kapitel 33 - Så kyss mig nu

 
TIDIGARE KAPITEL:

  Utan att säga något mer greppade jag tag om Briannas hand och drog med henne ut för dörren som jag slängt upp. Mitt grepp om Briannas hand var hårt, inte tillräckligt för att skada henne dock. Jag skulle aldrig skada henne. Men det var tillräckligt för att kunna dra med henne bakom mig.

  ”Vart ska vi någonstans?” frågade Brianna när vi äntligen kom bort till utgången av skolan och jag började styra våra steg mot min bil som stod en liten bit bort.

  ”Jag tar med dig hem till mig”

 



 

Briannas perspektiv

  Bilturen hem till Jason var i stort sätt under total tystnad utan under den gången som någon idiot trängde sig innan framför bilen så att Jason blev tvungen att tvärnita. Han hade då kastat ett antal olika svordomar efter personen och jag kunde inte låta bli att skratta kort. Jason hade verkligen inget tålamod när det kom till andra personer.

  Jason parkerade utanför hans hus och en stel tystnad spreds mellan oss. Ingen utav oss sa något på ett bra tag utan bara kollade ut för fönstret. Efter ett tag dock verkade Jason få nog på tystnaden som låg över oss då han snabbt hoppade ur bilen för att sen göra sin väg över till min sida. Jag kollade frågandes på honom men kunde inte sluta le när han öppnade upp dörren för mig. Han räckte mig hans ena hand och jag fnittrade smått innan jag tog den för att sen hoppa ur bilen. Men när jag började göra min väg bort mot huset blev jag stoppad utav Jason och han pressade istället upp mig mot bildörren.

  "Du vet inte hur gärna jag vill köra över till vägkanten så att jag kunde kyssa dig. Jag kunde inte få bort känslan av dina läppar över mina"

  "Så kyss mig nu" sa jag och Jason tvekade inte en sekund innan han pressade sina läppar mot mina. Känslan av hans läppar mot mina och hans händer på min kropp fick ett stön att lämna mina läppar. Jason verkade nöjd med resultatet då ett litet leende spreds på hans läppar. Men hans leende varade inte länge då jag pressade mina läppar hårdare mot hans.

  Mina händer hittade fort sin väg upp till Jasons hår som jag direkt började leka med. Jasons händer tog dock en annan väg och jag kände hur likt små fyrverkerier spreds genom hela min kropp. Jag rös utav välbehag och ännu ett stön lämnade min läppar. Efter ett tagg verkade Jasons händer äntligen hitta sitt mål då han greppade tag om mina lår så att han sen kunde lyfta upp mig till hans höfter för att sen dra mig om möjligt närmre. 

  Vi stod där ett tag ihop slingrade mot Jasons bil, våra läppar som rörde sig perfekt mot varandra innan Jason verkade få nog. Eller rättare sagt han verkade vilja ha mer då han i nästa sekund började styra oss upp mot huset och igenom dörren.

  Jag kunde höra ljud som kom från källaren och jag antar att killarna var där nere och planerade något. Om vad ville jag inte veta. Jason började styra sina steg uppför trappan och utan att tappa greppet om mig eller dra bort sina läppar från mina lyckades ha ta oss in i hans sovrum för att sen spraka igen dörren efter oss. Han pressade upp mig mot dörren för att komma närmre mig men behovet av luft verkade komma ikapp oss då vi blev tvungna att dras oss undan från varandra. Vi båda andades andfått efter våran intensiva kyss stund och mitt hjärta gick just nu i 180. Jason lutade sin panna mot min och efter ett tag möte hans blick mig. Hans blick som inte visade något annat än kärlek. Okej kanske en del lust också men för det mesta kärlek.

  ”Du vet inte hur mycket jag har saknat dig” mumlade Jason fram andfått och tog ett djupt andetag efter som att det vart jobbigt att bara prata.

  ”Jag tror att jag har en liten aning om vad du kände. Du vet inte hur många gånger jag satt med mobilen framför mig, ditt numer inslaget och väldigt nära, väldigt nära att ring”

  ”Så varför gjorde du inte det?”

  ”Jag var rädd för vad som skulle hända, jag var rädd för att du skulle såra mig ännu mer om jag gav dig en chans till att göra det”

  ”Tro mig Brianna jag hatade mig själv för att jag sårat dig, men jag kan lova dig att jag aldrig kommer såra dig igen. Jag älskar dig, jag älskar dig så mycket”

  ”Visa mig, visa mig hur mycket du älskar mig” andades jag fram och Jasons ögon kollade frågandes på mig ett tag för att ge mig chansen att ångra mig vilket jag inte skulle göra. Jag var säker på det här, jag litade på Jason. Jag älskade honom och han älskade mig. Det var så här det skulle vara.

  Efter ha gett mig chansen att backa undan pressade han sina läppar hungrigt mot mina. Han händer utforskade min kropp som att det vore för första gången och jag kunde inte låta bli att stöna när Jasons tunga kom in i mun. Jag vet inte vad han gjorde eller hur han gjorde det men han fick det att kännas som att min hud brann på något sätt. Vart han än rörde mig. Det här hade hänt förut men aldrig så här starkt, jag hade aldrig haft en sådant här behov av någon. Jag har aldrig behövt Jason på det här sättet förut och det skrämde mig. Jag visste att Jason vart med ett antal tjejer innan mig som förmodligen har mer erfarenhet än mig och vet vad dem ska göra. Medan jag är här och är nytt till allt, jag är rädd att jag ska göra något fel. Att jag antingen skada honom på något sätt eller att han inte skulle njuta utav det.

  Jag hade inte märkt att Jason börjat röra på sig för än jag kände något mjukt under min rygg och jag förstod att han lagt ner mig på hans säng. Men han la sig inte ner med mig utan han stod där vid sidan utav sängen och bara kollade på mig. Han intensiva blick fick mig att känna mig osäker och började fundera på om jag hade något i ansiktet eller om jag hade någon fläck på mina kläder. Vi sa inget på ett tag, vi bara kollade på varandra. Jason verkade paralyserad eller något då han knappt rörde på sig. Det enda beviset jag hade att han inte var död var den lilla rörelsen från hans bröstkorg när han andades.

  När Jason inte gjorde något tog jag problemet i mina egna händer. Jag kröp bort till kanten där Jason stad och ställde mig på knä framför honom så att jag sen kunde dra upp honom närmre mig. Han ögon kollade intensivt in i mina och jag släppte inte hans blick medan jag började dra mina händer från hans bröst ner till kanten på hans tröja. Jason gjorde ingenting för att stoppa mig utan lyfte bara lydigt på armarna när jag drog tröjan av från honom. När tröjan sen väll var av honom verkade jag ändå få lite liv i honom då han tog ett fast grepp om mina höfter. Men det var allt han gjorde och fortsatte bara att kolla ner på mig. Jag vet inte varför han betedde sig så konstigt helt plötsligt. Det var som att han var här men ändå så långt bort. Hade jag redan gjort något fel? Ville han inte ha mig på det sätet? Nej det kan inte stämma, han säger hela tiden att han skulle vilja ha sex med mig så det kan inte vara problemet. Så vad var det?

  ”Jason ta mig, jag behöver dig. Jag behöver dig nu, visa mig att du älskar mig” 

  ”Är du säker Brianna” frågade Jason allvarligt och han blick borrade sig ännu mer in i mina om det ens var möjligt ”För om vi inte slutar nu tror jag inte att jag kommer kunna dra mig undan. Jag ville ha dig så mycket just nu och tror inte att jag har den självkontrollen för att kunna dra mig undan från dig”

  ”Så gör inte det. Jag vill det här Jason. Jag älskar dig, jag litar på dig och just nu behöver jag dig. Det sägs att handlingar tynger mer än ord så visa mig. Visa mig att det du sa stämmer”

  ”Är du säker?”

  ”Ja, jag älskar dig och jag kan inte tänka mig att ha det med någon annan än dig. Jag älskar dig, det här känns rätt. Så snälla håll tyst och kyss mig” Jason var inte tvungen att bli tillsagd två gånger. Hans läppar låg inom kort över mina och stön flög från oss båda över känslan som spred inom oss. Mina händer började fumla med hans byxor men innan jag ens hann få upp knappen på dem låg jag återigen ner i sängen. Den här gången följde dock Jason med mig och hans händer var över hela min kropp.

 

  Det tog inte långt för oss att få bort alla kläder så att vi nu bara låg i underkläder vilket fick mig att rodna kraftigt när Jason lät sin blick glida över hela min kropp. Han hade aldrig sett mig naken förut så tänk om han inte skulle gilla det han såg, tänk om jag inte var tillräckligt bra för honom. Tankarna flög runt i mitt huvud och Jason verkade märka det också då han låg smått ner mot mig.

  ”Brianna du är så himla vacker, jag älskar allt med dig. Men är du inte redo så kan vi sluta, vi har ingen brådska baby. Jag är härför att stanna”

  ”Jag vill det här, tro mig det är inget mer jag vill just nu. Men jag är orolig” erkände jag och kollade bort från Jason. Min blick hamnade istället på min hand som var nerpressad i sängen vid mitt huvud utav Jasons. Men min blick låg inte där särskilt länge innan den möte Jason igen då han lyckats vrida mitt huvud med hans ena hand.

  ”Du har inget att oroa dig för baby. Du är så vacker, så himla vacker”
  Jasons läppar började kyssa mina för jag vet inte hur många gånger men jag skulle aldrig tröttna på hans läppar. Om jag kunde skulle jag spendera varje dag och bara kyssa hans läppar om jag kunde. Jag kände hur Jasons hand gled upp min rygg för att sen enkelt knäppa upp min bh som föll löst över mitt bröst. Sakta och försiktigt drog han ner banden för att sen kasta den åt sidan. Men trotts att bh nu var av var Jasons blick fortfarande fast med min och han ögon var fyllada med inget annat än lust. Han intensiva blick fick känslan mellan mina ben att stärkas och jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag hade aldrig haft den här känslan förut 

  Efter ett tag klarade jag inte av att hålla Jasons intensiva blick längre så jag drog ner honom mot mig så att jag kunde kyssa honom. Han började kyssa mig tillbaka direkt och för än gångs skulle var det jag som tog initiativ till att fördjupa den. Jag lutade huvudet åt sidan så att vi fick bättre vinkel innan jag pressade in min tunga i hans mun. Våra tungor började någon dans eller något med varandras och jag kunde känna Jasons händer över allt. Mina ben, midja, rumpa, ansikte, bröst. Han fortsatte att smeka mig på dem ställena innan han verkade märka att jag ville ha mer, att jag behövde med. Mina trosor drog han ner sakta för att ge mig chansen att backa undan. Men den här gången skulle jag inte backa undan från det här. Jag ville det här, jag behövde bekräftelsen på att Jason faktiskt älskade mig. Att han skulle stanna vid min sida. 

  Precis som när han tog av bh låg hans blick på min medan han drog ner mina trosor och jag låg nu naken i Jasons säng. Men jag antar att jag inte kunde förvänta mig att Jason inte skulle kolla på mig, han var en kille trotts allt och han har sagt att han längtar tills han kan se mig naken. Så nu är jag här. Jag såg hur Jasons blick gled över min kropp och jag kände hur rodnaden spreds på mina kinder. Hans blick gled ner till min nedre del och jag stängde snabbt ihop mina ben så att hans syn av min mest privata del försvann ur hans synfält. Vilket han inte verkade uppskata då ett högt nästan morrande ljud lämnade honom.

  ”Göm dig inte för mig Brianna. Du är vacker, hela du är vacker” sa Jason och satte sina händer på mina knän för att kunna sära på dem. Min rodnad blev om möjligt värre och jag blev tvungen att stänga ögonen för jag kunde inte kolla på honom just nu.

  Jag hörde hur Jason rörde på sig i sängen och i nästa stund kunde jag känna hans andetag på mitt öra ”Brianna du behöver inte göra något emot din vilja. Jag kan sluta om du vill, du måste komma ihåg att du inte behöver göra något du inte är redo för”

  ”Jag är redo Jason, jag vill ha dig. Jag är bara inte van med att folk ser mig naken. Utan min familj så är du den enda killen som sätt mig så här förutom när jag var tillräckligt liten för att ens orka bry mig”
  ”Och jag älskar att du inte vart med andra innan, jag älskar att jag är den första som rör dig på det här sättet, som kysser dig på det här sättet” sa Jason och jag suckade smått. Tyvärr kunde jag ju inte säga detsamma med honom. Men jag älskade honom och jag kan inte hålla hans förslutna emot honom. Han var med mig nu, han älskade mig och det var allt som betydde något.

  ”Jag är redo Jason”

  ”Jag måste förberedd först innan jag kan göra något” sa Jason och jag kollade frågandes på honom ”Jag måste få dig våt så att jag lättare kan röra mig i dig” förklarade Jason och jag kände hur mina kinder hettade till än en gång. Detta fick Jason att skratta smått innan han pressade sina läppar mot mina. Jag kunde känna hans ena hand över mitt vänstra bröst, masserade det smått medan jag kände hur hans andra hand gjorde sin väg ner för min mage och ner mellan mina ben. Ett högt stön lämnade mina läppar men dämpades då Jasons läppar låg över mina. Hans fingrar utforskade en aning innan jag kunde känna hur han pressade in två fingrar i mig. Ett högt stön lämnade mina läppar då en hög njutning spreds inom mig. Han började röra två fingrar ut och in i mig och det kändes lite konstigt, ovant i början. Men jag kunde inte låta bli att känna njutningen som jag fick utav det också. Flera stön lämnade mina läppar som Jason dämpa med sina. Kanske för att resten av killarna inte skulle höra oss men för tillfället kunde jag inte bry mig mindre än dem.

  ”Hur känns det?” frågade Jason  efter ett tag och fortsatte att stryka två fingrar in och ut ur mig.

  ”Ovant och lite konstigt. Men det känns bra på samma gång”

  Jason verkade slappna av pågrund utav mitt svar och drog sen ur sina fingrar ur mig. Jag kollade chocka på honom, kunde inte förstå varför han slutat. Det kände ju så bra, jag ville ha mer. Så varför slutade han. Den förlorade och tomma känslan jag kände när han drog sig undan försvann fort när jag kände mig hur Jason la sig över mig. Han pressade sina läppar hårt mot mina och hans händer drog bort dem få hårstråna som fallit ner i mitt ansikte

  ”Är du säker på det här Brianna, det här är sista gången gången jag frågar. Om du låter mig fortsätta nu kommer jag absolut inte kunna sluta”

  ”Så sluta inte då, jag vill ha dig Jason. Jag älskar dig, det här känns rätt” sa jag och pressade mina läppar hårt mot hans för att visa att jag menade det jag sa.

  Jason stönade in i min mun och kysste mig hungrigt innan han drog sig undan från mig. Han räckte sig över sängen för att dra upp något ur nattygsbordet. Efter ett tag insåg jag att det var en kondom som han dragit upp och inom kort drog på sig. Min blick gled ner mellan oss och jag svalde högt. Tusen tals frågor började flyga runt i mitt huvud. Hur skulle det kännas? Skulle det göra ont? Alexandra sa att det gjorde ont första gången.

  Jason verkade märka min nervositet då han låg smått mot mig ”Det kommer att göra ont i början eftersom du aldrig haft det förut men jag lovar att det kommer att gå över” jag nickade lite smått och Jason gav mig ännu ett litet leende innan han pressade sina läppar mot mina. Ja besvarade snabbt kyssen och i nästa sekund kände jag hur han trängde in i mig. 

  Ett högt stön lämnade båda våra läppar men av totalt olika anledningar. Jasons ifrån njutningen han fick av att äntligen ha sex efter alla dessa veckor, mitt ifrån smärtan som spreds i min nedre halva. Tårar spreds i mina ögon och mina naglar begravdes i Jasons rygg men Jason klagade inte. Istället log han bara smått mot mig när han dragit sig undan från mig en aning. Han verkade märka tårarna som lyckats rinna ner för mina kinder då han böjde sig ner igen för att kyssa bort dem.

  ”Försök att inte tänka på smärtan, det kommer snart gå över” sa han och jag nickade smått till svar. Han började röra sig sakta inom mig igen men den här gången var det inte alls lika smärtsamt som innan. Nu var det mest bara obehagligt och ovant. Men ju längre Jason höll på desto mindre blev den känslan och inom kort började njutning ta över mig. 

  Ett högt stön lämnade mina läppar och den här gången utav njutningen som började spridas i min kropp. Jason verkade ta det här som sin signal att kunna gå lite snabbare men även längre in i mig.

