till dig”

  ”Som att jag skulle tro på det Jason. Jag såg hur du kollade på henne, hur du tog hennes kropp in. Jag antar att du hade mer att säga om henne än om mig också” sa jag och kände hur tårar spreds i mina ögon. Gud jag var så himla patetisk. Jason var ju inte ens min riktiga pojkvän men vi beter oss som ett riktigt par, även fast det inte är någon runtomkring.

  ”Det enda som är stämplat på henne är hora i pannan. Och mina ögon låg inte på henne för jag hade någon annan in tankarna”

  ”Och vem skulle det kunna vara då? Någon från klubben? Någon gammal flamma? Eller någon gammal sex kompis?”

  ”Det var du som var på mina tankar got dammit. Jag har inte kunnat tänka på annat sen du kom ut från ditt hus alldeles perfekt och vacker. Jag har aldrig sett någon så vacker förut och jag ville berätta det för dig, jag ville kyssa dig men jag kunde inte. Mike sa att jag skulle ta ett steg tillbaka så att jag inte skulle ge dig falska förhoppningar om en relation eller något trotts att jag gillar dig. För han sa att det bara skulle skada någon utav oss i slutendan. Men du gjorde det så svårt för mig när du kom ut i din klänning och såg alldeles perfekt ut. Jag ville bara åhhh” nästan skrek Jason åt mig och drog en frustrerad hand i genom hans hår. Jag kollade chockat på honom och försökte få in det han sa. Han sa att jag var perfekt, att jag var vacker, att han inte kunde sluta tänka på mig. Men det var inte allt han sa va? Nej det var det inte. Han sa något om att han gillade mig. Vänta, gillade Jason mig?

 

---

---

 

Okej så det här blev försenat men det blev mycket längre än planerat och om ni följer bloggen på instagram så vet ni också anledningen till att kapitlet är försenat. Om ni inte redan föjer bloggen på instagram gör det nu bloggen heter @biebermyworldnovell :)

 

Okej men i alla fall. Det här var ett väldigt händelse rikt kapitel. JASON ERKÄNDE ATT HAN GILLADE BRIANNA!!!!! Hihihi jag är så hypad, har haft det här planerat ett tag och jag hoppas att ni gillar det. Kom inte riktigt ut som jag hade tänkt mig men ändå. Det blir oftast inte så ändå ;)

 

1, Men vad tycker ni om klänningen som ni hade? vet att många röstade för kort men jag och min kompis satt och täntke fram den här klänningen. Kanske inte beskriver klänning jätte bra men jag har en väldigt tydlig bild i huvudet.

2, Hur tror ni att Brianna kommer att reagera? Nu när Jason har erkänt att han gillar henne?

3, Vad tycker ni om hennes familj nu när ni fått reda på en del om dem i novellen?

4, Vad tyckte ni om Jason och Roberts bråk?

 

 

 

 TIDIGARE KAPITEL:

  ”Bodyshoots?” frågade jag och han nickade smått ”På vem? Jag vill inte ta på någon random kille som senast”

 

  ”Hahah ta det lugnt Brianna. Om du skulle ta bodyshoots på någon så skulle det vara mig” sa Jason och jag fick upp en bild i mitt huvud. Det skulle väll inte vara så himla fel att ta bodyshoots med Jason.

 

  Eller?

 

 

---

 

---

 

 

  ”Okej så hur går det här till egentligen? Den förra bodyshoten jag tog på den där killen var inte alls så här. Eller jag vet inte egentligen vad det här är men med tanke på att vi behöver ett bord så känns det här mycket mer komplicerat” sa jag vilket fick Jason att skratta.

  ”Hur gjorde du din bodyshot då? Men den där killen alltså”

  ”Jag slickade salt ifrån ena sidan utav hans nacke, tog min shot för att sen slicka lime från andra sidan utav hennes nacke”

  ”Så inga läppar mot läppar eller något annat?”

  ”Nope” svarade jag enkelt vilket fick Jason att skratta än en gång.

  ”Haha du har inte ens tagit en riktig bodyshot baby. Det är bara små barn som tar dem så. Jag ska visa dig hur man egentligen gör” sa han med ett stort flin på läpparna och jag tvekade en aning innan jag nickade.

