---

---

 

 

  ”Va va vaad sa du nyss?” stammade jag fram och kollade chockat på Jason. Jag måste ha hört fel, det finns inte en chans att Jason nyss sagt att han gillade mig. Jason trodde inte på sådant, kärlek är bara ett skämt för honom.

  ”Jag, jag” var allt han fick fram innan han verkade få slut på ord. Eller jag vet inte riktigt om jag kan säga att han verkade få slut på ord då han inte verkade ha några ord från början.

  ”Du gillar mig?” frågade jag och han nickade smått till svar ”Varför?”

  ”Wow, inte riktigt det svar jag hade hoppats på” skrattade han fram och kliade sig stelt i nacken ”Men varför skulle jag inte gilla dig? Du är perfekt”

  ”Jason jag är långt  ifrån perfekt och till din fråga så därför. Jag går på dina nerver hela tiden, jag käftar emot dig. Jag är ingenting som tjejerna som du hänger runt med har. Jag har inget självförtroendet, jag är inte farlig eller tester runt med en massa. Jag är den duktiga flickan som lyssnar på sina föräldrar och är duktig i skolan”

  ”Det är just därför jag gillar dig Brianna, kan du inte se det? Motsatser dras till varandra. Är inte det vad du sa?”

  ”Jo men det är ju naturvetenskap som jag pratade om då. Inte om relationer”

 

Jasons perspektiv

  ”Jo men det är ju naturvetenskap som jag pratade om då. Inte om relationer” sa Brianna och jag kände hur sorgen spreds inom mig. Hon kände inte likadant, det var ganska jävla uppenbart nu. Hon ville inte vara med mig? Varför skulle hon? Jag var ett monster och det visste alla. Men jag kunde ju fortfarande låta henne veta hur jag kände eller hur? Jag menar hon förtjänar det i alla fall. Hon är så himla vacker och det är en skam att hon inte kunde se det själv. Om hon bara kunde låta mig älska henne så kunde jag få henne att inse hur vacker hon faktiskt är.

  ”Men uppenbarligen så händer det i verkligheten också. För jag har fallit för dig och jag har fallit hårt. Jag hatar att känna mig svag men jag älskar känslan som jag får när jag är runt dig. Jag känner mig fri och för en gångs skull på väldigt länge så är jag faktiskt lyckligt. Rakt igenom lycklig utan att behöva klistra på ett falskt leende på läpparna. Du får mig att skratta och om jag ska vara helt ärlig så ger du en mening till mitt liv igen. Jag älskar hur jag känner runt dig, bara genom att kolla på mig kan du få ett leende att spridas på mina läppar. Jag älskar känslan av att ha dig i mina armar, att vakna upp med dig vid min sida, känna din kropp mot min. Brianna jag har aldrig känt så här för någon förut och jag är förvirrad när det kommer till allt. Men en sak som jag vet är jag gillar att ha dig runt omkring, jag gillar att kyssa dig för jag får den här känslan i mig när jag” babblade jag på och helt ärligt så vet jag inte hälften av vad jag sa. Men i nästa sekund så kände jag Briannas ena hand i mitt hår, den andra på min kind och hennes läppar över mina.

  Jag stod där chockad ett tag av henne plötsliga rörelse men så fort som jag fick kontroll på min kropp igen la jag mina händer på hennes höfter så att jag kunde pressa upp mig mot henne. Kyssen började jag även besvara och det här våran helt klart bästa kyss. Eller bästa kyss jag haft med någon skulle jag säga. Det här kyssen sa något som vi inte kunde säga med ord. Grejen var bara att jag inte förstod varför hon gjorde det. Hon gjorde det enligt mig rätt klart att hon inte gillade mig tillbaka så varför skulle hon kyssa mig?

  Mike, Chaz och Ryan varnade mig hela tiden från att såra henne, att krossa hennes hjärta. Men aldrig någonsin tänkte dem på mig.

  Efter ett tag drog vi oss undan för att hämta luft och jag lutade min panna mot hennes. Jag öppnade ögonen för att se att hon redan kollade upp på mig och ett leende var placerat på hennes läppar. Hennes ögon lös utav lycka och hon skakade smått på huvudet innan hon möte min blick igen.