  ”Omg Jason” Ännu mer njutningen spreds inom mig och jag lindade mina ben runt hans midja för att kunna dra honom närmre mig. Mina händer låg vid hans axlar men gjorde snart sin väg ner till hans svank och jag tror att mina naglar lämnade märken på hans rygg på vägen ner. Jasons ena hand höll upp hans vikt för att han inte skulle mossa mig med hans vikt medan den andra smekte över min sida innan han greppade tag om mitt ansikte.

  ”Jag älskar dig Brianna”

  ”Jag älskar dig också” stönade jag fram och pressade mina läppar mot hans för jag kunde inte få nog utav honom ”Snabbare” bad jag och Jason tvekade inte en sekund innan han gjorde vad jag bad om.

  ”Du är så tajt” stönade han fram och började röra sig ännu lite fortare i mig. Känslan som nu spreds i min kropp var obeskrivlig och jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Jag hade inte längre kontroll på min kropp. Det var som att den rörde sig av sig själv.

  ”Jag tror att jag kommer”

  ”Jag också” sa Jason och i nästa sekund nådde vi både vårat klimax. Höga stön lämnade oss båda och Jason föll utmatta över mig. Men han låg inte där särskilt länge innan han la sig ner på rygg i sängen. Han drog med sig mig på vägen så att jag nu låg halv över honom.

 

  ”Tar du någonsin av dig kedjorna?” frågade jag efter att ha hämtat andan en aning och pillade på kedjorna som höll hans dogtags. Eller för att vara mer specifik, hans dogtag och hans bror. 

  ”Nej, jag tar aldrig av mig dem. Det är en av dem få grejerna som jag har kvar av min bror. Han tog heller aldrig av sig den så jag gör inte det heller. Jag vet att dem kanske inte dem mest mode inriktade som dina kläder men”

  ”Nej jag gillar dem” avbröt jag och Jason kollade frågandes på mig ”Jag vet inte, jag har bara börjat gilla dem. Det är något med deras mening som gör det. Dem betyder så mycket för dig och jag tycker att det är fint att du bär runt på Alex. Jag skulle också vilja ha en” mumlade jag helt plötsligt fram och pillade på kedjorna i mina händer.

  Jag kände hur Jason skiftade under mig och i nästa sekund kände jag något kalt runt min nacke. Chockat kollade jag ner och fann nu Jasons dogtag hägnades där. Jag pillade på den lite smått innan jag kollade upp på Jason som låg smått mot mig.

  ”Jason jag kan inte ta emot det här, det här betyder för mycket för dig. Jag vet hur mycket du gillar de, jag kan inte ta den”

  ”Brianna jag vill att du ska ha den. Se det som ett löfte från mig. Du har min själ, mitt hjärta i dina händer och det här är en sak för att symbolisera det. Jag är din, precis som du är min och du kommer alltid att ha mig. Jag kan inte se mig själv falla för någon annan, jag älskar dig och det kommer jag alltid att göra.

  Jag log stort upp mot honom och kände hur tårar utav glädje spreds i mina ögon vilket fick honom att skratta smått åt mig. Men hur lite vet han om hur mycket det här betyder för mig. För jag ve hur mycket hans dogtags betyder för honom så att han anförtror mig med sin betyder mer än han anar.

 

 

  ”Jag måste gå och tvätta av mig” sa jag då jag kände mig rätt äcklig och började resa mig upp men blev snabbt tillbaka dragen in i Jasons famn ”Stanna” mumlade han fram och i just det ögonblicket hade jag inga planer på att flytta på mig. Jag var äntligen tillbaka där jag hörde hemma och jag har aldrig vart lyckligare. Det var hos Jason som jag hörde hemma hos och jag älskade honom mer än allt annat.

  ”Jason kan du lova mig att du inte kommer att fortsätta flörta med en massa olika tjejer?” frågade jag efter att vi legat i tystnade ett tag. Jag vet att det kanske sabbade stämningen en del men jag behövde veta. Jag hatade att se honom med alla dem andra tjejerna. Jag vet att han bara spelade men det gjorde inte dem. Dem ville ha honom och det skrämde mig för jag var rädd att han skulle hitta någon bättre.
  ”Brianna jag gör det här”
  ”Du gör det för mig jag vet. Men jag kan inte stå ut med tanken på dig med andra tjejer. Även fast jag vet att du inte är intresserade utav dem så gör det ont för mig att se dig med dem. Jag litar på dig, det är inte det. Det är dem som jag inte litar på”

  ”Brianna det är inget som kommer hända mellan mig och dem där tjejerna” 

  ”Jason jag vet det. Men det får inte känslan att försvinna. Känslan jag känner när du är med dem där tjejerna och håller på med dem. Det är samma känsla som du fick är du såg mig kyssa Nate. Bara att du är mer åt ilskna håller medan jag istället gråter och bryter ihop. Du vet inte hur mycket jag grät efter jag såg kyssen med den där tjejen. Om inte Alexandra tvingat ut mig hade jag nog fortfarande vart instängd på mitt rum. Det kanske låter patetiskt men Jason du är det bästa jag har och jag klarar inte av oron om att jag kommer förlora dig när som helst. Jag vet att du säger att det aldrig kommer hända. Men Jason det kommer alltid att finnas någon bättre, vackrare”

  ”Inte i mina ögon. Brianna du måste förstå att du är det vackraste som finns i mina ögon. Inte bara för ditt utseende men även för vem du är. Ingen annan tjej skulle stå ut med hälften av den skit du fått vart med om sen jag träffade dig. Jag älskar dig Brianna och om det betyder så mycket för dig så lovar jag att jag ska sluta med dem andra tjejerna. Jag får helt enkelt hitta på något annat sätt”
  ”Tack” andades jag fram och log tacksamt upp mot Jason som gav mig ett litet leende tillbaka innan han böjde sig ner för att kyssa mig.

  ”Allt för dig baby” var det sista jag hörde innan jag somnade in med ljudet utav Jasons hjärta i bakgrunden då mitt huvud nu låg på hans bröst.

 

  

  Jag kände hur jag började vakna upp pågrund utav ljuset som lyste mig rakt i ögonen. Jag stönade irriterat och försökte vrida på mig men kom inte särskilt långt då en arm låg runt min midja. Jag öppnade ögonen och blev tvungen att blinka några gånger innan jag kunde se ordentligt. Jag kollade runt i rummet och kunde inte förstå vart jag var någonstans förs än min blick fastnade på Jason. Han låg på rygg i sängen med hans vänstra arm runt min midja. Täcket täckte hans nedre halva vilket gav mig ett bra blick av hans vältränade överkropp.

  Jag följde hans magmuskler och upp mot hans bröst med mina fingrar för att sen följa musklerna i hans armar innan jag kollade upp på hans ansikte. Han såg så fridfull ut när han låg och sov, som att ingenting kunde komma åt honom. Jag lät min blick glida över hans ansikte igen och lät mina fingrar dras längst hans käke innan jag drog dem över hans perfekt formade läppar.

  Minnen från igår började spelas i mitt huvud och jag kunde inte låta bli att le. Jag vet att mina föräldrar skulle få hjärtattack när dem fick redo på att jag skolkat, jag skulle säkert få något straff av något slag men det var värt. Allt var värt det, jag skulle ta vilket straff jag än fick med ett leende på läpparna för jag kommer veta att jag tog det straffet för att jag följde med Jason vilket ledde till min bästa dag någonsin. Allt som hade med igår att göra var perfekt och jag tror inte att jag skulle kunna fråga om en bättre första gång. Och absolut inte med än bättre person att ha det med. Jason hade vart fantastisk igår vilket var en av anledningarna till varför jag inte kunde sluta kolla på honom. Han var perfekt på så många sätt, vare sig han vill inse det själv eller inte. Han var perfekt i mina ögon.

  ”Spanar du in mig baby?” frågade Jason helt plötsligt och jag hoppade till en aning då jag trott att han legat sovandes.

  ”Mm jag... Jag trodde att du” var allt jag hann säga innan Jasons läppar låg över mina för att tysta mig ”Jag har inget emot att du spanar in mig baby ”Jag är bara din om du kommer ihåg” mumlade han mot mina läppar innan han kysste mig igen. Hans ena hand i mitt redan rufsiga hår och den andra runt min midja för att dra mig närmre honom. Mina händer  låg på hans bröst och jag lät den ena flätas in i hans hår för att dra honom närmre mig innan jag lutade mig bakåt.

  ”Har du sovit gott?” frågade Jason med ett leende lekandes på hans läppar. Han pillade smått på mitt hår med fingrar  medan den andra ritade smått mönster på min vänstra höft.

  ”Bättre än på väldigt länge. Du?”

  ”Samma här. Jag tror det kan bero på att jag har dig i mina armar igen, jag har alltid sovit bättre när jag har dig nära mig. Du får mig att känna mig hemma” jag log stort upp mot honom och kysste honom än en gång innan jag la ner mitt huvud på hans bröst.

 

  Jag drog med fingrarna längst hans ena ögonbryn och kollade fundersamt på honom.

  ”Vad är det? Varför kollar du på mig så där?” frågade Jason och hävde sig upp på armarna så att han nu kunde kolla ner på mig. Jag fortsatte att dra fingret över hans ögonbryn en gång innan jag lät den falla ner på hans kind.

  ”Inget, jag bara. Jag tror du skulle passa med en percing i ögonbrynet” sa jag och Jason kollade chockat på mig. Det var nog inte riktigt vad han hade förväntat sig att jag skulle säga. Men efter ett tag verkade han återhämta sig och ett leende spreds på hans läppar.

  ”Så det tycker du?”

  ”Japp” sa jag bara enkelt och han skrattade smått innan han snurrade runt så att han nu hamnade över mig. In i mellan mina ben med armarna på varsin sida utav mitt huvud för att hålla sig uppe. Han lutade sig ner mot mig men istället för att kyssa mig som jag trodde att han skulle göra vred han huvudet åt sidan så att han istället kunde viska in i mitt öra.

  ”Vilken tur att jag redan funderat på att göra det då”

 

Jasons perspektiv

  ”Vilken tur att jag redan funderat på att göra det då” sa jag och placerade sen mina läppar mot huden precis under hennes öra. Hon rös till under mig och ett stön lämnade hennes perfekta läppar när jag fortsatte att kyssa henne ner för halsen. Mina händer hade ett fast grepp om hennes höfter som nu var bara då hennes tröja glidit upp. Hennes små händer drog smått i mitt hår när jag fortsatte ner mot hennes nyckelben och sen ner över hennes bröst efter att jag fått av henne min tröja. Hon stönade högt när jag började massera hennes bröst och jag kände hur jag blev hård bara utav att höra henne stöna. Den effekten som hon hade på mig är något som någon aldrig haft på mig förut. Och om jag ska vara ärlig så vet jag inte riktigt om jag gillar det. Jag är van att vara i kontroll och när jag är runt henne så tappar jag allt, jag har inte längre kontroll över mg själv. Jag gillar inte känslan av att inte vara i kontroll över mig själv men om det är vad som krävs för att jag ska ha Brianna vid min sida så får det va så. Jag skulle ge upp allt för henne, mig inklusive.

  ”Hur känner du dig?” frågade jag och kollade upp på Brianna som kollade frågandes på mig ”Jag menar känner du dig öm eller något?”

  ”Jag är lite öm, men jag skulle kunna gå för en omgång till”

  Jag kollade en aning chockat på henne men jag tvekade inte innan jag böjde mig ner för att fortsätta min lite massage utav hennes bröst. Hennes fingrar hittade sin väg in mitt hår som hon sen drog i.

  ”Älska mig Jason” stönade hon fram och jag kunde inte låta bli att le när minnen från igår började spelas i mitt huvud. Igår hade vart så perfekt på så många sätt. Jag hade fått tillbaka Brianna igen, jag erkände att jag älskade henne för första gången (eller till henne direkt i alla fall) och hon var äntligen redo för att ha sex. Bara det att det var så mycket mer än sex med Brianna.

  Jag skyndade mig med att ta av mig shortsen som jag dragit på mig innan jag la mig ner över Brianna igen. Jag kysste hennes läppar (som var en aning svullna efter allt kyssande) hungrigt och trängde försiktigt in i henne för det här var bara hennes andra gång. Dessutom var hon lite öm från igår och om jag gick på för hårt nu skulle det bara bli värre. Den här gången vande sig Brianna mycket snabbare med att ha mig i sig och stön lämnade inom kort oss båda.

  Jag fortsatte att stötta in i henne och jag kunde inte dra bort blicken från Brianna som låg under mig. Hon var perfekt, hela hon var det. Jag älskade henne, jag vet att jag inte förtjänar henne men jag skulle göra allt i min makt för att vara värdig henne. Hon förtjänade så mycket mer än jag kunde erbjuda henne och även om hon säger att hon nöjer sig med bara mig så vet jag att hon vill ha mer. Och även om hon inte vill ha mer så förtjänar hon mer. Hon förtjänade världen och om jag kunde skulle jag ge den till henne. Om hon bad mig om en stjärna skulle jag komma på något sätt att ge henne dem.

  Men för den lilla stunden som jag var i henne, som vi var sammanlänkade kände jag mig äntligen värdig henne. Jag fick henne att känna något som ingen annan kille skulle få göra om det var upp till mig. För hon var min och även om jag visste att det var bättre att släppa henne så kunde jag inte. Jag var en självisk person och Brianna var det bästa jag hade så jag skulle inte släppa taget om henne så enkelt. För hon är det närmsta jag kan komma till lycka och paradis. Så länge jag hade henne vid min sida skulle jag vara glad och jag skulle dö en nöjd man.

  Ett högt stön från Brianna fick mig att dras ur mina tankar och jag kollade ner på Brianna som såg ut att tappa allt under mig. Hennes huvud var slängt i kudden under henne, hennes ögon hårt stängda, läppar öppna för att kunna hämta andan och hennes händer var på min rygg. Jag kunde känna hennes naglar grävas ner i min hud men just nu kunde jag inte bry mig mindre. Jag skulle ta den lilla smärtan jag fick utav det och märkena som skulle bli lämnade på min rygg vilken dag som helst om det betydde att jag kunde ha sex med Brianna. För sex med Brianna var så mycket mer än bara sex. Jag vet inte hur jag skulle förklara det men allt var bara bättre. Jag älskade hur hon kändes runt mig. Känslan jag fick utav hennes händer och läppar mot min kropp. Jag älskade hur hennes ögon hittade mina ibland och jag älskade dem små grejerna hon viskade i mina öron, stönen som lämnade hennes läppar.

  Jag drogs ur mina tankar än en gång när dörren intill rummet flög upp och någon gjorde sin väg in.

 



 

Okej så det här är helt klart mitt längsta kapitel någonsin och det här skulle vara ett kort. Haha det slutade på 8 sidor och nästan 6000 ord!! Mina kapitel brukar annars ligga på runt 3000 ord så det här är dubbelt så långt. Förhoppningsvis gör det kanske upp för den långa väntan.

 

1, Okej så många har väntat på den här biten nu så vad tycker ni nu när dem äntligen haft det?

2, Vad tycker ni om att Jason gav henne sin dogtag?

3, Hur tycker ni om att Jason skaffar en piercing i ögonbrynet?

4, Sen sist men inte minst. Vad hände där på slutet? Vem tror ni att det är?

 


Jag hoppas att ni gillar kapitlet och snälla lämna en kommentar om vad ni tycker! :) <3

 


kapitel 32 - Skydda dig från mig

 
TIDIGARE KAPITEL:
 Han kan inte göra så här mot mig, inser han inte hur fucking mycket det sårar mig? Men jag antar att han inte bryr sig. För om han hade gjort det och faktiskt älskar mig så hade han aldrig gått runt till alla dem där andra tjejerna.
 
 


 

  Jag gick uppför gången som ledde till Briannas skola och jag kunde känna allas ögon på mig. Killarna gav mig äcklade blickar medan tjejerna fnittrade när jag gick förbi dem. Jag himlade smått med ögonen åt dem och fortsatte gå upp mot skolan i jakt på Brianna. 

  Jag måste få tag på henne, jag måste prata med henne. Jag har försökt få tag på henne i tre dagar nu sen hennes dansuppvisning men hon vägrar att svara. Jag vet inte ens fall hon läst mitt sms eller fall hon ens hört någon utav mina röstmeddelande som jag skickade till henne. Hon har säkert inte ens lyssnat på henne. God dammit hon är så himla envis och jag börjar bli desperat. Hon måste lyssna på mig, hon måste förlåta mig. Hon bara, hon bara måste.