  Jason log stort mot mig och satte sig på kanten av bordet som han fått rensat så att vi kunde göra det här. Han vinkade lite smått med ett finger i en gest att jag skulle komma över till honom och jag gjorde fort det han bad mig om.

  ”Okej så till att börja med måste du hjälpa mig av med tröjan” sa Jason i en låg sexig röst vilket fick mig att kolla frågandes på honom. Vilket bara fick honom att skratta åt mig än en gång.

 

Jasons perspektiv

  Brianna kollade frågandes på mig och jag skrattade roat åt henne. Hennes oskuldsfullhet var bara för bedårande. Innan mig hade hon inte gått längre än att kyssa en kille, hon hade aldrig ens tänkt tanken på att sätta en fot inne på en klubb, dricka eller festa. Men jag hade ändrat allt det där. Kanske inte så mycket på killfronten men det har jag inga planer på heller. Brianna var inte en av dem där tjejerna som har sex med vem som än slänger sig åt henne vilket jag respekterar. I början måste jag erkänna att jag tyckte det var konstigt. Men nu när jag har lärt känna henne och hört hennes sida utav allt så förstår jag vart hon kommer ifrån.

  I alla fall så gillar jag att hon är så oerfaren. Det ger mig ett litet hopp att hon gillar mig tillbaka, att det var därför som hon lät mig göra allt det här med henne. Jag gillade tanken om att vara den första som gjorde grejer med henne. Det fick mig att känna mig speciell.

  ”Varför ska jag ta av din tröja?” frågade Brianna förvirrat och kollade med stora ögon på mig.

  ”För att det blir lite jobbigt att ta shoten annars. Skulle ju bli lite jobbigt om man skulle behöva suga upp drickan ifrån tröjan”

  ”Varför skulle man behöva suga upp drickan från tröjan om man inte tar av den” det här fick både Chaz och Ryan att skratta smått och mitt leende att bli om möjligt större.

  ”För att om man tar bodyshots på det sättet som vi tar så tar man den från magen, slickar upp lime från nacken för att sen även ta en limebit från den andra personens mun”

  ”Okej det låter mycket mer komplicerat än det jag gjorde. Men jag antar att jag inte kan backa ur nu va, för jag skulle få ett straff om jag inte gjorde va?” frågade hon och Chaz nickade fort till svar.

  ”Okej jag gör det. Men du får göra först. Det här känns alldeles för komplicerat för mig. Det är förmodligen inte komplicerat men jag är inte van att dricka och jag tror att jag kan ha druckit lite för mycket idag”

  ”Det är lugnt baby, jag kommer att gå igenom allt steg för steg med dig”

  ”Eller så gör du först på mig. Du vet, lära mig igenom att se vad du gör” sa hon och bet sig sexigt i underläppen. Jag svalde högt, om hon bara visste vad dem små grejerna hon gjorde påverkade mig. Men jag nickade lite smått och greppade tag om hennes hand för att dra henne närmre mig.

 

Ingens perspektiv

  Brianna kolla med stora ögon på Jason som nu greppade tag om änden på hennes tröja. Han gav henne ett litet leende innan han drog av henne den vilket gav honom en bra titt på hennes kropp. Än en gång svalde Jason högt medan hans blick gled över henne. Hon var seriöst den snyggaste personen han någonsin sett. Nej vänta stryck det, hon var det sexigaste och vackraste personen han hade träffat.

  ”Ska du bara stå där och stirra på mig eller ska du faktiskt göra något” sa Brianna med ett litet leende men hennes kinder hettade fort till när hon faktiskt insåg att Jason stirrade på henne. Jason skrattade återigen för vad som kändes för hundrade gången bara den kvällen. Eller snarare bara den timmen.

 

  Jason låg nu bordet med Brianna gränslande över hans höfter. Han hade dricka och salt utspritt över hans mage, lime smörjet över hans nacke och sen en lime bit i munnen.

  Brianna kollade ner på Jason från sin sittande position och tänkte igenom vad Jason hade gjort så att hon kunde göra likadant. Hade precis som han sagt först slickat upp saltet och drickan innan han började med hennes nacke. Där han dessutom sög ett antal gånger vilket hade lämnat ett X antal sugmärken. Han hade sen tagit limen från hennes mun och nu var dem här. Brianna tvekade en aning innan hon lutade sig fram och började kyssa/slicka på Jason mage för att få upp allt.