  ”Jag trodde aldrig att jag skulle få höra dig säga dem orden” sa hon och jag skrattade kort.

  ”Jag tror inte att det var någon som väntade sig det. Mig speciellt”

  ”Men nu har du sagt dem och vet du vad?” frågade hon och jag kollade hoppfullt på henne ”Jag gillar dig också Jason. Jag är galen i dig och jag har vart det ett tag nu. Så” jag lät henne inte avsluta sin meningen utan avbröt henne genom att pressa mina läppar mot hennes. Hon besvarade snabbt kyssen men den här gången slutade det inte där. Jag ville ha mer utav henne. Jag vet inte vart vi står men jag antar att jag kunde kalla henne min. Eller? Jag menar vi erkände just våra känslor för varandra. Gör det oss officiella eller inte? Gud jag är så förvirrad. Jag har aldrig gjort det här så allt är bara ett stort frågetecken. Innan Brianna så trodde jag inte på kärlek och allt det här. Jag är är inte kär i henne, alltså jag älskar henne inte. Jag har starka känslor för henne ja, men jag älskar henne inte. Inte än i alla fall.

  Jag pressade in min tunga i hennes mun utan lov men hon verkade inte klaga då hennes inom kort möte min. Båda hennes händer var nu i mitt hår och drog smått vilket fick ett lågt stön att lämna mina läppar. Jag ville ha mer, jag ville ha mer utav henne.

  Min händer placerade jag under hennes lår så att jag kunde lyfta upp henne på bordet som stod en liten bit bort. Jag placerade mig själv mellan hennes ben och jag lyckades göra allt det här utan att någon gång behöva bryta mina läppar ifrån hennes. Mina händer började jag dra över hennes ben och sidor vilket belönade mig ett stön ifrån hennes sida.

  Vi drog oss undan för att hämta luft men jag blev stoppade utav henne när jag lutade mig framåt igen för att kyssa henne. Hon kollade på mig med en menande blick, hennes händer på mitt bröst som stop och jag förstod vad hon menade. Jag nickade kort och lutade mig fram för att bara kyssa henne kort innan jag lutade mig tillbaka.

  ”Dans med mig” sa Brianna helt plötsligt och jag kollade chockat på henne. Jag har sagt nej till henne ett antal gånger nu, borde hon inte inse att jag inte ville dansa. Jag kunde inte dansa, inte alls.

  ”Snälla bara en låt. Det är inte svårt jag lovar. Allt du behöver göra är att hålla om mig och gunga lite till musiken. Jag menar hur du dansar på klubben är mer komplicerat än det här”

  ”Brianna jag” började jag men hon avbröt mig. Vilket, om hon hade vart någon annan hade fått henne dödad. Eller åtminstone skadad. Jag hatar att bli avbruten. Det är bland det värsta jag vet.

  ”Snälla Jason. Allt jag ber om är en dans. Jag menar jag dansade borta på klubben med dig även fast jag inte ville det först”

  ”Jag ser inte dig klaga nu när vi dansar på klubben” sa jag och log smått mot henne vilket fick henne att himla med ögonen. Vilket hon nästan bara gjorde när hon var arg eller irriterad. Vilket betydde på att hon var det på mig just nu. Jag ville inte att hon skulle vara arg, jag hatar när hon är arg på mig. Det har inte hänt särskilt ofta, bara en eller två gången men jag gillar det inte.

  ”Visst jag gör det, men tro inte för någon sekund att jag kommer att njuta utav det”

  ”Åh tack, tack, tack Jason” sa hon och log stort upp mot mig. Hon kysste mig kort innan hon flätade ihop sin hand med min så att hon sen kunde dra med mig tillbaka till ”dansgolvet” och till alla irriterande personer som inte kunde sluta stirra. Visst jag passar inte in här, det vet jag med. Men dem skulle bara veta att om dem inte var Briannas klasskamrater och hon inte var här så hade jag skjutit dem utan att blinka för att dem stirrar. 

 

  ”Jag följer med dig upp” sa jag och hoppade ur bilen när vi kom fram till hennes hus för att sen gå runt så att jag kunde öppna hennes bildörr ”Madam” sa jag och sträckte fram en hand till henne vilket fick henne att skratta.