  ”Omg har är så söt” hörde jag någon viska till hennes kompis och jag skakade smått på huvudet. Jag hatade när när folk kallade mig söt och gullig. Jag är inte söt och inte gullig heller.

  ”Skämtar du eller. Han är inte söt, han är fucking sexig” sa hennes kompis som att hon hört mina tankar och ett litet leende spreds på mina läppar.

  Jag kollade runt mig lite och kunde inte låta bli att skratta. Personer här såg så fåniga ut i sina kläder och jag är väldigt glad att jag aldrig gick på en skola som den här. Jag skulle aldrig ha på mig en skoluniform i mitt liv. Här måste killarna ha skjorta, slips och någon slags kavaj liknande sak över som dem matchade med ett par svart fin byxor. Som Brianna sa att dem absolut inte fick dra ner. Haha suckers. 

  Tjejerna på den här skolan hade på sig... Eh jag orkar inte ens försöka förklara vad det är dem har på sig, jag vet inte ens hur jag skulle förklara det. Jag förklarade vad Brianna hade på sig förut så om ni kommer ihåg vad jag sa då så vet ni vad det är dem ha på sig.

  Allt jag har att säga egentligen är att jag inte passar in här. Jag hade mina svart slitna jeans lågt hängande under min rumpa så att man kunde se mina boxer och ett par röda supras på fötterna. En vit V-ringad t-shirt som gjorde att man kunde se alla mina tattueringar vilket är ännu en grej som ”rika” personer inte har. Till detta hade jag även ett par svarta solglasögon och kedjor hängande runt nacken.

  Jag drog av mig glassögonen och stoppade ner dem i fickan innan jag gick in i skolan. Det var folk överallt, folk som gick åt olika håll, folk som stod lutade mot sina skåp och folk som stod i klungor och blockade vägen. Jag kollade runt i korridoren i hopp om att hitta Brianna någonstans. Men ingen sådan lycka hade jag. Jag började gå runt i skolan i jakt på Brianna men jag kunde inte hitta henne och det hade nu gått 10 minuter vilket började få mig otålig. Mitt tålamod är inte det bästa och det vet alla som känner mig. 

  Medan jag gick ner längst korridorerna kunde jag känna alla elevers blickar på mig och även en lärare kom fram till mig och sa att personer som jag inte fick vara inne i skolan. Jag vet inte riktigt vad han menar med det men jag är säker på att jag inte skulle göra det om jag hade förstått det.

  ”Du” ropade någon och jag vände mig om för att se Alexandra tillsammans med Emily göra sin väg över till mig. Alexandras blick var fylld utav hat och Emilys lika så ”Du är en sjuk person vet du det. Det är en sak att flörta med personer, vilket fortfarande är dåligt. Men att göra det framför din flickvän, ja det gör dig sjuk. Vet du hur mycket du ens skadat henne Jason. Du tror att du kan göra vad du vill bara för att du är Jason McCann men gissa vad. Om du sårar henne igen eller skadar henne på något sätt så lovar jag dig att du kommer att ångra dig. Du kommer att ångra att du någonsin tänkte tanken på att skada henne för jag kommer se till att du sotar för det" sa Emily med inget annat än hat i rösten och hon slog handen hårt mot mitt bröst. Inte för att det gjorde någon skada men jag tror hon hade hoppats på det.

  "Emily jag menade aldrig att skada Brianna. Jag försökte bara skydda henne"

  "Skydda henne från vad? Om något så borde du skydda henne från dig själv. Hon har redan gått igenom allt det här med Nate, hon behöver inte återuppleva dem där minerna genom att se dig gå runt till olika tjejer. Så jag föreslår att du bakar undan budy"

  ”Emily jag förstår hur allt det här ser ut, jag fattar att det ser ut som att jag är otrogen mot henne. Men snälla bara låt det vara för nu. Jag kan lösa allt det här, jag behöver bara hitta Brianna så att jag kan förklara allt för henne”

  ”Nej du, du ska inte ens komma i närheten utav henne. Hon behöver inte se dig, hon behöver inte höra dina lama ursäkter till varför du var otrogen mot henne. Hon har gråtit så det räcker över dig så snälla. Om du bryr dig det minsta om henne, gå här ifrån”

  ”Jag är ledsen Emily men jag kan inte göra det. Jag behöver prata med henne” sa jag och innan hon hann säga något tillbaka hade jag puttat dem år sidan så att jag sen kunde fortsätta min jakt efter Brianna.

  Efter ytligare 5 minuter av letade efter Brianna såg jag henne bara några meter bort från mig. Hon stod pratandes tillsammans med sina kompisar, lutade mot hennes skåp. Men hon hade inte sett mig än, eller i alla fall inte förs än en av hennes kompisar viskade något till henne och pekade åt mitt håll. Hon vände sig oförstående mot mig och jag såg hur hennes kropp stelnade när hennes blick föll på mig.

  ”Jason vad gör du här?” frågade hon när jag kom närmre henne men jag svarade henne inte. Jag bara pressade upp henne mot skåpet och pressade upp min kropp mot hennes. Jag stod där ett tag och bara kollade ner på henne utan att säga något innan jag böjde mig ner för att pressa mina läppar mot hennes. Mina händer hittade sin väg upp till hennes ansikte för att hålla henne på plats så att hon inte skulle kunna dra sig undan. 

 

Briannas perspektiv

  Min kropp var nu upp puttade mot mitt skåp utav Jason som nu stod framför mig och jag visste inte vad jag skulle göra. Mina hjärna sa åt mig att putta undan honom medan mitt -hur töntigt det än nu låter- hjärta- och kropp sa åt mig att stanna kvar. Det kändes så bra att ha honom så nära mig igen men jag var rädd att jag skulle bli ännu mer sårad om jag lät det här fortsätta. Jasons ögon möte mina och jag kände hur jag drunknade i hans ögon vilket fick mig att bli alldeles knäsvag. Varför var Jason tvungen att ha den här effekten på mig?

  Efter ett tag lutade han sig ner mot mig och i nästa sekund så gjorde hans läppar kontakt med mina samtidigt som hans händer tog ett fast grepp om mina kinder. Nästan som en reflex lindade jag mina armar runt hans nacke och mina fingrar började leka med hans hår. Jag kunde höra hur folk viskade och fnittrade bakom Jasons rygg men just nu kunde jag inte bry mig mindre om dem.

  Jasons ena hand lämnade min kind för att istället greppa tag om min höft, höll mig på plats samtidigt som han pressade upp sig närmre mig. ”Jag måste prata med dig” sa Jason när han drog sig undan från mig men jag var inte nöjd än. Jag ville ha mer. Jag pressade mina läppar mot hans igen och drog honom ännu närmre honom. Jag kände hur Jason drog med tungan längst min underläpp och jag skulle precis öppna munnen för att ge honom vad han vill ha när en hög röst stoppade mig. Jason drog sig undan från mig och stönade irriterat. Han visste uppenbarligen vem rösten tillhörde också. Ingen mindre en mitt irriterande ex Nate.

  ”Vad fasiken gör du här?” spottade han fram när han kom upp till och kollade med inget annat än hat på Jason.

  ”Jag är här för att se min flickvän. Har du ett problem med det?”

  ”Ja det har jag faktiskt. Du hör inte hemma här Jason och din relation med Brianna kommer aldrig att vara. Jag menar, tror du verkligen att hon kommer få fortsätta träffa dig efter att du äntligen möt hennes föräldrar? Tror du verkligen att hennes pappa skulle låta dig ens komma i närheten utav henne?”

  ”Förmodligen inte. Men om du tror att det kommer att stoppa mig från att träffa henne så är du till och med dummare än jag trodde”

  ”Och vad ska du göra? Smyga in i hennes sovrum hela tiden?”

  ”Ja varför inte? Det har ju funkat än så länge så varför inte fortsätta med det?” sa Jason och ett stort leende spreds på hans läppar när hans blick föll på Nates ansikte. Nates ansikte som just nu var alldeles rött utav ilska och han kollade på Jason som att han skulle kunna döda honom med bara blicken.

  ”Har han vart i ditt sovrum?” frågade Nate men jag svarade honom inte. Inte för att jag ens hade chansen då Jason hann före mig.

  ”Ja det har, flera gånger faktiskt. Det är där vi träffades faktiskt”

  Jag såg hur Nates ansikte föll för någon sekund innan han vände sin blick bort från Jason och kollade på mig istället. ”Om han gör det här mot din vilja blinka två gånger” viskade han så att bara jag skulle höra honom. Men uppenbarligen så hade Jason också hört honom då hans leende försvann och det såg nu ut som att han vill döda honom.

  ”Du vet att jag kan höra dig va? Och vem fan tror du att du är? Jag behöver inte tvinga mig själv på en tjej för att få vad jag vill ha. För till skillnad från vissa andra här så behöver jag inte vara desperat och klängig för att få en tjej” sa Jason nu irriterat och jag kunde känna hur hans kropp började skaka smått som den alltid gjorde när han var arg.

  ”Jag må vara klängig ibland men åtminstone så är jag inte en jävla mans hora som går runt och har sex med alla tjejer som jag kan lägga ögonen på”

  ”Vad kallade du mig just?” frågade Jason honom utmanande. Testade honom fall han hade mod nog att göra det igen. 

  ”Jag kallade dig mans hora. Men det är bara ett ord utav alla dem jag skulle använda för att beskriva dig med”

  ”Oh verkligen? Varför tar du inte och berättar vad du annars skulle kalla mig också” sa Jason och släppte sitt grepp om mig så att han skulle kunna vrida sig mot Nate. Han tog ett steg närmre Nate så att dem nu nästan stod ansikte mot ansikte medan Jason borrade in sin blick i Nates.

  ”Låt mig se här. Du är en kriminell jävel som dödar folk utan att ens tveka någon sekund och det är bara en tidsfråga innan du kommer att hamna i fängelse. Så vet du vad? Varför har du inte ditt lilla roliga med Brianna nu medan du kan. För jag tror att vi alla vet att du inte kommer att finnas här omkring så mycket längre” skrattade Nate fram och jag kunde se hur Jasons ögon blev helt svarta. 

  Men innan jag hann så mycket som ens tänka hade Jason slängt sig mot Nate. Han slog honom rakt över vänstra ögat innan han knuffade upp honom mot skåpen. Hans ansikte farligt nära Nates medan han sa något som lät som ett hot med tanke på hur låg Jasons röst var. Han sa något mer innan han slängde ner Nate på golvet.

  "Om du någonsin kysser henne eller ens rör henne igen lovar jag att du kommer att ångra dig" nästan morrade Jason fram med blicken på Nate som kollade skräckslaget på honom. Men innan Jason hann göra något mer gick jag in mellan dem. Blockade hans väg till Nate.

  ”Jason kolla på mig” bad jag i ett försök att få hans uppmärksamhet. Men han svarade mig inte, han kollade inte ens på mig. Han fortsatte bara kolla på Nate som försökte resa sig upp med hjälp av en kompis till honom.

  ”Jason kolla på mig” försökte jag igen men han fortsatte bara att ignorera mig ”Jason fucking McCann kolla på mig” sa jag nu högre och det verkade som att jag äntligen fick hans uppmärksamhet då han äntligen kollade ner på mig.

  ”Vad?” spottade han irriterat fram men hans ögon mjuknade direkt när han blick möte min. Jag kunde även känna hur hans kropp slappnade av under mina fingrar som log på hans bröst och jag gav honom ett litet leende.

  ”Du vill prata med mig?”

  ”Ja, det var därför jag kom hit. Men den där skitstöveln där borta kom i vägen och började lägga sig i”

  ”Okej men den där skitstöveln är inte värd det. Så varför går vi ingenstans med privat och pratar. Ett tomt klassrum eller något” sa jag och kollade runt mig för att sen att minst 50 elever ställt sig i en liten cirkel runt oss. Kollade nyfiket på oss och jag såg hur vissa av tjejernas blickar gled över Jason. Som att dem försökte klä av honom med bara blicken vilket fick mig att himla med ögonen. Jag hatade att Jason hade den här effekten på andra tjejer, för det fick mig alltid att känna mig osäker. Många utav tjejerna som spanade in honom såg mycket bättre ut än mig och jag var rädd att Jason skulle inse det också. Han säger att jag är den vackraste tjejen han sett men jag tvivlar på det. Antingen så säger Jason bara det för att göra mig glad eller så är det något fel på honom.

  ”Visst” mumlade Jason och han böjde sig ner förr att snabbt kyss mig innan han greppade tag om min hand. Han började dra med mig ner för olika korridorer i jakt efter ett tomt klassrum. Efter att vi gått ett tag verkade Jason äntligen hitta ett klassrum som han snabbt drog in mig i.

 

  

Jasons perspektiv

  Jag låste dörren bakom oss och kollade på den ett tag innan jag vände mig om mot Brianna som pillade nervöst med fingrarna framför sig. Jag kollade på henne ett tag och lät min blick glida över hennes kropp snabbt innan jag kollade upp på hennes ansikte. Men jag kunde inte få för mig att säga något. Jag vet inte ens vad jag skulle säga om jag ens kunde få fram något. 

  Efter ett tag suckade Brianna högt och vred upp blicken så att den möte min ”Jag trodde att du kom hit för att prata med mig. Men jag hör inget pratande Jason”

  ”Jag försöker Brianna. Jag försöker komma på något att säga för jag vet inte vart jag ska börja. Jag hade ett litet slags tal planerat till när jag väll fick tag på dig men nu är det helt bort glömt”

  ”Okej. Men varför börjar du inte att förklara för mig varför du kände lusten att vara otrogen mot mig helt plötsligt. Eller har du vart otrogen mot mig hela tiden bara att det inte förs än nu som du vart mer utåt med det? Eller betyder våran relation ingenting för dig och jag är helt enkelt bara ännu en utav dina tjejer?”

  ”Brianna jag är inte otrogen mot dig och det har jag aldrig vart. Jag gjorde allt det där” började jag men Brianna avbröt mig.

  ”Jason kom inte och säg att du inte var otrogen mot mig. Jag fucking såg dig med alla dem där tjejerna. Jag såg hur du kollade in dem, flörtade med dem och bara för en vecka sen såg jag dig kyssa en annan tjej också. Så kom inte och säg att du inte vart otrogen mot mig. Jag menar det där är ju bara saker som jag sett, vem vet vad du har gjort med dem när jag inte ser”

  ”Jag har inte gjort något med någon utav dem där tjejerna. Den där tjejen som du säger att jag kysst, jag kysste henne aldrig. Hon kysste mig, jag kysste henne aldrig tillbaka”

  ”Jason snälla sluta ljuga för mig. Jag är trött på att du hela tiden ljuger mig rakt i ansiktet. När du kom hit idag trodde jag att du äntligen skulle säga sanningen. Du sa att du behövde prata med mig så jag antog att det var för något annat än att ljuga till mig igen. Så om du inte har något bra att säga, som inte är någon av dina dumma lögner så går jag gärna tillbaka till mina kompisar” sa Brianna och gav mig ett litet leende. Ett falskt leende som inte nådde hennes ögon innan hon gick förbi mig. Men innan hon ens hann låsa upp dörren greppade jag tag om henne för att sen pressa upp henne mot den. Hon kollade chockat på mig men jag lät henne aldrig säga något innan pressade mina läppar mot hennes. Men kyssen varade inte länge innan jag drog mig undan från henne.

  ”Jag vet hur allt det här ser ut Brianna. Tro mig jag vet. Och innan du säger något eller springer iväg, bara snälla lyssna klart på vad jag har och säga. För jag vet att om du bara lyssnar på mig så kan jag lösa allt det här”
  ”Jason hur kan du möjligen göra det här bättre? Du har” började Brianna men jag avbröt henne genom att snabbt pressa mina läppar mot hennes innan jag återigen drog mig undan. 