  Jason kollade med stora ögon ner på Brianna och ett lågt stön lämnade hans läppar när hon drog tungan över hans magmuskler upp till nacken där hon började arbeta för att få bort limen. Hans händer smekte hennes sidor som fortfarande var nakna då hon fortfarande inte hade på sig något annat än hennes bh på överkroppen. Dem båda hade vart för inne i allt för att ens tänka tanken på att sätta på henne kläderna igen.

  Även Brianna sög sig fast vid Jasons nacke precis som han hade gjort med henne vilket fick ännu ett stön att lämna hans läppar. Han klarade inte av det längre. Att hålla hennes kropp i hans händer och känslan han fick utav det hon gjorde mot honom var bara för mycket för honom. Utan att egentligen tänka hade han lyft upp hennes ansikte i samma höjd med hans och pressade sina läppar mot hennes. En aning förvånad som Brianna var tog det ett tag för henne att förstå vad som hände och började kyssa honom tillbaka. Hennes händer hittade sin väg in i hans redan förstörda hår medans hans händer vandrade neråt och greppade tag om hennes rumpa.

  Ett stön lämnade Briannas läppar och Jason tog det som hans chans att stoppa ner hans tunga i hennes mun. Vilket han gjorde och inom kort slogs deras tungor om dominans, deras kroppar pressade mot varandra och händer över allt.

  

Jasons perspektiv

  Jag vaknade av att någon rörde sig framför mig och stönade klagande. Jag försökte vrida på mig men insåg fort att min arm var fast så jag slutade försöka. Jag kollade ner på min arm för att hitta svaret men möttes istället av en massa hår. Brianna låg på sidan med ryggen upptryckt mot min mage, min ena arm under hennes huvud som en kudde medan den andra låg vilande runt hennes midja. 

  Hon låg fortfarande sovandes och jag log smått när jag hörde hur hon mumlade något. Jag kunde dock inte höra exakt vad det var men jag kunde höra mitt namn i allt det där. Vilket endast kunde betyda en grej. Brianna drömde om mig. Hon rynkade smått på pannan och vred på sig så att hon nu var vänd mot mig. Han borrade in ansiktet i mitt bröst och henne händer lindades fort runt min midja.

  Mitt leende blev ännu större när jag såg dem alla sugmärken på hennes nacke. Beviset på att hon var min. På sätt och vis i alla fall. I alla fall så kanske det blev lite för het mellan oss igår. Inte för att jag klagar då. Men jag är rädd att Brianna ska vakna upp och ångra allt. Vi gjorde ju egentligen inget särskilt. Men Brianna är inte som jag, hon ser saker annorlunda än mig och det här kanske inte är en stor grej i mina ögon. Men det kan mycket väl vara något stort med henne. Med tanke på att hon aldrig gjort något sådant här med en annan kille förut.

  Hon mumlade än en gång men den här gången fladdrade även hennes ögon till. Hennes blick möte snabbt min och ett litet leende spreds på hennes läppar.

  ”Hej” mumlade hon lågt och drog en hand över min rygg. Vilket du lede till att ett visst pirer gick igenom hela min kropp. Ett pirer som bara hon kunde få mig att känna.

  ”Hej. Hur känner du sig? Det blev rätt vilt igår. Ångrar du något?”

  ”Nej. I alla fall inget som jag kan komma ihåg. Jag tror inte att jag har glömt bort något men med tanke på min huvud värk så drack jag en aning för mycket igår så jag kan lika gärna ha glömt en hel del” sa hon och jag skrattade smått innan jag placerade en kyss på toppen utav hennes huvud.

  ”Vad är det sista som du kommer ihåg från igår?”

  ”Det sista jag kommer ihåg är att vi tog bodyshots och ja det övergick till ja du vet”

  ”Haha du kan slappna av baby. Det var det sista som hände egentligen. Efter det så tog jag hem dig och vi båda somnade” sa jag och hon nickade smått.

  Hon kollade ner på min nacke och hennes ögon vidgades fort ”Jason snälla säg att det där inte är sugmärken och att jag inte har liknande märken på min hals”

  ”Ledsen baby men så länge du inte vill att jag ska ljuga för dig så kan jag inte säga det”

  Brianna skakade smått på huvudet innan hon snabbt hoppade ur sängen. Hon var snabbt borta vid min spegel som stog på byrån och började inspektera märkerna som jag lämnat på hennes hals.