  ”Det där låter så konstigt när du säger det där. Det passar dig inte” skrattade hon fram vilket även fick mig att skratta. Vilket jag verkar ha gjort mycket sen vi lämnade det där rummet. Men hon tog min hand så jag kunde hjälpa henne ur bilen och leda henne upp till hennes hus.

  Vi hade skrattade jätte mycket när Brianna försökte lära mig att dansa -vilket jag gjorde i slutändan- då jag gjorde bort mig en del. Tror att personerna i hennes skola fick sig ett gott skratt men jag orkar inte bry mig. Efter att vi dansat började Brianna bli trött så vi åkte hem efter att ha sagt hejdå till alla sina kompisar och nu så var vi här.

  ”Vill du stanna kvar här?” frågade Brianna när jag gått med henne upp till hennes dörr och jag kollade frågandes på henne. Ville hon verkligen att jag skulle stanna? Och att jag ska gå med henne genom huvuddörren?

  ”Min familj är inte hemma så du behöver inte oroa dig för dem om det är det du tänker på” sa hon med ett litet skratt och jag började fundera på om hon läst mina tankar.

  ”Eh visst. Det låter bra”

  ”Det låter bra? Haha det låter som att du är nervös Mr McCann” skrattade hon fram vilket fick ett stort leende att spridas på hennes läppar.

  ”Jag blir inte nervös”

  ”Inte”

  ”Nej, aldrig. Det är inte min grej baby” sa jag och tog ett steg närmre henne så att det nu bara var någon centimeter mellan oss. Och efter som Brianna nu tagit av sig sina skor -då hon började få ont i fötterna- var jag återigen mycket längre. Jag var ju så klart en bit längre än henne när hon hade klackskor men i alla fall. Hon kollade upp på mig med ett stort leende placerat på hennes läppar.

  ”Så ska du komma in eller inte?”

  ”Tror du verkligen att jag skulle säga nej till ett erbjudande som involverade att jag fick spendera en natt i samma säng som du?”

  ”Jag tänkte bara om du har något bättre för dig eller om du hade något hemma som du behöver ta hand om”

  ”Det är ingenting som inte kan vänta tills imorgon. Plus jag lovade dig att jag skulle vara här för dig, ikväll handlar bara om dig baby” jag såg hur en kraftig rodnad spreds på henne kinder och det var nu min tur att le stort. 

  Jag älskade effekten jag hade på henne, jag älskade att jag kunde få henne ur balans för helt ärligt så gör hon lika mot mig. Jag är dock lite bättre på att dölja det då jag inte vill visa mig svag för något. Brianna har fått sätt mig i mina mest utsatta tillfällen som när jag berättade om Alex och även om det kändes skönt att få ut det så kände jag mig liten, sårbar och jag gillade inte den känslan.

  Brianna vägrade nu kolla på mig och jag skrattade kort ”Brianna kolla på mig” bad jag men hon fortsatte bara att kolla ner i marken där hennes blick var fäst. Men jag ville att hon skulle kolla på mig, jag ville se henne i ögonen. Så genom att sätta en hand på hennes kind vred jag upp hennes ansikte så att hon nu kollade på mig.

  ”Du bara måste ha din väg hela tiden va?”

  ”För det mesta ja. Jag gillar att saker går min väg och jag gillar inte att bli ignorerad”

  ”Jag ignorerade dig inte, jag bara” började hon men jag avbröt henne genom att pressa mina läppar mot hennes. Men det varade inte länge då jag kände hur hon rös till framför mig när det blåste till. Jag drog mig undan från henne och greppade tag om nycklarna som hon hade i handen för att sen öppna dörren.

 

 

 

  När jag kom in i hallen -om man nu kan kalla det så- stannade jag. Eller snarare tvärnitade jag. Det här rummet var enormt. Det här rummet var förmodligen lika stort som hela mitt hus. Okej inte riktigt men nästan. Grejen var bara att det inte var särskilt mycket här. I tacket hängde en stor kristallkrona, väggarna till både vänster och höger precis innanför dörren bestod av två stora dubbeldörrar som jag antog gick till någon slags garderob eller liknande. Det stod en soffa på varsin sida utav rummet vid trapporna men det var typ allt. En liten bot bort kunde man se ett till rum som jag antog var ett slags vardagsrum men jag har ingen aning. Med ett sådant här stort hus har man nog ett antal olika onödiga rum. Jag menar kolla bara på hur högt det var i tak här.