  ”Jag sa åt dig att inte avbryta” sa jag och harklade mig kort innan jag fortsatte ”Jag vet varför du tror jag har vart otrogen, jag fattar det. Men du måste förstå mig Brianna när jag säger att jag gjorde allt det där för dig. Jag gjorde det för att skydda mig. Skydda dig från att bli sårad och skadad. Jag ville skydda dig så mycket från alla andra att jag glömde skydda dig från mig. Jag vet vad jag gjorde och hur det fick dig att känna. Men jag ville inte erkänna det för mig själv, för jag ville inte erkänna för mig själv att det var jag som sårade dig på riktigt. Jag var så inställd på att skydda dig från allt annat att jag sabbade det själv. Jag ljög för alla, jag ljög för dig och du måste lita på mig när jag säger att jag ångrar mig djupt. Aldrig någonsin skulle jag vilja såra dig eller skada dig Brianna. Men när Dylan kom in i kaffet vi satt på den där dagen när du tjuv lyssnade på oss fick jag panik. För med tanke hur mycket vi håller koll på varandra så visste jag att dem kände till dig. Jag visste att om jag visade hur mycket du betydde för mig så skulle dem använda dig emot mig. Så jag började ljuga och spela som att du bara var ytligare en utav mina ‘tjejer’ som jag utnyttjade för sex så att dem skulle backa undan från dig. För om dem får reda på hur mycket du betyder för mig, hur mycket jag gillar dig så kommer dem att gå efter dig. Dem kommer att använda dig emot mig och jag kunde inte stå ut med tanken på att dem skulle röra dig. Jag skulle inte kunna leva med mig själv om något hände med dig pågrund utav mig. Så jag började flörta runt med olika tjejer för att få det mer troligt att jag inte hade slagit mig ner med dig. Men jag lovar dig Brianna det var aldrig mer än så. Jag kysste dem aldrig och jag hade absolut inte sex med dem. Du är den enda som jag har ögon för nu. Kyssen som du såg på restaurangen hade jag inget med att göra. Hon kysste mig och du vet inte hur gärna jag ville putta undan henne. Jag fick ingen njutning av hennes berörelse men jag kunde inte putta undan henne. Dylan stod precis där och” rabblade jag fram och helt ärligt så hade jag ingen aning om vad jag sa. Allt bara kom men jag stannade fort när jag såg hur tårar rann ner för Briannas kinder.

  ”Om allt det här bara var ett spel varför berättade du inte det för mig?”

  ”För jag ville inte oroa dig. Jag ville inte att du skulle gå runt och oroa dig att nästa person du stöter på skulle kunna göra något för att skada dig”

  ”Så istället var det bättre för mig att tro att nästa tjej du såg skulle kunna vara den personen som du hade sex med på kvällen?”

  ”Jag säger inte att det var en smart plan för helt ärligt så suger den. Men jag var rädd, desperat och jag vill bara göra det som var bäst för dig. Allt det här gjorde jag för dig och jag är ledsen att jag sårade dig. Brianna du måst tro mig”

  ”Jag tror dig” sa Brianna och ett litet leende spreds på hennes läppar. Det första riktigt leendet jag sett från hennes sida på länge och jag kunde inte låta bli att le själv. 

  ”Brianna jag älskar dig”

  ”Herre gud det där låter till och med bättre i verkligheten”

  ”Du lyssnade på mina meddelanden?” frågade jag och hon nickade smått till svar. Ett stort leende fortfarande placerat på hennes läppar. Men det leende blev snabbt avbrutet när jag pressade mina läppar mot henne.

  Mina händer händer hade ett fast grepp om hennes ansikte där jag med hjälp utav mina tummar torkade bort tårarna som låg kvar på hennes kinder. Hennes händer lades över mina och tog ett fast grepp om mina handleder.

  ”Jag älskar dig också” mumlade Brianna mot mina läppar och jag kunde inte låta bli att känna hur ett visst glädje rus spreds i mig. Brianna älskade mig, hon älskade mig faktiskt och hon var äntligen min igen. Eller i alla fall så tror jag det.

  ”Så du förlåter mig? Du är min igen?”

  ”Ja och ja. Så snälla håll tyst och kyss mig bara. Jag har saknat dig och jag vill bara känna dina läppar mot mina just nu”

  ”Jag kan nog orda det” sa jag och gav henne ett flörtigt leende innan jag la mina läppar över hennes igen.

  Mina händer släppte sitt grepp om hennes ansikte och jag böjde mig lite ner istället så att jag kunde greppa tag om hennes lår så att jag kunde lyfta upp henne på mina höfter. Jag pressade sen upp hennes rygg mot dörren för att komma närmre henne och jag stönade högt när Brianna pressade in sin tunga i min mun. Hennes händer låg i mitt hår, drog i ändorna medan hennes ben låg runt min midja. Jag rullade mina höfter smått mot henne och effekten jag fick var fucking fantastisk och jag kunde inte låta bli att stöna igen. Hon puttade tillbaka mot mig och om det inte vore så att vi var i en skola så hade jag tagit henne här och nu. I vanliga fall hade jag inte haft något emot det men det här skulle vara Briannas första gång och jag vill i alla fall att det ska vara mer speciell än i skolan. Hon förtjänar så mycket bättre än det.

  ”Ta mig här ifrån” sa Brianna när hon dragit sig undan för att hämta luft vilket jag tog till min fördel då jag började placera kyssar över hennes nacke istället. Jag hittade hennes svagpunkt nästan direkt och nu var det hennes tur att stöna.

  ”Jag trodde att du hade skola kvar”

  ”Vem bryr sig om skolan. Det skadar mig inte om jag skolkar någon. Jag har saknat dig så mycket Jason och jag vill ha dig”

  ”Brianna jag vill inte hålla dig från skolan. Jag vet hur mycket det betyder för dig”

  ”Jason snälla, jag vill ha dig. Jag behöver dig” mumlade hon mot mina läppar och det var allt som krävdes för att jag skulle ge mig. Inte för att jag hade något emot att ta henne härifrån. För god dammit jag kunde vänta tills jag kom bort från det här stället så att jag kunde vara ensam med henne.

  ”Visst, men innan vi går” sa jag och släppte ner henne på golvet igen inan jag grävde i min ficka. Efter att jag rotat ett tag hittade jag det jag letade efter ”Så vill jag ge tillbaka det här” sa jag och sträckte över halsbandet jag burit runt på dem senaste dagarna.

  "Du sparade halsbandet" sa Brianna och kollade chockat upp på mig. Jag nickade bara kort till svar och räckte det till henne. Hon tog emot det och pillade på det innan kollade upp på mig igen "Varför?"

  "För att jag inte tänkte ge upp på dig. Brianna du är det enda bra i mitt liv just nu och jag tänker inte bara ge upp det sådär. Du är allt jag har jag kunde inte låta dig gå så lätt. Jag vet att ja egentligen inte förtjänar dig men jag ska göra allt i min makt för att få dig att le, jag ska göra dig lycklig Brianna. För jag älskar dig och jag kommer att göra allt för dig, ge dig allt du vill ha”

  ”Jason bara att du är med mig räcker gott och väll. Jag förväntar mig inte massa grejer ifrån dig. Jag har levt hela mitt liv där jag får allt jag pekar på. Jag hade allt materiellt men jag har aldrig haft någon som faktiskt finns där för mig. Visst Emily och Alexandra kan jag ju prata med men dem förstår inte riktigt när jag säger att jag inte vill ha allt det här. Dem vill ha allt och det brukade jag också vilja ha. Innan jag träffade dig var det allt jag visste men efter att jag träffade dig så fick du mig att inse att det finns mer i världen än pengar”

  ”Jag älskar dig Brianna”

  ”Jag älskar dig också Jason” sa hon och ställde sig upp på tå för att kunna pressa sina läppar mot mina. Men innan hon hann göra något mer drog jag mig undan.

  ”Om du inte vill att jag ska ta dig här och nu mot den här dörren tipsar jag dig att du inte leder mig in på något”

  ”Just nu skulle jag inte ha något emot det”

  ”God dammit Brianna du kan inte säga saker som de där. Du vet inte hur nära jag är på att faktiskt ta dig ta dig här och nu”

  ”Så vad stoppar dig?” frågade  hon och kollade upp på mig. Hennes ögon hade mörknat med lust hennes andetag hade blivit djupare. Hon var upphetsad, precis som jag var. Men jag kunde inte ta henne här, inte i ett fucking klassrum. 

  Utan att säga något mer greppade jag tag om Briannas hand och drog med henne ut för dörren som jag slängt upp. Mitt grepp om Briannas hand var hårt, inte tillräckligt för att skada henne dock. Jag skulle aldrig skada henne. Men det var tillräckligt för att kunna dra med henne bakom mig.

  ”Vart ska vi någonstans?” frågade Brianna när vi äntligen kom bort till utgången av skolan och jag började styra våra steg mot min bil som stod en liten bit bort.

  ”Jag tar med dig hem till mig”

 



 

 

Okej så här är kapitlet. Det blev längre än jag hade tänkt mig så jag fick skippa den sista scenen så att det får komma med i nästa kapitel. Jag hade gärna haft med det här men kapitlet är nästan 5000 ord plus så måste jag sticka alldeles strax då jag ska ner till göteborg för att spela cup. Min tränare hämtar mig om en vart så det här är verkligen in i sista sekund som jag får upp det här då jag har lite kvar att packa. Men jag lovade ett kapitel igår och efter som jag råknade somna så fick det komma upp idag istället :D

 

Jag hinner inte ställa några frågor då jag inte kan komma på någon just nu. Men snälla kommentera vad ni tycker så att jag har en massa fina kommentarer att läsa när jag kommer tillbaka!! Era kommentarer betyder så himla mycket och jag skulle bli så glad om alla kunde kommentera<3


Kapitel 31 - Jag älskar dig Brianna

 
TIDIGARE KAPITEL:
  Jag och Nate hade dansat nästan hela vårat nummer nu och vi var framme vid det ‘stora lyftet’. Jag tog sats och fick en liten nickning från Nate innan jag gjorde mitt språng mot honom. Han fick enkelt upp mig den här gången och jag hängde där upp i luften ett tag innan han långsamt sänkte ner mig. När jag sen nästan nuddade vid golvet flängde han runt mig och föll ner på knä så att vi nu hamnade ja. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det. Men det Nate gjorde där efter chockade mig men det jag gjorde sen var nog ännu mer chockerande. 

  Nate kysste mig, men inte nog med det. Jag kysste honom tillbaka.

 



 

 

  Jag satt tillsammans med Ryan och Chaz bland dem främre raderna och jag kunde inte slita min blick ifrån henne. Hon var så himla vacker, det var hon alltid men jag var chockat utav vad hon gjorde. Hur hon rörde sig. Jag visste att hon var rörlig men got damn. Hon kan vrida kroppen på sätt som borde vara omöjligt.

  ”Jason inser du hur mycket grejer du skulle kunna göra med henne i sängen?” frågade Ryan och jag vände mig kort för att kolla irriterat på honom. Irriterad över att hans ens tänkte på Brianna på det sättet. Jag kanske var lite överbeskyddande men jag ville inte att andra killar skulle tänka på henne, jag ville inte ens att dem skulle titta på henne. Men jag vet att jag inte kunde ställa sådana krav. Plus jag gillade att se de avundsjuka blickarna som jag får när jag är tillsammans med Brianna. Var enda kille skulle skratta sig lycklig om han var i mina skor. Men hon var min och det spelar ingen roll hur sur hon är på mig, jag ska göra allt för att fixa det här. 

  Brianna sprang av scenen än en gång och en något yngre grupp kom upp på scenen. Jag kollade uttråkat på dem och tog istället upp mobilen för att börja knappa på den. Jag gillade inte att kolla på ballett och andra olika dans grejer. Om det är något jag ska kolla på är det sport. Om det inte vore för att Brianna dansade här skulle jag aldrig ha kommit hit. Tanken på att kolla på en ballett uppvisning skulle inte ens slå mig. Aldrig i livet. Så så fort Brianna gick av scenen kom mobilen upp och åkte inte ner för än Ryan eller Chaz sa att det var Briannas tur att dansa igen. För jag skulle inte missa det för allt i världen just nu. För att se henne där uppe på scenen nu får mig att se en sida utav Brianna som jag själv inte sett så mycket utav dem senaste dagarna och jag visste att det mesadels var mitt fel.

  Men nu när jag kollade upp på Brianna så såg hon rakt igenom lycklig ut. Hon hade ett stort leende på läpparna och det såg ut som att hon hörde hemma där uppe. Jag kommer ihåg för någon vecka sen när jag hämtade upp henne från en utav hennes danslektioner och hon hade förklarat för mig att scenen som hon dansade på var ett andra hem för henne. Hon hade spenderat så mycket tid där att det hade blivit som ett andra hem för henne. Hon kände sig säker där och hon kunde göra det hon älskade. Hon sa även att innan hon träffade mig så var det hit hon rymde när hon behövde komma hemifrån. Okej kanske inte rymde då vi alla vet att Brianna aldrig gjorde något fel innan hon träffade mig. Men det var hit hon kom för att kunna komma undan från allt och jag älskade att se henne så här. Hon såg så avslappnad och glad ut där uppe vilket nästan fick mig att känna mig avundsjuk för jag ville vara den som satte ett leende på hennes läppar. Men nu på senaste tiden så har jag inte orsakat henne något annat än smärta.

  ”Brianna ska upp igen och det här är tydligen den sista dansen på hela uppvisningen” mumlade Chaz till mig och puttade lite smått på mig. 

  Min mobil stoppade jag fort ner i min ficka igen och kollade upp på scenen i lagom tid för att se hur Brianna gjorde sin väg upp på scenen. Hon hade nu bytt kläder så att hennes utstyrsel var lite mer gammeldags.

  Jag satt och kollade fascinerat på Brianna som tyvärr dansa med Nate men jag måste säga att han var okej på att dansa. Det kan jag i alla fall ge honom. Och när han sen faktiskt lyckades med hoppet som jag sett honom misslyckats med tidigare kunde jag andas ut då jag vart orolig för det lyftet. Jag vet att Brianna sa att han lyckats med lyftet förra vecken men det fick inte mig att sluta oroa mig. För jag litade in på honom.

  Och efter några sekunder till utav dansade så fick jag mitt svar besvarat till varför jag inte kunde lita på honom. Han lutade sig framåt så att hans läppar låg över Briannas vilket jag visste inte tillhörde framträdandet så Brianna försäkrat mig utav det. Men det som verkligen förvånade mig var det som hände därefter. När Brianna besvarade kyssen och dem stod så där ett tag innan dem drog sig undan. 

  Jag kunde se ett stort belåtet leende på Nates läppar medan Brianna såg en aning ångerfull ut. Vilket hon fucking gjorde rätt i. Vi har inte gjort slut officiellt så vad i helvete håller hon på med. Går runt och kyssar killar. Speciellt Nate som sårade henne så för ett tag sen och är inget annat än ett stort svin. Men hon verkade inte ångra sig särskilt länge då hon sen ställde sig på tå för att ge honom en kyss på kinden 

 

  ”Vad gör du här?” frågade Brianna chockat när jag kom stampandes in backstadge med Chaz och Ryan följande.

  ”Vad gör jag här? Jag sa ju att jag skulle komma och kolla på din dans uppvisning, jag lovade ju att jag skulle komma”

  ”Ja det gjorde du. Men jag menar du har ju inte vart särskilt bra på att hålla dina andra löften så varför skulle du hålla just det här? Jag menar du lovade mig att du inte var som Nate men ändå så visade det sig att du var precis som honom” 

  ”Brianna jag är ingenting som honom och på tal om det där kräket. Vad i helvete gör du? Gå runt och kysser honom så där?” sa jag och kände hur min röst sprack och Brianna verkade märka det också då hon skakade på huvudet.

  ”Det var inte planerat så men jag kunde inte putta undan honom, jag blev tvungen att gå med på det för att inte sabba mina chanser att komma in på någon bra skola. Plus jag ser inte vad den stora grejen är. Det är ju uppenbart att det vi har inte är en riktig relation så om du kan gå runt med en massa olika tjejer varför kan jag inte gå runt med en massa olika killar?”

  ”För att jag inte går till en massa tjejer. Det är inte så”

  ”Nej du har rätt. Det är inte så. Det är förmodligen mycket värre. Jag menar med tanke på vem du är och vad jag har sett skulle det inte förvåna mig om du hade sex med dem också. Jag menar du hade ju det med dem förut så vad säger att du inte har haft det under hela tiden vi vart tillsammans?”

  ”För att jag inte fucking har vart otrogen mot dig”

  ”Kyssen med den där servitrisen och alla dem andra flingarna du haft med andra tjejer säger annat” sa Brianna kalt och jag såg att hon försökte hålla en stark front men hon kunde inte lura mig. Jag kunde inte se rakt igenom henne och se att något inte stod rätt till. Hon var sårad, hon var arg och framför allt hon var förvirrad. Jag kollade medlidande på henne och tog ett steg närmre henne vilket bara ledde till att hon backade bakåt för att hålla avståndet mellan oss.