  ”Seriöst Jason vad tänkte du på när du gjorde dem här? Det är ju bara korkat och dumt. Förstår du hur svårt det kommer att bli att täcka det här?”

  ”Det är väll bara att sminka över, ha en halsduk eller något liknande. Det kan väll inte vara så himla svårt. Du gjorde på mig också om du inte kommer ihåg och senast jag kollade så klagande du inte igår när jag gjorde dem” sa och en rodnad spreds på hennes kinder.

  Jag skrattade roat och greppade tag om hennes hand för att dra ner henne i sängen bredvid mig. Hon låg halvt över mig och hon skrattade smått åt min plötsliga rörelse ”Så vad ska du göra idag då? Jag måste ha ett möte med killarna så vi kan inte hitta på något” sa jag och placerade en slinga som ramlat ner från hennes tofs bakom hennes öra.

  ”Det är lugnt. Jag ska ändå iväg med tjejerna och leta efter klänningar idag så jag tror att jag klarar mig”

  ”Klänning till vad? Har du inte kläder så att räcker redan?”

  ”Jo det har jag nog. Men min skola har en bal nästa vecka. En bal som du lovade att du skulle ta med mig på. Jag hoppas att du inte glömt bort det”

  ”Ta det lugnt baby jag har inte glömt bort din dans. Jag hämtar dig vid halv sju har jag ju sagt. Men jag trodde att du redan fixat det. Du är ett sådant kontroll freak att jag trodde att du skulle ha det fixat redan samma dag som ni fick nyheterna om dansen” sa jag och Brianna smällde till mig hårt på bröstet. Inte för att jag var särskilt påverkade utav det men i alla fall.

  ”Nu överdriver du ju till månen och tillbaka. Visst jag gillar att ha saker i ordning och allt men jag är inte så där”

  ”Som du vill baby. Vad som än får dig att sova bättre på kvällarna” sa jag och hon himlade smått med ögonen innan dem möte mina.

  Jag log smått upp mot henne och hennes hand hittade min kind. Hon lutade sig ner mot mig och kysste mig kort innan hon drog sig tillbaka.

 

  ”Okej så nu när din lilla flickvän har lämnat. Kan vi nu prata om jobbet?” frågade Hank och jag suckade högt.

  Vi hade ett av dem alla olika gäng vi samarbetar med över här för att prata affärer. Okej så vi brukade väll inte samarbeta men jag brukade göra bomber åt dem. Självklart för en hög summa pengar då. Det är ju inte gratis att göra bomber direkt, min tid är heller inte gratis. Jag skulle kunna göra något bättre under den tiden.

  ”Visst men bäst för er att det här är något bra. Jag hade kunnat göra andra bättre saker än att bara sitta här och planera någon dum attack på något annat gäng”

  ”Vad skulle du göra McCann. Spendera dagen med flickvännen? Kolla på filmer och ligga i sängen hela dagen”

  ”Jag skulle inte säga nej till det. Låter faktiskt mer tilltalande än det är”

  ”Haha McCann har börjat bli en mjukis” skrattade Kevin från deras gäng fram och jag gav honom en hård blick vilket genast fick honom att sluta.

  ”Jag har inte blivit en mjukis och om du vill ha ett bevis på det kan jag komma över dit och bryta din nacke med en gång om du vill”

  ”Hej Jason det är inte nödvändigt att bli våldsam. Vi skämtar bara med dig. Jag menar ingen av oss klandrar dig för slå dig ner med henne. Hon är sexig och jag skulle inte ha emot att ha en omgång med henne”

  ”Jag förstår det men om du ens tänker tanken på det igen så lovar jag att det är bland det sista du gör i dit patetiska liv. Nej låt mig omformulera mig. Om du ens kollar på henne, tänker på något sätt om henne kommer jag se till att döda dig” sa jag och spände hårt händerna vid mina sidor i ett försök att släppa lös en del av ilskan som spreds inom mig.

  ”Ta det lugnt Jason, dem skämtar ju uppenbarligen. Ingen kommer att skada henne, dem alla vet bättre än så” sa Mike och log smått mot dem medan han sparkade mitt ben under bordet så att ingen skulle se.