  ”Förstår du hur stort ditt hus verkligen är?” frågade jag när vi hängt av oss jackorna. Eller för att vara mer exakt, Brianna hängde av sig min kavaj.

  ”Tro mig det här huset är större än du kan ana. Jag gick runt hemma förut i en vecka utan att träffa någon i min familj. När jag väll stötte på min pappa frågade jag vart han vart dem senaste dagarna och han sa att han var hemma i tre dagar tillsammans med min mamma. Vi gick alltså då i cirklar runt varandra och hade ingen aning om att den andra var där. Eller mina föräldrar måste ha vetat att jag här men jag antar att dem inte bryr sig tillräckligt” sa hon och jag såg smärtan i henne ögon. Hon la in hennes skor i garderoben innan hon vände om och började gå upp mot vad jag antog var hennes rum. Hon sa inget till mig så jag sparkade snabbt av mig skorna innan jag följde efter henne upp för trapporna.

  När jag kom in i hennes rum hittade jag henne framför spegeln där hon stod och drog ur hårnålar eller vad det nu heter ur håret. När det var klart drog hon upp några servett liknande grejer som hon började torka bort sminket med. Jag lutade mig mot dörrkarmen och kollade på henne med stora ögon. Det spelade ingen roll hur mycket av sminket hon tog bort. Hon var minst lika vacker utan, om inte vackrare.

  Hon såg att jag kollade på henne och den där så vanliga rodnaden var återigen tillbaka. Hon drog snabbt bort blicken ifrån mig och gick intill badrummet där hon fort stängde dörren. Jag antog att hon skulle byta om så jag gjorde lika så. Jag hade ett par av mina mjukis byxor här som jag kunde sova i. Jag drog av mig kajen och hängde den över en av alla stolarna som hon hade i rummet. Jag började knäppa upp knapparna på skjortan men hann inte mer än halvvägs innan jag blev avbruten. Jag hörde hur dörren intill badrummet öppnades och vände mig om för att hitta Brianna stående där, hon såg exakt lika dan ut som när hon gick in. Enda skillnaden nu var det irriterade ansiktuttryck som även speglade något annat. Tvekan, osäkerhet?

  ”Kan du hjälpa mig av med klänningen? Jag får inte upp spännet som håller ihop klänningen i bak” frågade Brianna och utan att tveka nickade jag till svar.

  Hon kom osäkert gåendes upp till mig och ställde sig med ryggen mot mig. Jag tog ett steg fram så att jag kom närmre henne och drog med handen över hennes rygg för att hitta spännet. Min gest fick dock Brianna att rysa och jag log smått. Jag älskade verkligen den effekten som jag hade på henne. 

  Jag hittade tillslut spännet hon pratade om och knäppte snabbt upp det. Men trotts att hon drog ut armarna ur ärmarna så satt klänningen kvar på hennes kropp. Vilket om du frågar mig var tråkigt då jag gärna hade velat se hennes kropp. Fast det kanske var till det bättre med tanke på vad som skulle kunna hända.

  ”Skulle du kunna hämta en tröja till mig?”

  ”Här ta min” sa jag och knäppte snabbt upp dem sista knapparna på skjortan innan jag drog av mig den. Jag la den över hennes axlar och vred runt henne så att hon nu stod vänd mot mig, När min blick sen föll ner på hennes kropp förstod jag varför hennes klänning inte ramlat ner. Hon stod med händerna över bröstet för att stoppa de från att ramlar ner.

  Jag greppade tag om hennes ena arm för att hjälpa henne på med ärmen innan jag lät henne sätta tillbaka den över bröstet igen. Jag gjorde det samma med den andra armen innan jag började knäppa skjortan. När den väll satt på som den skulle släppte Brianna äntligen klänningen och den föll som en ring runt hennes fötter. Dock lät hon inte den ligga där särskilt länge innan hon lyfte upp den och gick in i hennes WIC för vad jag antar är att hänga upp den. Jag tog mig den tiden för att byta om till mjukis byxorna och när Brianna sen kom tillbaka låg jag redan i hennes säng väntandes på henne. När hon kom tillbaka till rummet sa hon inte särskilt mycket utan la sig ner bredvid mig med huvudet på mitt bröst. Mina armar låg runt hennes midja och hennes ena låg på min mage.