  ”Brianna snälla låt mig förklara, det här verkar mycket värre än det är. Jag lovar, om du bara lyssnar på mig så lovar jag att berätta allt”

  ”Det är det som är grejen Jason. Jag vill inte höra vad du har att säga. Du lovade mig att du inte skulle vara den nästa Nate, du lovade mig att du inte skulle skada mig som han gjorde och jag antar att du hade rätt. Du skadade mig inte som Nate, du gjorde det värre”

  ”Brianna snälla. Du måste lyssna på mig, du måste låta mig förklara”

  ”Okej så förklara” sa Brianna och flängde ut med armarna. Hennes blick brände in i min och tårar fyllde återigen hennes ögon. Jag kollade med stora ögon på henne och kände hur det än en gång hög till i hjärtat när jag såg henne så här. Jag hatade att se hennes gråta, speciellt när jag visste att det var jag själv som är orsaken till det. Men jag kunde lösa det, jag kunde göra saker bättre igen. Om hon bara kunde lyssna på mig.

  ”Jag kan inte förklara, inte här” sa ja jag och kollade runt på alla personer som stod runt oss. Dem alla kollade med stora ögon på oss.

  ”Varför inte Jason? Varför kan du inte förklara anledningen till att du har vart otrogen mot mig inför alla här. Jag menar det är ju ingen chock för någon utav dem. Alla här inne hade räknat med det här, dem slog vad om hur lång tid det skulle ta för dig innan du föll tillbaka till ditt gamla jag. Tills du inte ville ha mig längre. För uppenbarligen så är sex allt du vill ha och eftersom jag inte gett det till dig så går du till andra. Precis som Nate gjorde”

  ”Jag är inte ett skit som den där jäveln Nate så sluta jämför mig med honom”

  ”Du har rätt, du är inte som honom. Du är värre. Du såg hur mycket det hade sårat mig när Nate var otrogen mot mig. Jag pratade med dig om det och du lovade mig att du aldrig skulle göra det samma. Fast jag antar att det är jag som är idioten egentligen. Jag var den som trodde att du hade förändrats, jag trodde att du hade förändrats bara för mig. Men för dig så verkar det som att jag bara var ännu ett ligg. Jag menar det är ju vad du sa till den där killen på kafét. Vilket jag tycket är lite konstigt med tanke på att vi inte ens har haft det. Men skäms du så mycket att du inte lyckats få det med mig att du måste gå runt och ljuga om det” spottade Brianna äcklat fram och jag kollade chockat på henne. Mike hade haft rätt, jag borde bara ha berättat för henne från hela början. Nu tror hon att jag har vart otrogen mot henne plus bara utnyttjat henne för sex. Vilket inte var sant, inte på något sätt. Men jag antar att med det hon hörde och det hon sett så verkar det så.

  ”Brianna jag” var allt jag kunde få fram innan min röst svek mig och jag kollade vädjande på henne.

  ”Det är över Jason. Du behöver inte låtsas längre, det här betydde ju uppenbarligen ingenting för dig ändå så det är lär väll bara vara skönt för dig att slippa det här. Slippa hänga runt mig hela tiden, jag menar enligt dig så har jag ju vart väldigt klängig. Fast det har ju alla tjejer du haft vart. Jag menar du är ju den stora Jason McCann, tjejer bara slänger sig efter dig. Skillnaden mellan mig och dem bara är att jag faktiskt föll för dig. Jag älskade dig faktiskt, vilket var mitt största misstag” sa hon och gav mig ett falsk leende innan hon vände om för att sen göra sin väg bort till omklädningsrummet. Jag kollade chockat efter henne och kunde inte få in vad som hade hänt. Hon hade gjort slut med mig, Brianna hade gjort slut med mig och det var allt mitt fel. Jag sabbade det. jag borde bara ha vart ärlig mot henne från hela början så hade det här aldrig hänt. 

  ”Jag älskar dig också” sa jag lågt och såg hur hon försvann bort ifrån mig. Jag pillade smått med hjärthalsbandet som låg i min ficka, halsbandet som jag planerat att ge tillbaka till henne.

  Jag fortsatte att kolla efter henne och jag kunde känna allas blickar på mig vilket fick mig ännu mer irriterad än jag redan var ”Har ni inget bättre för er? Sköt era egna grejer istället” spottade jag ilsket fram innan jag vände mig om för att gå bort mot utgången men stannade tvärt när min blick fastnade på något. Eller snarare någon som fick mitt blod att koka. 

  Bara någon meter bort från mig stod Nate med ett stort leende på läpparna medan han pratade med någon annan utav dansarna. Han skrattade högt och vred huvudet lite så att hans blick möte min. Han slutade genast skratta men ett stort flin spreds istället på hans läppar. Efter att vi bara stått där och kollat på varandra ett tag så vred han smått på huvudet för att sen kunna peka på hans högra kind. Först kunde jag inte förstå vad han syftade på men när jag kollade mer ordentligt kunde jag se läppstifts avtryck på hans kind. Ingen fråga om att det var från Brianna också då han visade det för mig. Han visste att jag och Brianna bråkade så han vill trycka upp det i mitt ansikte att han kysst henne. Sjuka jävel, han kommer att få betala för det här. Brianna är min, vare sig Brianna vill det eller inte. Jag kommer inte låta någon annan komma åt henne för jag är en självisk jävel.

  Jag kände hur ilskan jag känt innan kom tillbaka och jag var bered att slänga mig över honom. Jag vill smälla till honom så hårt så att han glömde bort vem han var. Kanske ge honom en rejäl blåtira så att han skulle kunna se bevisen på hans misstag ett tag. För varje gång han skulle kolla sig i spegeln eller någon skulle nämna det skulle han minnas mig och smärtan som jag gav honom. 

  Men innan jag ens han göra något, innan jag ens han ta ett steg till mot honom kände jag hur någon greppade tag om in arm för att hålla mig tillbaka. Jag vred mig irriterat mot personen som höll mig tillbaka och min blick fastnade på Ryan som gav mig en menande blick ”Jason släpp det, han är inte värd det. Jag förstår att du hatar honom för det han gjorde men du kommer inte att göra något bättre genom att slå honom. Det kommer förmodligen bara att göra saker värre för Brianna och vi alla vet att du inte vill sabba hennes chanser till vad det nu är hon vill in på”

  ”Ryan jag kan inte släppa det här, han fucking kysste henne. Ännu värre än det, hon kysste honom tillbaka för ge igen för att jag kysste den där tjejen på restaurangen. Som jag faktiskt inte kysste utan hon kysste mig”

  ”Mannen jag vet det men det här kommer inte att lösa något. Du kommer bara att sabba allt. Det finns vakter häromkring och om dem ser att du drar igång någon slags fajt så kommer dem att ringa polisen. Och polsen är verkligen det sista som vi behöver just nu”

  ”Du såg vad han gjorde, du såg precis som jag gjorde att han kysste henne. Du vet även vad han gjorde mot henne, anledningen till att dem två gjorde slut. Han var fucking otrogen mot henne och han ska få sota för det”
  ”Jason jag vet att han var otrogen mot Brianna vilket är ännu större anledning till att du ska backa undan från det här. Just nu tror Brianna att du vart otrogen mot henne också så du borde fokusera på att fixa sker och ting mellan dig och Brianna istället. Plus om du lyckas få tillbaka Brianna efter det här kan du trycka upp det här i Nates ansikte och jag skulle nog tro att det skulle svida mer. Speciellt med tanke på att han försökt få tillbaka henne ett tag nu” sa Ryan och jag fnös smått men jag visste att han hade en poäng. Eller en massa poäng. Att börja slåss här inne med Nate skulle inte ge mig något annat än mer problem. Plus det skulle kunna sabba för Brianna på något sätt.

  Så utan att säga ett ord till så vände jag om och började gå bort mot utgången som lede ut till parkeringen där min bil stod.

 

 

  ”Hej Brianna det är jag igen. Eh jag ringer nog dig för typ tjugonde gången nu och jag har väll egentligen inget nytt att säga” sa jag och var tyst ett tag innan jag fortsatte att prata igen ”Jag vet att jag har sårat dig och jag är ledsen, det är jag verkligen. Du måste lita på mig Bri. Jag skulle aldrig skada dig med mening. Du betyder så mycket för mig och jag vet att jag låter som värsta tönten här nu men det är sant” sa jag och tog en liten paus till innan jag fortsatte ”Jag vet att jag har gjort mycket fel, det vet jag. Det är inte bara i våran relation som jag pratar om för jag har gjort så mycket annat fel i mitt liv. Jag har gjort så många fel beslut och det finns ingen chans för mig att komma tillbaka nu. Jag är fast i det här livet och jag kan inte komma ur det. Det finns ingen annan väg ur det liv jag lever utan döden. Det är en mörk livsstil som jag lever men du har på något sätt lyckas göra den ljusare. Du har fått mig att se världen på ett helt annat sätt och du har fått mig att känna något som jag aldrig har känt förut. Innan dig var jag känslokall, jag brydde mig inte om andra och jag pratade aldrig om mina känslor. Men med dig, allt är bara annorlunda med dig. Jag kunde prata med dig, du fick mig att prata om allt vilket i slutänden alltid fick mig att känna mig bättre. Du fick mig att inse att jag kunde bry mig om fler personer är bara mig, du fick mig att tro på kärlek. Något som alla som kände mig trodde var omöjligt. Alla tror att jag kommer att dö ensam och ingen tror på det mer än jag. Eller det var fram tills jag träffade dig. Du fick mig att känna saker som jag aldrig känt förut och även fast det skrämde mig i början så är du det bästa som har hänt mig Brianna. Du är det bästa som har hänt mig och jag vet inte vad jag ska göra utan dig. Så baby snälla, snälla ge mig en chans till eller i alla fall prata med mig. Jag vet att jag kan fixa allt om du bara låter mig förklara. Så snälla Brianna prata med mig, det här är inget jag vill ta över telefon. Det är komplicerat och jag vill se dig” sa jag och men avbröt mig själv då min röst svek mig. Jag visste inte vad mer jag kunde göra för att få henne att förstå. Jag visste inte ens om hon lyssnade på dem här röstmeddelandena. Jag andades häftigt ut och stängde ögonen hårt för att hålla tillbaka tårarna som ville spridas i mina ögon. Jag var inte personen som grät. Med en liten suck sa jag sen dem fyra orden som jag inte verkade kunna sluta säga ”Jag älskar dig Brianna” innan jag avslutade ännu ett röstmeddelande.

  Jag klämde om mobilen hårt i handen och hade lust att kasta den över hela rummet så att den skulle slå i väggen men lyckades att hålla mig. Om jag sabbade min mobil var det ännu mindre chans att jag skulle höra från Brianna. Inte för att jag tror att hon kommer att höra av sig för hon har ju trotts allt inte gjort det än. Jag har ju som sagt lämnade säkert 20 röstmeddelanden när jag säger nästan exakt samma sak. Den här sista blev dock mycket mer slarvig och jag bara babblade på. Desperat för att Brianna skulle förlåta mig. Men hon har säkert inte ens lyssnat på något utav dem och kommer förmodligen inte att göra det heller.

  ”God dammit snälla säg inte att du ska börja gråta nu också” hörde jag någon säga bakom mig och jag vände mig om för att se hur Robert tillsammans med Mike gjorde sin väg in i mitt rum där jag satt ”Jag menar kom igen Jason. Det är en tjej, det finns tusentals andra där ute som bara väntar på att få vara med dig” 

  ”Grejen är bara Robert att jag inte vill vara med dem. Jag vill vara med Brianna”

  ”Men uppenbarligen så vill ju hon inte vara med dig. För hade hon velat det så hade hon ringt dig vid det här laget. Men hon har fortfarande inte hört av sig och det lär hon inte göra heller”

  ”Jag bryr mig inte. Hon måste lyssna på mig och vill hon inte vara med mig efter att jag sagt allt så visst. Då kan jag släppa taget om henne men det kan jag inte göra nu. Hon måste veta sanningen, hon måste veta att jag inte är den nästa Nate”

  ”Jason kom igen, du låtar som världens största pussy just nu. Vad hände med dig? Du brukade älska att gå från tjej till tjej, vi brukade alltid gå ut och festa. Men nu? Nu sitter du och ringer desperat efter en tjej som uppenbarligen inte vill ha dig längre. Så varför går du inte bara vidare och hittar någon ny tjej du kan sitta på. Visst Brianna ser bra ut men det gör också tjejerna på klubben. Så hon kan ju inte vara så svår att ersätta ska du se” sa Robert och det var det sista jag kunde ta innan jag sprack. Allt det här med Brianna har stressat mig något enormt och enda sedan Ryan stoppade mig från att slå sönder Nate så har jag velat smälla till någon.

  Utan att tveka slängde jag mig mot honom och hade honom uppressad mot väggen på bara någon sekund. Han kollade chockat på mig och försökte slita bort min arm som jag pressat mot hans strupe.

  ”Nu ska du lyssna på mig Robert och lyssna jävligt noga. Jag är trött på att du hela tiden ber mig att gå till andra hela tjejer och vill att jag ska släppa Brianna. Du bryr dig bara om dig själv och vill att jag skaffa tjejer åt dig så du kan inte ens se att din så kalla bästa kompis faktiskt är lycklig. Vilket är första gången sen Alex dog. Brianna får mig att må bättre och på något mirakulöst sätt så älskar hon mig. Jag är så fucked up på så många sätt så hon borde inte göra det. Men nu gör hon det och jag tänker inte slänga bort det bara så där. Att festa och ligga runt med en massa tjejer var kul medan det varade men jag har gått vidare och det borde du också. Jag kommer inte gå tillbaka till det livet och ju fortare du inser det desto bättre för oss alla” nästan morrade jag fram och Robert kollade chockat på mig. Jag kunde även känna Mikes blickar på mig men jag sket i det och fokuserade på Robert som fortfarande försökte ta sig ur mitt grepp. Men jag släppte honom inte, inte på ett bra tag i alla fall. När han väll började shippa efter luft släppte jag mitt grepp och han föll hjälplöst till marken medan han försökte hämta andan.

  Jag stod där utan att säga något precis som dem andra gjorde ett tag innan Mike valde att bryta tystnaden ”Eh Jason vi kom faktiskt upp hit för att säga till dig vi tänkte ha ett möta. Vi behöver prata igenom hela den här Amanda grejen”

  ”Visst jag kommer strax. Jag ska bara skicka iväg ett meddelande till Brianna”

  ”Jason jag är ledsen över att behöva säga det här. Men om hon svarar dig när du ringer henne. Vad säger då att hon kommer att svara dig om du skickar ett meddelande?”

  ”Det är inte säkert men det är värt ett försök. För ett röstmeddelande kan hon bara enkelt slänga bort medan hon helt klart kommer att se en del utav meddelandet. Det första jag kommer skriva i meddelandet kommer att synas på hennes skärm redan när den är låst så det gör att hon i alla fall ser något” sa jag och Mike nickade smått till svar. Jag såg på honom att han vill säga något men han gjorde rätt i att hålla tyst. 

 

Briannas perspektiv

  "Jag älskar dig Brianna" hörde jag Jason mumla fram innan röstmeddelandet avslutades och jag kände hur tårarna som jag lyckats hålla tillbaka ett tag nu började rinna ner för mina kinder. Jag ville inte gråta mer, jag var trött på att gråta. Det har jag gjort så det räcker för ett bra tag nu. Men jag kunde inte hålla tillbaka det. Inte efter allt Jason sa. Han sa att jag gjort hans värld ljusare, att jag gjorde hans liv bättre och han sa att han älskade mig. Något jag aldrig trodde att jag skulle höra från honom.

  Jag ville ringa honom, jag ville höra hans röst. Höra honom säga jag älskar dig igen. Men jag kunde inte få för mig att slå in hans numer. Så fort jag tänkte på honom nu kommer bilder upp på när han kysste den där servitrisen, när han flörtade med andra tjejer. Hur kunde jag lita på det han sa, hur kan jag ta hans ord till hjärta när jag sett honom flörta runt med andra tjejer. Han kallar dem vackra, sexiga, snygga och jag kan inte låta bli att känna mig dålig. Visst han säger sådana saker till mig också men om du hör en person säga samma sak till en massa andra så betyder det inte lika mycket längre. Det var ett bevis att jag uppenbarligen inte betydde lika mycket för honom som jag trodde. Jag betydde uppenbarligen inte lika mycket för honom som han betydde för mig.

  Det värsta med det här också är att jag har blivit varnad. Det har konstant kommit upp folk till mig och sagt att Jason bara spelar mig, att han bara ville ha sex med mig. Men jag trodde dem inte, jag var idioten som trodde att jag kunde ändra på honom. Jag är sådan idiot, hur kunde jag ens tro det. Jag visste redan från början att Jason bara var ute efter sex men jag släppte ner den muren till honom. Jag började lita på honom och jag föll för honom. Men jag antar att när jag inte hade sex med honom så gick han vidare till nästa. 