  ”Vi får hoppas det” spottade jag fram och dem kollade chockat på mig.

  ”Jag måste be om förlåtelse för Jason. Hans humör är som värst efter en vild natt på klubben. Han hade en del dricka igår och saker blev lite vilda”

  ”Haha vi förstår. Man kan se det på både din och din tjejs nacke. Damn, det var några rejäla sugmärken. När man kollade på henne först så trodde man inte att hon skulle ha det i sig, att hon var en av dem där ‘duktiga tjejerna’ som alltid gör vad pappa säger. Men jag antar att jag hade fel. Hon är uppenbarligen rolig att leka runt med. Jag kan bara tänka mig att hon är bra i sängen. När du är klar med henne kan du ju säga till. Vi alla vet ju att den store McCann inte stannar med en tjej särskilt länge.” skrattade Nick i deras gäng fram och det var nu som det sprack för mig. Brianna var inte något pris som man bara skickade vidare när man var klar med det.

  Innan någon hann reagera slängde jag mig mot honom gav honom en rak höger som slängde han och hans stol baklänges. Han stönade högt utav smärtan och hans hand kupade snabbt kinden som jag hade träffat. Jag satte mig fort över hans mage och låste fast hans händer under mina knän så att han inte kunde göra något motstånd. Jag började svinga slag efter slag mot hans ansikte och ett sjukt leende spreds på mina läppar när jag hörde hur hans näsa bröts. 

  Han skrek av smärta och bad gång efter gång hans kompisar att hjälpa honom. Men hans kompisar visste bättre än att ställa sig upp mot mig. Jag skulle ha dem alla döda på under minuten om jag bestämde mig för det. Min revolver var som vanligt instoppad innanför kanten på mina jeans i bak och jag var inte rädd att använda den. Att spilla lite blod. Jag var ju som sagt känd som en av dem mest hänsynslösa mördarna i landet. Det var därför jag var etta på listan av mest efterlysta. Jag gjorde saker som vissa inte ens kunde drömma om och jag gjorde det med ett leende på läpparna. Jag föddes in i det här livet och jag hade lovat Alex den dagen han dog att jag skulle göra honom stolt. Att jag på ett eller annat sätt skulle döda alla dem som hade något med hans död att göra.

  Jag kanske verkar som en okej kille när jag är runt Brianna, som vilken kille som helst. Men vi alla vet nog att det egentligen bara är bullshit. Jag är en mördare och det kommer jag alltid vara. Inget kommer att förändra det och nu efter att ha vart lite off från alla affärer och skit är jag tillbaka. Anledningen till att jag kanske börjat falla för Brianna är för att jag tillåtit mig själv att bli som Kevin sa, en mjukis är för att jag glömde bort den jag var. Jag slutade med det som gjorde mig till den jag är idag och nu går jag tillbaka till det. Till det som alltid lyckas sätta ett leende på mina läppar.

  Göra bomber.

  

 

Briannas perspektiv

 "Hej" ropade jag fort när jag såg Emily och Alexandra en liten bit bort. Dem vände sig fort mot mig och jag log stort mot dem. Jag drog in dem båda i en grupp kram och dem båda skrattade åt mig när jag inte lät dem gå. 

 "Okej så vart ska vi börja någonstans? Jag själv skulle dö för något att dricka först men det är ju bara jag" sa Alexandra och länkade ihop sin arm med min för att börja dra med mig bort mot Starbucks som låg en bit bort. 

 "Det bli bra för mig" 

 "Mig också. Men innan vi går in någonstans så måste Brianna förklara varför hon har sugmärken över hela nacken" sa Emily och flinade stort mot mig. 

 "Brianna har inget sugmärke hon" började Alexandra men avbröt sig snabbt när Emily drog bort mitt hår från ena sidan vilket gav Alexandra en bra blick på min hals. 