  ”Godnatt Jason” gäspade hon fram efter att ha gäspat säkert fem gången och jag log roat ner mot henne.

  ”Godnatt baby”

 

  Jag vaknade av att jag fick solen i ögonen och stönade klagande. Jag måste börja komma ihåg att dra för gardinerna innan jag går och lägger mig. Jag kände hur någon rörde sig bredvid mig och kolla frågandes runt mig innan min blick fastnade på Briannas sovande figur. Hon låg fortfarande i djup sömn och hon var minst lika vacker som alltid. Till och med med hennes rufsiga hår som stod åt alla håll och kanter. 

  Minnen ifrån igår började spelas i mina tankar och jag inte stoppa leende som spreds på mina läppar. Killarna skulle få en hjärtattack när jag berättar för dem vad som hände igår. 

  Jag drog med fingertopparna över hennes kind, ner över hennes hals, nyckelben och sen upp till hennes läppar som nu bestod av ett litet leende. Jag hade inte märkt det innan men hon hade nu öppnat ögonen och kollade upp på mig. 

  "Godmorgon baby" mumlade jag och hennes leende blev ännu större. Jag lutade mig framåt för att placera en kort kyss på hennes läppar men det blev genast till mer. 

  Efter ett tag drog hon sig undan och ett litet fnitter lämnade hennes läppar "Hej. Hur länge har du vart vaken?"

  "Någon minut bara"

  "Och du har legat och kollat på mig hela tiden?"

  ”Ja” svarade jag bara enkelt och jag såg direkt hur en rodnad spreds på hennes kinder vilket i sin tur fick ett mitt leende att bli större.

 

Briannas perspektiv

  ”Ja” svarade han enkelt och mina kinder hettade fort till. Jag såg hur ett stort leende nu var placerat på hans läppar och jag kollade snabbt bort från honom så att han inte skulle se rodnaden på mina kinder.

  ”Hej sluta kolla bort från mig när du rodnar. Du är söt när du rodnar” sa Jason och jag kunde till och med höra på hans röst att han hade ett stort leende på läpparna.

  ”Jason ingen är söt när dem rodnar. Okej det kan vara gulligt när killar gör det men jag är absolut inte gullig”

  ”Haha tro mig babe, du är jätte sött” skrattade han fram och greppade tag om mina höfter. Jag vet inte hur det gick till men i nästa sekund så sitter jag gränslande över Jasons höfter med min överkropp vilandes över hans. Hans ena arm var lindad runt min midja medan han med hans fria hand drog med tummen över min kind. Jag stängde snabbt ögonen och lutade mig in i hans beröring. Han började dra med fingrarna över min underläpp och jag kysste dem snabbt vilket fick ett litet skratt att lämna hans läppar. Jag började följa hans tattueringar på hans arm med fingrarna vilket jag har en förmåga att göra rätt ofta. Jag vet inte varför men jag var fascinerad utav hans tattueringar. Han har sagt att alla betyder något speciellt. Eller nästan alla. Han sa att vissa bara var dumma. Tattueringar som han har gjort när han druckit och verkligen vart helt borta.

  Innan Jason så har jag fått intryckt i min hjärna att tattueringar är fult och att det bara är knäppa personer som har dem. Men efter att Jason kom in i mitt liv så har många av mina åsikter förändrats. Till exempel då tattueringar och även percingar. Det är skit snyggt på killar. Jag antar att jag har fått lite smak för bad boys.   

  ”Jason?” frågade jag när vi legat där ett tag i tystnad. Båda i djupa tankar antar jag. Jag var i alla fall det.

  ”Ja” sa han och jag öppnade ögonen för att se att han redan kollade upp på mig.

  ”Hur står vi nu? Jag menar vi båda erkände våra känslor för varandra, kommer det förändra något eller kommer vi att fortsätta som innan?”

  ”Vi kommer att fortsätta som innan” sa Jason och jag kände hur mitt hjärta sjönk men jag hann inte tänka särskilt mycket innan han började prata igen ”Fast nu så behöver vi inte spela. Vi behöver inte låtsas att vi har känslor för varandra för uppenbarligen så har vi det. Vi betedde oss som ett par redan innan så det kan väll inte vara så stor skillnad? Eller? Det är väll bara att våran ‘status’ kommer att ändras”

  ”Så vad är våran ‘status’ om du skulle få bestämma?”