  Jag torkade bort tårarna som stannat på min kind och skulle precis gå bort till badrummet när jag kände hur min mobil vibrerade i min hand. Fort föll min blick ner på den och jag kände hur det hög till i hjärtat än en gång när jag såg att det var ett meddelande ifrån Jason. Men innan jag hann stoppa mig själv så hade jag öppnat det och lät mina ögon glida över det. 

  

   Från: Jason <3

Jag är så hopplöst förälskad i dig.

I dina ögon.

Ditt skratt.

Din röst.

Ditt leende.

Jag lovar att jag kan vara allt du vill att jag ska vara om du ger mig chansen.

 

  Jag läste igenom meddelandet några gånger innan jag kände hur tårarna började forsa igen och jag begravde mitt ansikte i mina händer. Ville Jason såra mig mer än han redan gjort eller vad? Jag har försökt att inte tänka på honom men att se honom igår vid min dans uppvisning hade knäckt mig och jag hade exploderat. Sen när jag kom hem försökte jag att få in i mitt huvud att jag gjort slut med Jason för att han var en skit stövel. Men nu kommer han här och påstår att han älskar mig.

  Han kan inte göra så här mot mig, inser han inte hur fucking mycket det sårar mig? Men jag antar att han inte bryr sig. För om han hade gjort det och faktiskt älskar mig så hade han aldrig gått runt till alla dem där andra tjejerna.

 



 

Okej så det här var nog inte riktigt vad ni hade förväntat er, många trodde att dem skulle lösa problemet där efter dansen men så blev det ju inte. Brianna vägrade lyssna på Jason förklaring men jag klandrar henne inte. Hade nog gjort samma sak. Fast vad ver jag, kanske skulle var svårt att hålla sig sur på en såndan snygg kille som Jason.

 

1. Vad tycker ni om Briannas och Jasons gräll/fight?

2. Vad tyvkte ni om Jasons röstmeddelande och sen det lilla meddelandet som han skickade?

3. Vet att jag ställe typ samma fråga förra veckan men tar den igen nu när saker och ting har ändrats. Hur lång tid tror ni att det tar för Jason att vinna tillbaka Brianna?

 

 


Kapitel 30 - Älskar du henne?

 
TIDIGARE KAPITEL:
   ”Du kommer nog in ska du se. Dem skulle vara idioter om dem inte valde dig Du är perfekt och det är allt du gör också” sa jag och jag och en bedorande rodnad spreds på hennes kinder. Jag skulle precis luta mig ner för att kyssa henne när jag hörde hur dörren intill restaurangen plingade till. Signalerade att någon kom in. Jag vred huvudet i riktning till dörren och önskar nästan att jag inte gjort när jag såg vem det var som kom in.

 



 

  Vem annars än Dylan. Fan har inte den där skiten något bättre för sig än att följa efter mig hela tiden? Först följde han efter mig när jag var med Brianna förra veckan, sen var han på klubben också vilket är anledningen till att jag blev tvungen att vara som jag var. Sen fick jag reda på att han följt efter mig när jag åkt till Wilich. Men inte nog med det. Ryan lyckades även få reda på att han följt efter Brianna till skolan och gått på hennes dansuppvisning. Han har inte bara följt efter mig, han har fucking följt efter min flickvän också. Antar att han inte är helt övertygad om att jag inte är tillsammans med henne. Men jag lovar, jag kommer fucking döda honom om han ens kommer nära henne igen. Det här är mellan mig och Amanda. 

  Jag suckade högt och Brianna verkade märka ändringen i mitt beteende då hon kollade frågandes på mig innan henne blick följde min ”Är inte det där den där killen som satte sig vid mig när vi var ute förra veckan?” frågade Brianna och vände tillbaka blicken till mig.

  Jag nickade bara till svar men kollade inte på henne, jag kunde inte just nu. Jag hade inge annat än hat i blicken just nu. En dag, inte ens en dag kunde jag få med Brianna utan att någon skulle behöva sabba den. Och nu på hennes fucking födelsedag. Jag hade hoppats på att jag bara skulle kunna vara mig själv med henne, ge henne den födelsedagen som hon förtjänar så att hon glömmer bort sin gamla. Men jag antar att ingenting någonsin går min väg.

  ”Vi kan gå om du vill. Du verkar inte komma särskilt bra överens med honom så om du vill kan vi gå någon annanstans” sa Brianna och jag vände mig mot henne. Hon log smått upp mot mig och jag kände hur hatet försvann när min blick fastnade på henne. 

  Hon var så himla perfekt, hon var så mycket bättre än mig på alla stadier så vad har jag någonsin gjort för att förtjäna henne? Hon förtjänar så mycket mer än mig så varför stannar hon med mig? Hon skulle kunna få vem som helst men ändå stannar hon är med mig, jag som egentligen inte har något att erbjuda henne. Jag som just nu behandlar henne som skit, fast det var ju för hennes egna bästa. Genom att vara som jag är jag världens sämsta pojkvän för henne och jag hatade det. Men jag kunde inte släppa taget om henne och det här var mitt sätt att skydda henne på. Jag vet att det inte är det bästa sättet men jag visste inte hur jag annars skulle kunna skydda henne från dem.

  ”Det är lugnt baby. Vänta här ett tag så ska jag bara prata med honom snabbt. Du kan bestämma dig för vad du vill äta så kommer jag strax tillbaka” sa jag och log smått mot henne. Hon log smått tillbaka och jag mumlade ett kort ”kommer strax” innan jag gled ur sättet för att sen börja styra mina steg bort mot Dylan som flinade stort mot mig. Jag kollade irriterat på honom och fick fokusera mig hårt för att jag inte skulle slänga mig över honom och slå in lite vätt i hans skalle trots att han är ett omöjligtfall.

  ”Jag har ett meddelande från Amanda” sa Dylan enkelt när jag kom upp till honom och hans flin var fortfarande lika stort på hans läppar.

  ”Det har du säkert Dylan men det passar inte just nu. Jag är lite upptagen om du inte kan se det”

  ”Jo jag kan se att du är här med din lilla flickvän. Lite lustigt va? Vem hade kunnat ana att det store Jason McCann, känd för att ligga med nästan alla tjejer någonsin skulle skaffa sig en flickvän och vara i en riktig relation?”

  ”Hon är inte min flickvän, hon är bara en bra kompis. Jag är här för att fira att det är hennes födelsedag. Fast det vet ni nog redan. Jag menar ni har ju haft Wilich kolla upp en hel del så ni visste säkert redan att jag skulle ta med henne hit”

  ”Du vet McCann, du är inte så dum som du ser ut”

  ”Jag önskar jag kunde säga det samma men tyvärr så kan jag inte. Men säg mig, vad tyckte Amanda när hon fick reda på att jag dödat hennes lilla data snille?”

  ”Hon brydde sig inte särskilt mycket, Wilich blir lätt att ersätta” sa han och jag skrattade smått för jag kunde se på honom att han ljög. Haha man kunde tro att efter alla dessa år som han vart i det här livet borde han ha lärt sig att ljuga ordentligt. Men nu gjorde han det uppenbart för mig. Hans ögon flickade smått, ögonbrynen rynkades och hans röst höjdes en tonart. Vilket är tre tecken på att man ljuger.

  ”Vi båda vet att Amanda inte känner så. Wilich var hennes öron och ögon intill mitt gäng och utan honom kommer ni inte ha ett skit på oss. Jag skulle nog gissa att Amanda är ganska sur just nu, skulle nog inte vara helt ute och cykla om jag sa att hon dödade någon utav ilska” sa jag och sug hur ansiktsuttryck ändrades vilket gav mig vad jag behövde för att veta att jag hade rätt. Men Dylan återhämtade sig fort och hans ansiktuttryck blev genast mer seriöst.

  ”Okej så Amanda kanske blev en aning sur men det betyder inte att Wilich inte går att byta ut”

  ”Visst ni kan hitta en ny men ni kommer inte ha någon som har direkt inblick i det som händer runt mig. Vi berättade allt för Wilich, vilket var ett stort misstag utav oss. Men det var bra för er för han skickade vidare informationen till er direkt. Ni visste vad vi skulle göra och ni visste när vi skulle göra det också. Men nu när vi dödat erat vapen till att komma åt oss så har ni inget på oss”

  ”Jag tror att du underskattar oss McCann. Det går alltid att vända några fler utav dina legosoldater. Det är enledning till att det är bra att ha Amanda på sin sida. Hon ser bra ut och det vi båda. Hon kan manipulera nästan vilken kille som helst för att få ur information hon vill ha ifrån dem”
  ”Kanske. Men alla som har den informationen som ni söker på oss var nära min bror och hatar Amanda för det hon gjorde. Så om hon ens kom i närheten utav någon av våra närmsta arbetare skulle dem skjuta henne utan att tveka. Hon skulle inte ens komma åt dem” sa jag men blev avbruten när jag skulle fortsätta.

  ”Ursäkta mig jag vill inte störa, men din flickvän där borta undrar om du tänker komma snart. Hon ville beställa men hon ville inte göra det utan dig så” sa någon helt plötsligt bakom mig och jag vände mig om endast för att fastna med blicken på servitrisen som var vid oss tidigare.

  ”Kan du vänta lite bara och haha, eh hon är inte min flickvän. Hon är bara en bra vän” sa jag och log smått mot henne. Hon log stort tillbaka innan hon bet sig löst i läppen. Hon lät sin blick glida över min kropp innan hennes blick möte min igen.

  Hon tog ett steg närmre mig och hennes ena hand lades på min arm som hon tog ett fast grep om ”Så om du inte har någon flickvän antar jag att du inte har något emot om jag frågar om ditt nummer. Du vet så att vi kan höras någon gång” hennes hand drogs upp mot mitt bröst samtidigt som hon med hennes andra hand räckte mig sin mobil. Jag kollade på henne ett tag och hade lust att putta undan henne. Jag kände inget njutning utav hennes beröring, jag kände bara avsky men jag kunde inte puta undan henne. Inte nu när Dylan stod här precis bredvid mig.

  ”Visst, inga problem baby” sa jag och slog på ett flörtigt leende innan jag räckte mig efter hennes mobil. Jag började knappa in ett random nummer i henne mobil då jag inte ville att hon skulle ha mitt riktiga men jag kunde känna hur en blick brände på mig. Inga tvivel att det var Brianna som kollade och jag började rabbla alla möjliga svordomar i mitt huvud. Den här dagen bli bara värre och värre.

  ”Så där har du” sa jag och räckte tillbaka mobilen till tjejen som log stort mot mig. Jag gav henne ett leende tillbaka och skulle precis vända mig om för att börja prata med Dylan igen. Men innan jag kunde göra det och innan jag hann reagera pressade hon sina läppar kort mot mina. Hon mumlade ett snabbt ”Fram tills nästa gång” med ett stort flin på läpparna innan hon vände om för att sen börja jobba igen. Jag kollade chockat efter henne och det var inte förs än en hög smäll hördes som jag lyckades dra mig ur min chock.

  Jag kollade bort mot vart smällen kom ifrån och såg att det kom från vart Brianna stod. Jag såg hur hon böjde sig ner för att ta upp det som ramlat ner på marken vilket tydligen var ett saltkar. Hennes händer skakade ordentligt vilket ledde till att hon råkade tappa den två gånger till innan hon lyckades få tag på den ordentligt och la upp den på bordet. Hon vände sig sen mot sin väska och packade ner dem saker som hon tagit ur. Jag kände hur osäker jag blev när jag insåg att hon var påväg här ifrån. Hon skulle lämna.

  ”Brianna” brast jag plötsligt ut och gick med snabba steg bort till där Brianna var. Jag ställde mig precis bakom henne och såg att hon packat ner alla sina saker nu ”Brianna” sa jag igen och greppade tag om hennes arm men hon skakade snabbt av sig min hand. Hon vände sig mot mig och kollade på mig äcklat.

  ”Du är ett ass, vet du det?” mumlade Brianna fram och jag kunde se hur tårar bildades i hennes ögon ”Du ville förbättra minna minnen om födelsedagar, du ville få mig att gilla det igen. Men gissa vad Jason, du gjorde det bara värre” sa hon och tårarna började nu rinna ner för hennes kinder och jag kände hur det hög till i hjärtat när jag såg henne så här. Speciellt med tanke på att det var jag som orsakade henne det här.

  ”Brianna” började jag men hon avbröt mig snabbt.

  ”Du vet inte hur mycket jag vill smälla till dig just nu, jag vill skrika en massa saker åt dig. Men det kan jag inte, vill du veta varför? För trotts detta så älskar jag dig, trotts att du gör allt det här så älskar jag dig och jag hatar mig själv för det. Du fick mig att tro att du var annorlunda från Nate men du är precis lika dan. Nej vänta, du är värre. Du lovade mig att du aldrig skulle såra mig men gissa vad. Du lyckades med just det” sa Brianna och jag kollade chockat på henne. Hon älskade mig? Sa hon nyss att hon älskade mig? Det kan inte stämma, hur skulle hon kunna älska ett sådant monster som jag. Fast det var ju det hon sa, hon sa att hon älskade mig och kände hur glädje spreds inom mig. Kanske fanns det hopp för oss ändå.

  ”Brianna du måste låta mig förklara”

  ”Det finns inget att förklara Jason. Jag är klar här” sa hon och slängde upp sin väska på axeln innan hon vände sig mot mig igen ”Grattis förresten, du lyckades göra mina minnen om födelsedagar om möjligt värre” sa hon och gav mig ett falskt leende innan hon gick bort ifrån mig. Jag hörde hur dörren in till restaurangen öppnades och sedan hur den stängdes men jag kunde inte göra något. Jag hade ingen kontroll över min kropp. Jag borde följa efter henne, jag borde verkligen springa efter henne och förklara hur allt egentligen var. Men jag kunde inte röra mig. Jag kollade ner på bordet som vi suttit vid och kände hur mitt hjärta föll. Jag kände hur tårar nästan spreds i mina ögon  men jag lyckades blinka tillbaka dem på något sätt för det är ju inte riktigt så att jag kunde gråta här. Speciellt inte inför Dylan för det skulle skapa en himla massa frågor.

  Men på bordet låg halsbandet. Halsbandet som jag gav henne som hennes födelsedagspresent. Hon måste ha tagit av sig det när hon såg mig med den servitrisen och bestämt sig för att hon nu fått nog.

 

  ”Jag bara fattar inte varför du går runt och flörtar med alla dess random tjejer. Jag trodde du sa att du älskade henne” sa Mike efter jag förklarat mitt problem för honom. Okej kanske inte hela mitt problem men jag berättade om att Brianna lämnat mig för att hon sätt mig med en massa andra tjejer.

  ”Och det gör jag Mike. Du av alla människor borde ju veta att om jag sa att jag älskade henne så menar jag det faktiskt. Jag tror inte på sådant skit, eller i alla fall inte förs än Brianna kom in i mitt liv. Hon har vänt på mitt liv helt och hållet. Hon har vänt det upp och ner. Men jag är glad att jag träffade henne, jag är glad att jag hoppade in i hennes fönster den där dagen”

  ”Okej så varför håller du på med andra tjejer för. Om du vill ha henne kan du inte hålla på med en massa andra tjejer. inget flörtande, blinkade, inga sex skämt och du kan absolut inte gå runt och kalla andra tjejer vackra. Din tjej verkar ju uppenbarligen göra allt för dig trott att du hållit på med andra tjejer. För jag menar jag såg hur du höll på med andra tjejer när vi var på klubben senast och jag kunde också så hur mycket det påverkade Brianna men hon stannade fortfarande vid din sida”

  ”Jag vet att det påverkar Brianna men vad ska jag annars göra? Jag måste skydda henne på något sätt och det enda sättet att skydda henne på är om jag lyckas lura folk att Brianna inte är min flickvän. För så fort Amanda tror annorlunda så kommer hon att gå efter Brianna. Hon kommer att gå efter henne för att såra mig och jag kan inte låta henne bli skadad”

  ”Så varför berättar du inte för henne vad du gör. Jag menar Brianna är smart, hon skulle förstå och då kanske hon inte skulle bli lika sårad när hon ser dig med andra”

  ”Och låta henne gå runt och oroa sig att nästa person hon möter kanske vill döda henne. Jag kan inte göra så mot henne, jag kan inte oroa henne så”

  ”För det här är bättre?” frågade Mike och höjde rösten en aning innan han började prata igen ”Jason hon tror att du är fucking otrogen mot henne och jag skulle nog säga att det skadar henne mer”
  ”Jag vet, jag bara. Jag vet inte vad jag ska göra”

  ”Älskar du henne?”