 "Omg Brianna du har sugmärken över hela nacken. Jag trodde du sa att du och Jason inte höll på med sådant"

 "Och det gör vi inte. Det var bara att igår så"

 "Så vadå då? Du kan inte lämna några detaljer ute nu. Vi vill veta allt. Så börja spilla nu så att vi kan återgå till vårt shoppande sen"

 "Visst. Men kan vi i alla fall sätta oss på fiket så att jag kan få min dricka"

 "Visst men du kommer inte komma undan. Vi vill veta det här Brianna. Du är sen enda av oss som har kille här nu så vi lever allt det här igenom dig”

  ”Okej det där är inte alls konstigt på något sätt”

  ”Inte alls, så kom nu. Vi vill veta allt”

 

  "Okej så vad gillar Jason?" frågade Emily så fort vi satte foten inne i affären. Vi hade direkt gått hit efter att jag berättat allt för dem. Dem hade båda flippat ett antal gånger under tiden som jag berättade. Ingen utav dem kunde väll inte direkt tro sina öron och jag förstod dem. Hade något sagt till mig för bara någon månad sen att jag skulle börja festa, dricka och kyssa Jason McCann så skulle jag ha skrattat dem i ansiktet. Sagt att dem var galna och att dem behövde hjälp. 

  Men kollade på mig nu. Jag gör allt det där och jag ångrar inget. Att Jason hoppade in i mitt fönster den dagen vi träffades kanske bara var ett misstag. Men det var ett misstag som förändrade allt till det bättre. För för än gångs skull i mitt liv så lever jag faktiskt. Jag går inte efter samma schema hela tiden, jag har faktiskt ett leende på läpparna. Ett riktigt och ärligt leende som jag inte behöver klistra på.

  "Inte vet jag. Varför skulle det ens spela någon roll?"

  "Det är ju Jason som du ska gå med" sa Alexandra och Emily nickade instämmande. Som att set var väldens mest uppenbara sak. Vilket det dock nu inte var då jag inte förstod deras poäng. Eller så kanske det var uppenbart och jag var den korkade som inte förstod vad dem pratade om.

  "Okej nu ska jag förklara en sak för dig lilla gumman. Eftersom du inte verkar veta någonting om relationer. Vilket du borde med tanke på att du var tillsammans med Nate i två år. Men i alla fall. Eftersom du och Jason nu är ihop, dejtar eller vad ni nu än gör så vill du att han ska gilla det du har på dig. Det ska inte spela någon roll vad alla andra tycker, egentligen är inte din åsikt särskilt viktig heller. Så länge ens dejt är nöjd så är det bra" 

  "Men borde inte min åsikt vara den som gäller? Visst ens dejt åsikt är väll viktig men ens egen borde väll ändå vara viktigare. Det är ju ni som alltid säger att man inte ska bry sig om vad andra tycker"

  "Ja och du ska hålla dig till det. Så länge det inte är till något sånt här. Då är andras åsikter viktigare" sa Emily och jag kollade oförstående på henne. Jag tycker fortfarande att min egna åsikt borde vara viktigare, självklart ville jag ju att Jason skulle tycka om det. Men ska det ta över hur jag tycker och tänker?

  "Så vad är Jason för kille då? Med tanke på hur han ser ut och vart han kommer ifrån så skulle jag tipsa att han gillar korta sexiga klänningar. Som visar mycket hud"

  "Emily vi ska inte förvandla Brianna till en slampa. Jason gillar ju uppenbarligen henne för den hon är så hennes stil borde väll ändå funka. Kanske kan ha lite tajt eller sexig klänning men vi ska inte göra henne till en slampa" brast Alexandra ut och Emily himlade smått med ögonen. Jag däremot log tacksamt mot henne, att hon var på min sida. Halvt i alla fall. 

 

 

---

---

 

 

Okej så det här kapitlet var lite, jag vet inte. Känns bara som att det inte var något sammanhang i allt. Men jag vet itne hur jag ska göra det bättre. har suttit ett tag nu och försökte bättra det. Men det går brara inte. Så jag hoppads att ni gillar det trots allt och att ni lämnar en kommentar. Era kommentarer betyder allt.

 

1, Okej så bad ass Jason är tillbaka i bilden igen. Tror ni att det kommer att påverka deras relation? I sådana fall hur?

2, Hur tror ni Briannas kläning kommer att se? Vet att jag inte gett ut något hur den kommer se ut men hur vill ni att den ska se ut? Några önskemål?

3, Sen har ni något bra film tips? Ska ta och titta på lite film imorgon men vet inte vad jag ska titta på :/