  ”Om jag ska vara ärlig så vill jag ha dig. Jag vet inte hur det här fungerar, allt det här är nytt för mig. Jag har aldrig gjort något så här förut. Så jag vet inte riktigt vad nästa steg är”

  ”Jason det finns ingen regelbok som man följer. Alla par tar det i sin egen takt och ja. Det är inga satta datum eller stadier som man måste gå efter”

  ”Okej. Men om du skulle få säga vart vi låg, vart skulle du säga att vi var då?”

  ”Jag vet inte. Man skulle kunna säga att det vi hållit på med fram tills nu var att dejta. Vi lärde känna varandra och allt det där. Så jag skulle nog säga att vi är ett par” sa jag nervöst och kollade på Jason som såg ut att verka tänka igenom det jag nyss sagt. Jag bet mig löst i underläppen och kollade hoppfullt på Jason. Hoppades att han inte skulle neka mig nu. Tror ärligt talat inte att jag skull klara av det just nu.

  ”Så du menar att du är min flickvän då?” frågade Jason och jag kunde inte låta bli det lilla fnittret som lämnade mina läppar. Den där meningen lät så fel när den kom från Jason. Ett bra fel då men jag trodde aldrig att jag skulle få höra Jason säga dem orden.

  ”Vad? Sa jag något fel?”

  ”Nej. Jag, jag bara kan inte förstå att jag fick höra dig säga dem orden och till mig speciellt. Du är killen som inte trodde på sånt här”

  ”Jag vet och tro mig, ingen är mer chockad än mig. Men du har förändrat mycket i mitt liv. Till det bättre då. Jag har aldrig gillat något förut så allt det här är väldigt nytt för mig. Du får ha tålamod med mig”

  ”Åh jag känner mig så speciell” sa jag vilket fick Jason att skratta smått.

  ”Det borde du. Du vet inte hur många undantag jag har gjort med dig”

  ”Undantag som vad?”

  ”Som, jag vet inte vart jag ska börja. Innan dig så var de enda tjejerna jag spenderade mer än en dag med Amanda eller Trish. Dem båda har vart flickvänner till dem i mitt gäng och jag har inte riktigt haft något val med dem. Men när det kommer till andra tjejer så har jag aldrig låtit dem stannat mer än en dag då jag inte vill bli för fast vid någon då jag har vart rädd att det ska sabba för mig. Så ingen kommer mig tillräckligt nära för att ens lära känna den sanna jag eller vad man ska säga. Det var i alla fall så enda fram tills du kom in i mitt liv. Du förändrade det” sa Jason och jag hade inget att säga. Jag kunde inte komma på något att säga. Så istället för att prata pressade jag mina läppar mot hans. 

  Jason besvarade snabbt kyssen och han pressade mig fort närmre sig. Mina händer flätade jag in i hans hår och drog smått i ändorna. Jag kände hur Jason drog med tungan längst min underläpp för att fråga om tillträde in i min mun vilket jag utan tvekan gav honom. Jag drog mig om möjligt närmre honom i samband med att våra tungor började slåss om dominans.

  Vi stannade inte så särskilt länge innan Jason flippade runt oss så att han nu var över mig. Han låg in i mellan mina ben som nu var lindade runt hans midja. Hans händer gick längst mina sidor och jag kände hur skjortan reste på sig lite varje gång han drog händerna uppåt.

  Han drog sig undan ifrån mig för att istället börja placera kyssar längst mitt käkben, ner över nacken där han sög sig fast vid ett tillfälle. Vilket förmodligen skulle lämna ett märke men jag kunde inte bry mig mindre just nu. Han fortsatte att placera kyssar ner för min kropp men det var inte förs än han nästan var nere vid mina bröst och som hans händer hittade sin väg innanför tröjan som jag reagerade.

  Jag satt mig fort upp vilket även tvingade Jason att göra det och han kollade frågandes på mig. Hans ögon var mörka, fyllda med lust precis som dem hade vart den där gången på klubben när vi tog bodyshots. 