  ”Mike jag älskar henne så mycket att det gör ont”
  ”Har du sagt det till henne?” frågade han och höjde ett ögonbryn. Jag skakade på huvudet till svar och han suckade smått till svar.

  ”Mannen du måste berätta för henne, det är sådant här skit som tjejer vill höra. Dem vill höra hur vackra vi tycker att dem är, dem vill höra hur mycket vi älskar dem och allt sådant där. Det får dem att känna sig speciella och jag tror att det är vad Brianna behöver just nu. Hon behöver dig mannen. Hon behöver dig vid sin sida och inte iväg flörtandes med en massa andra tjejer”

  ”Mika det är inget mer jag hellre vill göra än att bara vara med Brianna men jag kan inte. Hur kan jag göra det om jag vet att det kan skada henne?”

  ”Jason om du älskar henne tillräckligt kommer det att räcka för dig som kraft att hålla henne vid liv och du kan tame fasiken räkna med att vi kommer hjälpa dig. Jag gillar Brianna, hon är bra för dig och hamnar hon i knippa så kommer jag vara bland dem första där för att hjälpa henne. Du vet att du kan lita på oss så varför är du så rädd för? Du vet att vi aldrig skulle låta något hända henne”

  ”Jag vet, jag bara”

  ”Du bara ingenting Jason. Du måste berätta för henne vad det egentligen är som står på och du måste säga att du älskar henne”

 

  ”Vad gör vi här?” frågade Ryan och kollade sig runt i den stora salen som var fylld utav en massa personer som pratade glatt med varandra. Jag spanade ut över alla i hopp om att jag skulle se Brianna någonstans men ingen sådan tur hade jag. Vilket kanske inte var så konstigt, hon var ju förmodligen backstadge för att göra sig i ordning för uppvisningen. 

  ”Briannas uppvisning är idag och jag lovade att jag skulle komma. Plus jag behöver prata med henne, hon svarar inte när jag ringer henne och undviker mig hela tiden så jag hoppas att jag får tag på henne idag” sa jag med en hög suck och fortsatte att kolla runt mig men jag kunde fortfarande inte se henne. Jag behövde verkligen prata med henne, jag har inte pratat med henne sen i söndags när hon lämnade mig där på restaurangen och nu är det lördag. Så det är nästan en vecka sen jag pratade med henne och hon har undvikit mig sen dess. Jag har försökt ringa henne, skickat sms, jag har kommit till hennes hus men hon vägrar att släppa in mig. Jag har till och med åkt till hennes skola för att prata med henne men hon hade bara vänt om och gått andra hållet när hennes blick hade landat på mig. Det var ganska uppenbart att hon inte ville prata med mig men jag vägrade att ge upp. Brianna är min och jag tänker hålla det så.

  ”Om hon inte redan pratat med dig är det inte ganska uppenbart att hon inte vill prata med dig?”
  ”No shit Ryan. Det är så klart att hon inte vill prata med henne, jag har vart en riktigt skitstövel mot henne men jag kommer att få tillbaka henne. På ett eller ett annat sätt”

  ”Så ska det låta McCann, go get her” sa Chaz och jag skakade smått på huvudet åt mina kompisar. Dem kan vara världens konstigaste men man måste älska dem.

  ”Låt oss bara hitta några platser” 

 

Briannas perspektiv

  ”Hur ser publiken ut?” frågade jag Emily som nyss kommit in i tjejernas omklädningsrum. Jag hade precis fixat det sista och var nu helt klar för mitt uppträdande. Nu var det bara att vänta tills alla andra är klara så att vi kan dra igång. För ju snabbare vi drar igång desto snabbare kan jag få ut Jason ur mitt huvud. För just nu verkar dans vara det enda hjälpmedel för att inte tänka på honom.

  ”Det är helt fullsatt där ute, det är verkligen helt sjukt mycket folk. Det är till och med folk som sitter i trappan för att kunna se” sa Emily och ett leende spreds på mina läppar ”Jag tror till och med att jag kunde se Jason där ute med några av hans kompisar” och där försvann mitt leende lika fort som det kommit. 

  Jag har lyckats undvika Jason hela den här veckan och jag hade gärna hållit det så, men nu var han här. Han kom hit och jag måste säga att jag blev lite glad utav det för att han faktiskt kom ihåg det. Men jag hade ändå hoppats att han inte skulle vara här. För dansen var mitt sätt att glömma bort honom, men hur tusan ska jag kunna glömma honom om jag vet att han sitter ute i publiken, bara några meter bort. Tänk om jag ser honom. Kommer jag bryta ihop då? Eller kommer jag inte reagera alls. 

  Got dammit varför var han tvungen att komma hit för?

 

  Jag gjorde dem sista få dans stegen som jag hade i det här numret innan jag sprang av scenen för att sen endast springa till backstadge för att byta om till nästa outfit. På vägen bort till omklädningsrummet fick jag slita av mig det jag kunde och när jag väll var där var det bara att slänga av sig klänningen jag hade på mig. Personerna som jobbade här bak med kläderna började direkt fixa med min nästa outfit och jag kände hur folk började slita i mig. Det var stressig här bak, det var det alltid. Men det var det alltid värt också för när man väll sen kom upp på scenen såg man fantastiskt ut och jag fick göra det jag älskade att göra mer än något annat.

  ”Hon är klar, ni kan ta bort henne till scenen” ropade en av stilisterna efter ett tag till någon och nästa sekund var det någon som greppade tag om min hand för att sen börja släppa med mig bort till scenen. 

  Den yngre dansgruppen avslutade sitt nummer och sprang av scenen. Dem alla log stort mot mig och mumlade ett ”lycka till” till mig innan dem fortsatte bakåt. Dem hade inga numer kvar att uppträda då det endast var mitt och Nates nummer kvar men dem var tvungna att hålla sig ur vägen för alla dem som jobbade här bak med annat.

  ”Om 1. 2. 3” sa en kille innan musiken började spelas och i samband med det så kom Nate in springandes på scenen. Jag väntade någon sekund innan jag gjorde mitt väg ut på scenen och jag möte honom ungefär halvvägs ut på scenen. Musiken spelades högt i högtalarna och jag kunde känna hur basen nästan gick igenom kroppen vilket gjorde det lättare för en att hitta rytmen.

  Jag kollade ut ur publiken men jag såg bara mörker. Dem hade mörklagt läktarna så vi kunde inte se något. Vilket jag tog till min fördel då jag nu inte kunde se Jason och då även lättare låtsas som att han inte är här.

  Jag och Nate hade dansat nästan hela vårat nummer nu och vi var framme vid det ‘stora lyftet’. Jag tog sats och fick en liten nickning från Nate innan jag gjorde mitt språng mot honom. Han fick enkelt upp mig den här gången och jag hängde där upp i luften ett tag innan han långsamt sänkte ner mig. När jag sen nästan nuddade vid golvet flängde han runt mig och föll ner på knä så att vi nu hamnade ja. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det. Men det Nate gjorde där efter chockade mig men det jag gjorde sen var nog ännu mer chockerande. 

  Nate kysste mig, men inte nog med det. Jag kysste honom tillbaka.

 



 

 

Här är det och slutet hörrni?!?! Nate kysste henne och Brianna kysste honom tillbaka OMG!!!

Haha jag flippar här i lilla bagis ;)

Har haft den sista lilla delen planerad sen i början utan novellen och är glad att den äntligen är med :D

 

1. Okej så vad tycket ni om Briannas reaktion på restaurangen när hon stack? 

2. Hur lång tid tror ni det tar innan Jason lyckas få tag på Brianna? Hon verkar ju unvika honom ;)

3. Och vad tycket ni om kyssen då? Vad tror ni kommer hända och hur tror ni Jason kommer att reagera? :O

 

 


Kapitel 29 - What the fuck man?

 
TIDIGARE KAPITEL:
 När jag inte svarade honom skrattade han smått och placerade mitt hår bakom mitt öra så att det inte skulle ligga för mitt ansikte ”Du är så ovetande om hur vacker du är baby. Jag önskar att jag kunde få dig att inse det på något sätt” ja det skulle ju hjälpa lite om du inte flörtade runt med en massa olika tjejer.

 



 

Jasons perspektiv

  Jag kollade efter Brianna som gick upp för gången till hennes hus och jag suckade högt. Jag kunde se på henne att något var fel, men hon försökte gömma det. Hon har alltid vart dålig på att gömma det. Jag kunde alltid se igenom henne, vilket jag tar till min fördel oftast och tycker att det är en bra sak. Men den här gången hade jag nog hoppats att jag inte kunde se igenom henne. Jag såg att något störde henne men hon vägrade berätta vad det var. Vi brukar alltid prata med varandra, vi har alltid vart öppna med varandra. Så varför stänger hon ut mig nu för? Om det var något hon störde på sig så skulle hon säga det till mig. Eller hur?

  Jag menar det kan väll inte ha något med klubben att göra? Brianna är smart och hon måste väll inse att det inte betyder något. Hon vet att hon betyder allt för mig och att jag aldrig skulle göra något för att slänga bort det. 

  Fast jag betedde mig ju som mitt gamla jag. Jag flörtade runt med olika tjejer och för att vara helt ärlig så vet jag inte vad jag sett i någon utav dem där tjejerna. Dem alla är allt för sminkade, dem lämnar ingenting för ens fantasi. Dem visar nästan allt. Vilket jag brukade tycka om men nu så är det bara. Jag vet inte, äckligt. Dem borde ha mer respekt för sig själva.

  Men i alla fall om det har med klubben att göra så finns det inte särskilt mycket jag kunde göra. Jag kunde inte berätta för henne anledningen till att jag gjorde det. Men jag behöver nog inte oroa mig. Brianna är smart, hon kommer säkert lista ut vad det är som pågår snart.

  Eller det hoppas jag i alla fall. Jag visste att det bästa kanske skulle vara att berätta för henne. Men hon var smart och kommer att lista ut det. Det måste hon göra. För jag kan inte berätta för henne. För om jag berättar den här biten måste jag berätta för henne om biten att hon är hotad. Att det finns folk som vill döda henne för att komma åt henne och jag kan inte oroa henne på det sättet.

  För jag vet att det skulle få henne att lämna mig, jag menar bara en korkad person skulle stanna kvar om dem visste att deras liv stod på spel. Jag borde egentligen låta henne gå, släppa taget om henne så att hon inte är i fara. Men jag kan inte. Jag är en självisk person och jag kan inte släppa greppet om henne. 

  Fuck. varför måste alltid saker vara så jävla komplicerat för mig. Varför kan saker aldrig bara gå enkelt.

  Jag suckade hög och drog en frustrerad hand igenom håret. Jag tände en utav cigaretterna jag hade i fickan i hopp om att det skulle lugna ner mig som dem alltid gjorde. Men inte den här gången, inte den här gången när jag faktiskt behöver det. Jag gav hennes hus en sista blick innan jag hoppade in i bilen för att sen börja köra hemåt. Det fanns en hel del som jag behöver klura ut för det finns uppenbarligen något som inte stämmer här omkring.

 

  ”Jag menar det finns ju klara bevis här att dem har vart här några dagar. Det finns ju bilder, telefon samtal och kontobetalningar. Hur kan han inte ha sett det här om jag kunde hitta det här med bara några enkla knapp tryck” sa jag irriterat och drog en frustrerad hand igenom håret. Jag och Chaz satt nere i källaren och försökte lösa hur Wilich kunde missa den här informationen.

  Hur i helsike har Wilich kunnat missa det här? Det är ju mitt framför näsan på oss. Han har fått order att hålla koll på dem och han lovade att höra av sig om dem ens kom i närheten utav LA så att jag visste om det. Han visste att jag ville ha min hämnd på dem och döda Amanda. Dem andra i hennes gäng också då dem hjälpt henne men Amanda mest.

  Omg det är anledningen till att han inte berättat för mig. Han skyddar henne. Han skyddar dem. Av någon anledning jobbar han för dem. Han skuggar dem och jag lovar att han kommer att få ångra den dagen som han vände sin rygg mot mig. Jag litade på honom, jag fucking litade på honom och han gjorde så här mot mig. Vad fasiken har jag gjort mot honom för att få honom att göra det här? Jag har gett honom all utrustning som han behöver, alla pengar han behöver  för att klara sig plus mer. Vad i helsikte har fått honom att vända ryggen mot mig efter alla dessa år. Han brukade ju jobba för min bror också.

  Vänta min bror. Alex sa alltid att Wilich hade en svag punkt för Amanda. Att han gillade henne. Wilich har fucking jobbat för Amanda sen i början. Han fucking hjälpte henne att döda min bror för att kunna bli av med honom och nu planerar han att hjälpa Amanda att döda mig. Men gissa vad. Du kan inte döda någon om du blir dödad först.

 

  ”Fucking svara mig Wilich. När började du jobba för henne?” skrek jag i hans ansikte och han ryckte bakåt i stolen han satt i. Både hans händer och fötter var fast bundna så han kunde inte komma någon stans. Han var fast här med mig och han skulle inte komma undan för än jag var klar med honom. Om ens då. Det beror på om jag bestämmer mig för att döda honom eller inte.

  ”Jason jag vet inte vad du pratar om. Jag har aldrig arbetat för Amanda och det vet du. Hon skrämmer mig”
  ”Och det gör inte jag?” frågade jag och han skakade smått på huvudet. Jag hörde honom mumlade något som lät som ”Nej jag är inte rädd för dig för vi är vänner” vilket fick mig att fnysa högt. Det spelar ingen roll om jag är din vän eller inte, du ska vara rädd för mig.

  ”Okej vän, varför visar jag inte för dig just hur läskig jag kan bli”

  Kent kollade frågande upp på mig och jag kunde nu se en viss fruktan i hans ögon. Precis hur jag ville ha det. Jag gav honom ett falskt leende innan min knytnäve gjorde kontakt med hans högra kind vilket fick honom att skrika högt.

  ”What the fuck man?” skrek han högt utav smärta och ett flin spreds sig på mina läppar. Det hade känts skönt att slå honom. Inte bara för det han har gjort utan även pågrund utav all ilska som jag haft i mig ett tag. Brianna får mig att känna mig bättre, hon får mig att lugna ner mig. Fast det är bara tillfälligt. Så fort vi skiljdes åt kom allt skit tillbaka. Hon var mitt ljus och utan henne blev allt bara svart.

  ”Okej så jag kommer att fråga dig en gång till och det är bäst för dig att du ger mig det svar jag vill ha. Hur länge har du jobbat för henne?”

  ”Jason jag lovar, jag har inte hjälpt Amanda med något. Hon har bett mig att hjälpa henne men jag har sagt nej”

  ”Och det tror du att jag ska tro på?” frågade jag och skrattade högt när han nickade smått till svar ”Tror du att jag är en idiot Kent. Om du hade sagt nej till Amanda hade hon dödat dig. Så varför tar du inte och berättar det jag vill veta så kanske jag kan överväga att låta dig leva”

  ”Jason snälla, du vet att jag aldrig skulle göra något för få dig i trubbel eller få dig skadad” hetsade han fram och jag skrattade högt innan jag placerade ännu en smäll i hans ansikte. Han skrek högt utav smärta och spottade ut lite blod på golvet innan han kollade upp på mig igen. När han inte sa något smällde jag till honom igen fast den här gången hamnade mitt slag i hans mage vilket fick honom att shippa efter luft.

  ”Kent jag lovar dig, om du inte ger mig det jag vill veta så kommer den här natten bli väldigt lång för din del. Jag kommer inte att gå här ifrån förs än jag för det jag vill ha utav dig. Så om du vill undvika ännu mer smärta så tipsar jag dig att du ger mig det jag vill ha. För tro mig Kent, jag kan få dig att känna smärtor så hemska att du kommer att önska att jag dödade dig. Du kommer att be mig sluta, skrika utav smärta och din kropp kommer känna en sådan hög smärtnivå”

  ”Okej jag erkänner. Jag har jobbat för Amanda och dem” skrek han efter att jag slagit honom ännu en gång. Denna gång var det hans näsa som fick ta smällen och den hade knäckt under min hand. Vilket tydde på att hans näsa hade brutits.

  ”Det är inget jag inte redan visste Wilich. Så ut med språket. När började du jobba för henne och varför?”