  ”Jason jag kan inte gå dit med dig. Inte än i alla fall, jag är inte redo” sa jag och såg hur besvikelsen spreds i hans ansikte. Men han klagade inte, han nickade bara kort till svar och drog en frustrerad hand igenom håret.

  ”Jason jag är ledsen men” var allt jag hann säga innan han kysste mig för att få tyst på mig.

  ”Brianna du behöver inte försvara dig. Jag förstår. Jag borde inte ens ha gått så långt, jag vet att du är redo och jag vill inte att du ska göra något som du kommer att ångra. När du är redo så är du redo och då är jag här och väntar på dig. Det är bara det att jag inte haft sex på ett tag nu och jag rycktes bara med lite antar jag. Dina läppar och händer på mig tillsammans med tanken på dig i min skjorta blev lite för mycket antar jag. Det är bara något med tjejer och att dem har på sig ens kläder. Det är jävligt sexigt”

  ”Då kanske jag borde låna dina kläder oftare. Dem är ju faktiskt väldigt sköna”

  ”Brianna om du vet vad som är bäst för dig skulle du inte ha på dig mina kläder men jag kommer inte stoppa dig. Jag har inget emot att se dig gå runt i mina kläder” sa han och jag vet inte varför men jag skrattade smått.

  ”Hur länge kan du stanna?” frågade jag efter ett tag och Jason kollade bort mot min kloka som nu visade kvart över elva.

  ”Jag borde ha gått för en kvart sen. Vi ska ha ett möte strax med ett annat gäng och dem lär inte vara särskilt nöjda om jag kommer försent”

  ”Oh jag är ledsen. Det var inte meningen att uppehålla dig”

  ”Baby du har inget att oroa dig för. Jag hinner dit i tid, behöver bara köra lite fortare än man får” sa han och gav mig ett sexigt leende innan han ställde sig upp för att börja klä på sig ”Förresten. Killarna undrar om det finns någon möjlighet att dem kan komma hit och kolla på huset nu när dina föräldrar inte är hemma”
  ”Visst jag antar det. Alexandra och Emily kommer hit imorgon så du kan väll ta med dem hit då. Så länge ni inte har något planerat då”

  ”Nejdå vi har inget planerat i helgen utan mötet idag. Behöver inte jobba förs än nästa vecka”

  ”Bra då är det bestämt. Jag ska bara höra med tjejerna när dem kommer hit så kan jag skicka tid till dig senare idag”

  ”Det blir bra. Jag är ledsen men jag måste verkligen sticka nu”
  ”Det är lugnt, jag har ändå lite läxor att göra så behöver vara ifred. Så gå du så syns vi imorgon”

  ”Det är en dejt” sa han och gav mig ett stort leende innan han gick ut ur rummet. Jag hade ett stort leende på läpparna då Jason sagt att vi hade en ‘dejt’ men jag kunde känna besvikelsen så jag inte ens fått en hejdå kyss ifrån honom.

  ”Oh vänta, jag glömde” sa Jason som kom halvspringandes tillbaka och drog fort upp mig på fötter innan han pressade sina läppar mot mina. Den var kort men det var mycket som blev sagt i den.

  ”Vi syns imorgon baby” var det sista han sa innan han sprang ner för trapporna och ut ur huset.

 

---

---

 

 

Okej så nu har jag fått det att fungera. Vet inte vad som hände men det här är elfte försöket att få upp kapitlet och nu lyckades jah JIPPI. 

 

I alla fall till viktigare saker. OMG DEM ÄR TILLSAMMANS IIIIIIHHHHHH!!!!!!! Har väntat på det här jätte länge, blev inte jätte nöjd men har mycket planerat till nu när dem är tillsammans WOOP WOOP.

 

1, Brianna nekade Jason nu men hur länge tror ni att det kommer ta innan Jason får göra det han vill?

2, Killarna kommer på besök till huset och träffar hennes kompisar för första gången. Hur tror ni det går?

3, Sen så vill jag veta vad ni tycker om hela novellen. Vad är bra/dåligt med den? Vad kan jag förbättre? Går den för fort/långsamt? Vad vill ni ska hända? 

 

SNÄLLA KAN ALLA SVARA PÅ FRÅGORNA. SPECIELLT 3, SKULLE BETYDA JÄTTE MYCKET!!!!!!!!!