  ”Jag började jobba för henne ungefär den tiden som din bror började dejta henne. Jag var så himla avundsjuk på honom. Jag hade haft en stor crush på henne ett tag då men hon visste inte vem jag var förs än någon i henne gäng nämnt mig”
  ”Så du hjälpte henne döda min bror så att du skulle kunna få henne för dig själv”

  ”Nej självklart inte. Jag gillade din bror och det vet du. han var som en bror till mig” sa han och stannade kort innan han fortsatte att prata ”När Amanda kom till mig så visste jag inte att hon var ute efter Alex. Dem saker hon bad mig att ta reda på hade inget med honom att göra. Så jag anade inget förs” avbröt han sig vilket irriterade mig. Det var nu som det intressanta började och jag ville veta allt: Jag gav hans revben en hård smäll innan jag skrek honom att fortsätta prata.

  ”Så när Amanda bad mig att se till stänga av alla kameror runt deras hus och en bra bit till runt det där området gjorde jag det utan att tveka. Det jag inte visst var att hon bad mig göra det så att hon inte blev sedd när hon döda Alex i det där huset. Och eftersom det inte finns några bildbevis så kunde poliserna inte sätta dit henne”

  ”Så det du säger att du hjälpte henne att döda min bror?”

  ”Jason jag visste inte att det var för att döda Alex. Jag skulle aldrig skada någon utav er”
  ”Men ändå så hjälper du häxan som vill döda mig nästan lika mycket som jag vill döda henne. Och jag måste säga att det är ganska uppenbart att du valde hennes sida med tanke på att det är dem som du skyddar. Så jag antar att det bara finns en grej kvar här att göra” sa jag och drog snabbt upp min revolver. Jag riktade den mot hans huvud, mitt emellan ögonbrynen vilket var lite utav min grej. Det var alltid där jag siktade. 

  ”Snälla Jason gör inte det här. Jag är ledsen, jag gör vad som helst”

  ”Tyvärr så är du lite sent ute Wilich. Det var kul att göra affärer med dig” sa jag och utan att tveka tröck jag på avtryckaren och i nästa sekund var han död. Hans huvud föll livlöst framåt och ett leende spreds på mina läppar. Det här är vad man får om man bråkar med mig

  Om ni vill veta varför jag döda honom så här har du.

  Inte nog med att han dödade min bror, satte mig i fara, han satt mitt gäng i fara. Han satte Brianna i fara. För hade jag vart förvarnade att dem var tillbaka här hade jag kunnat lösa det bättre med Brianna. Nu får jag bara hoppas att jag kan reda ut den här jävla skiten innan Brianna lämnar mig eller ännu värre. Amanda och dem dödar henne.

 

Briannas perspektiv

  ”Jag är inte ens säker på att jag vill gå längre” muttrade jag fram till Alexandra som satt i andra änden utav samtalet och pilade smått med mina naglar.

  ”Brianna vi båda vet att det där inte är sant. Du skulle göra vada som helst för att bara spendera någon minut med honom. Du är galen i honom och det skulle vara kul att se hur långt du skulle gå för honom”

  ”Tro mig jag skulle gå långt för att få vara med honom. Men det är inte poängen. Han har bettet sig konstigt. Jätte konstig. I fredags när vi var på klubben så började han flörta med andra tjejer. Han betedde sig som han var när jag precis lärde känna honom. Men den här gången är det värre. Alexandra vet du hur mycket det tar när du hör och ser din pojkvän flörta runt med en massa andra tjejer”

  ”Tyvärr gumman men det gör jag inte. Jag har ingen pojkvän. Men jag önskar att jag kunde veta vad du kände så att jag kunde veta vad jag skulle göra för att få dig att känna dig bättre”

  ”Det känns hemsk Alexandra. Att se Jason med alla dem där tjejerna fick det att kännas som att någon hög mig gång på gång. Som att dem hög mig med en kniv och snurrade runt den för smärtan jag kände innan det räckte inte. Han kallade dem vackra, han kallade dem baby och kramade om dem ordentligt. Han pussade till och med viss på kinden och deras jävla läppstift fastna på hans kind. Det fick mig att vilja spy, jag ville greppa tag i hans hår och släppa ut honom från klubben så att jag kunde slå in lite vätt i hans skalle”

  ”Så varför gjorde du inte det? Hade jag vart du så hade jag lugnt gjort det”

  ”Jag borde ha gjort det. Men jag är rädd. Jag vill inte förlora Jason och om jag säger till honom att han inte får leva på ett visst sätt kanske han lämnar. Dem har ju uppenbarligen något som jag inte kan ge honom”

  ”Brianna du måste skämta? Vi alla kan se att Jason är galen i dig. Om du inte kan se det själv är du ju blind”

  ”Så varför gör han så här för. Han visar mer intresse för dem än för mig. Och jag är den som ska föreställa hans flickvän. Inte för att det verkar som det just nu. Han har inte ens ringt eller sms:at för att höra det gick på dansen”

  ”Han är säkert bara upptagen med att känna pengar eller döda folk. Gud vad hemsk jag låter” sa hon och jag skrattade smått. Det var första gången som jag skrattade på vad som kändes som en väldigt lång tid.

  ”Men helt ärligt gumman sluta oroa dig. Det är din födelsedag och du borde njuta utav den. Gå ut med Jason och prata med honom. Kanske ta honom hem sen för lite kul”

  ”Haha kommer inte hända Alexandra”

  ”Jag förstår mig verkligen inte på dig. Du har en av dem snyggaste killarna som jag någonsin sett och du är fortfarande oskuld efter alla dessa veckor. Jag skulle ha låtit honom ta mig på första dejten”

  ”Alexandra sluta prata om dig och Jason. Jag börjar få upp bilder i huvudet som jag inte vill ha där” sa jag och nu var det hennes tur att skratta.

  Jag öppnade munnen för att säga något när någon plingade på dörren och det var inga tvivel på vem det var. Jason ”Alexandra jag måste gå. Jason kom nyss så jag får prata med dig imorgon”
  ”Bra, jag vill ha alla detaljer imorgon på vad som händer ikväll”
  ”Inget kommer att hända ikväll Alexandra”

  ”Ja ja, ha så kul nu älsklingen så syns vi imorgon”
  ”Det gör vi” sa jag och med det sagt avslutades samtalet. Jag suckade smått och kollade mig en sista gång i spegeln som jag satt framför innan jag ställde mig upp. Jag greppade tag om min cardigan som jag drog på mig och min lilla väska som jag hängde över axeln innan jag gick ner till dörren. Dörren som Jason stod på andra sidan om. Dörren som var det enda som skiljde oss åt.

  Så fort jag öppnade dörren mötes jag av ett stort leende innan Jason drog in mig hans famn och jag måste säga. Det kändes bra att vara i hans armar igen. Jag kände mig trygg, precis som jag alltid gjorde när jag var runt Jason. Vilket kanske var konstigt med tanke på vem han är. Men jag visste att han aldrig skulle skada mig. Med flit i alla fall.

  ”Grattis på födelsedagen baby” mumlade Jason mot min nacke och gav den en liten kyss som fick ett pirar att gå igenom min kropp.

  Jason drog sig undan från mig och hans blick gled över min kropp innan hans blick fastnade i min ”Du är så himla vacker baby” sa han la sina armar runt min midja igen för att dra mig till sig igen. Fast den här gången pressade han sina läppar mot mina och med den kyssen var det att allt var bort glömt. Det var den effekten som Jason hade på mig.

  Efter ett tag drog Jason sig undan från mig och mumlade ännu en komplimang till mig innan han tog ett steg bak. Han började gräva i sina fickor, efter vad visste jag inte. En nästan orolig blick fann sig till Jason ansikte men försvann lika fort som den kom när han verkade hitta vad han letade efter. Vilket var en liten box som han räckte över till mig. Boxen hade en liten roset på ovan sidan och ett band som gick runt den.

  ”Jag hade tänkt att slå in den helt men när jag försökte så gick det inget bra. Det blev bara jätte konstigt så det fick bli lite snöre bara. Jag hoppas att det blir bra”

  ”Jason det blir jätte bra. Men jag trodde att jag sa att jag inte vill några presenter”

  ”Jag vet att du sa det men jag kunde inte låta bli. När jag såg det där så tänkte jag på dig. Plus alla borde få något när dem fyller år. Plus det här är bara en liten grej. Så öppna nu så att vi kan åka sen” sa Jason och pillade nervöst på med fingrarna. Det här var nog första gången jag såg Jason nervös och jag måste säga att jag gillade det. Han var väldigt gullig, väldigt gullig att oroa sig fall jag skulle gilla presenten eller inte. Fast jag var redan säker på att jag skulle gilla det. Jason kände mig väll så jag oroade mig inte.

  Jag gav honom ett litet leende innan jag snabbt började jobba på att få bort snöret från boxen för nu måste jag erkänna att jag var väldigt nyfiken på vad Jason har get mig. När snöret väll var borta öppnade jag upp boxen och ett stort leende spreds på mina läppar.

  I boxen låg ett halsband med ett hjärta hängandes ifrån kedjan. Den glittrade smått i ljuset och mitt leende blev ännu större. Jag älskade glitter. Och jag älskade den här presenten. Hjärtat var väldigt enkelt men ibland kan det enklaste vara det vackraste.

  ”Gillar du det?” 

  ”Jason jag älskar det. Tack så mycket” sa jag och slängde mina armar runt hans nacke så att jag kunde dra honom till mig. Hans armar lades runt min midja och jag ställde mig upp på tå för att placera en kyss på hans nacke. På hans svaga punkt där jag visste att han älskade att bli kysst på. Han rös smått i mina armar och ett belåtet leende spreds på mina läppar.

  ”Kan du hjälpa mig på med det?” frågade jag när jag släppt mitt grepp om honom och räckte halsbandet i hans riktning. Han nickade smått och greppade tag om halsbandet. Jag vände mig om så att min rygg nu var vänd åt honom och jag drog allt mitt hår över en axel för att det skulle bli lättare för Jason att sätta på halsbandet.

 

Jasons perspektiv

  ”Förresten hur gick det på dansen igår. Jag skulle ringa dig men jag somnade direkt när jag kom hem från vårt jobb igår. Jag skulle bara lägga mig i sängen för att sträcka ut lite men somnade direkt. Jag hade tänkt ringa men som sagt så somnade jag så jag hann aldrig ringa dig” började jag rabbla fram och Brianna skrattade smått innan hon tystade mig effektivt igenom att pressa sina läppar mot mina.

  ”Det gick bra. Nate kom ur takt vid en bit men det var inget farligt. Tror inte att någon märkte det. Dock kommer jag mörda honom om han gör fel på lördag när vi har uppvisning igen. Det kommer då komma in en massa talang scouter från olika skolor och det kommer då vara viktigt att allt sitter perfekt om man vill ha en chans att komma in på någon bra skola”

  ”Du kommer nog in ska du se. Dem skulle vara idioter om dem inte valde dig Du är perfekt och det är allt du gör också” sa jag och jag och en bedorande rodnad spreds på hennes kinder. Jag skulle precis luta mig ner för att kyssa henne när jag hörde hur dörren intill restaurangen plingade till. Signalerade att någon kom in. Jag vred huvudet i riktning till dörren och önskar nästan att jag inte gjort när jag såg vem det var som kom in.

 



 

Så nu är det äntligen här. Jag hade planerat att det skulle vara längre men jag är så himla trött just nu så det skulle inte bli något bra om jag försökte skriva något. Men jag hoppas att ni gillar kapitlet.

 

1, Jasons mörka sida kommer börja komma fram mer och mer nu när Amanda och dem är tillbaka. Så min fråga är Vad tycker ni om det? Och hur mycket detaljer vill ni ha? När det kommer till misshandel och sådan?

2, Sen vem tror ni det är som har kommit in? 


Länkbyte - Fooostorys

 
 
Amanda och Alice är två tvillingar som lever i den lilla staden Olofström.  Men en dag får deras pappa etuppe i Stockholm så de flyttar till Stockholm.  Amanda och Alice är självklar väldigt ledsena men vad händer när de kommer till den nya skolan där tre träffar Felix, Oscar, Ogge och Omar?  ~ Trublemaker

kapitel 28 - Jag har förlorat honom

 
TIDIGARE KAPITEL:
  Nej så kan det inte vara. Jag gillar mig och jag gillar honom. Vi har något speciellt, det sa han till mig. Han sa att han aldrig känt något liknande som när han är runt mig. Han säger att jag är vacker och speciell. Det måste ju betyda något. Jag överreagerade säkert bara.

  Men för att vara helt säker kunde det ju inte skada att vara lite uppmärksam på det som händer runt omkring oss.

 



 

 

Jasons perspektiv

  ”Vad menar du med att Amanda är tillbaka?” frågade Mike efter att jag skrikit åt honom att hon var tillbaka. Fast detta var dock efter att jag sabbat hela hallen -igen-. Det är andra gången bara på några dagar. Skit jag måste lugna ner mig. Men jag kan inte lugna ner mig inte nu, inte utan Brianna vid min sida. Hon kan få mig att lugna ner mig genom att bara vara där. Utan henne behöver jag ta ut min ilska på något. Vilket jag antar är bättre än en person som ibland har blivit mitt offer för min ilska.

  Den här gången var värre än den andra gången också. Både huset och situationen som jag var i. Jag kan inte längre bara förlora Brianna för att jag döda hennes bror utan jag kan nu även förlora henne för att dem kan döda henne. Jag vet inte vad jag kommer att göra med mig själv om Brianna dör pågrund utav mig. Jag skulle inte klara det. Hon är den enda som betyder något för mig just nu. Den enda som ger ljus in i mitt liv.

  ”Jag menar just det. Amanda och hennes gäng är tillbaka i stan”

  ”Hur vet du det? Wilich har inte meddelat oss om att något utav dem är tillbaka. Om dem var tillbaka skulle han ha meddelat oss, det är hans jobb. Han är bättre än någon annan på sådana här grejer så skulle dem vara här skulle vi veta det så fort dem satte fötterna i LA”

  ”Ja men han har fucking misslyckats den här gången för jag vet att dem är tillbaka. Jag stötte fan på Amandas högra hand Dylan idag”

  ”Du stötte på Dylan? Vart? När? Hur?” frågade Ryan och kollade på mig med stora ögon. Det här är nog inte riktigt vad dem hade tänkt sig när jag kallade till möte.

  ”Jag möte honom på kaffet som jag och Brianna var på. Han sa att han ville prata med mig så jag antar att han följde efter mig dit eller något”

  ”Vänta här? Brianna var med dig när du mötte Dylan?”

  ”Ja och han måste ha vetat att hon var med mig för han började flörta med henne så fort jag lämnade henne ifred. Han ville förmodligen få en reaktion ifrån mig”

  ”Så fick han det då? En reaktion alltså? Och det är inget konstigt att han vet att hon var med dig. Alla vet att du är tillsammans med henne”

  ”Jag vet att alla vet att vi är tillsammans och det är problemet. Dylan använde henne emot mig för att få en reaktion utav mig och det fick han nästan. Jag var så himla arg. Jag har inte känt sådan ilska sedan Alex dog. Att se Dylan igen fick alla minnen från Alex död att komma tillbaka. Det plus att han var ett hot för Brianna gjorde mig galen. Det är ett under att det enda jag gjorde mot honom var att stick en gaffel i hans hand”

  ”Du stack en gaffel i hans hand?”

  ”Ja” svarade jag enkelt och ryckte smått på axlarna som att det inte vore något speciellt.

  ”På kaffet? Framför Brianna?”

  ”Ja på kaffet och nej inte framför Brianna. Jag skickade iväg henne. Jag ville inte att hon skulle vara runt mig när jag var så där, jag var rädd för vad jag skulle kunna ha gjort mot Dylan”

  ”Du menar alltså att du är rädd för att Brianna ska se ditt sanna jag? Den som gömmer sig bakom den här fasade som du har runt henne”

  ”Jag har inte någon jäkla fasad runt Brianna. Jag är mig själv när jag är med henne Robert. Det jag har med Brianna är äkta, det enda äkta i mitt liv just nu. Så jag vill inte ge henne en anledning att lämna mig. För skulle hon se mig när jag tappar allt, låter min ilska komma fram så kommer hon helt klart att sticka. Utan att tveka”

  "Okej om du säger så. Men bara en fråga. Hur ska du hålla Brianna borta från Amanda och hennes gäng. För som du sa tidigare så kommer dem helt klart att använda henne emot dig om dem vet vad hon betyder för dig"

  "Vilket just är anledningen till att dem aldrig kan få reda på vad hon betyder för mig"

  "Och hur har du tänkt att det ska kunna gå till, alla vet att du är tillsammans med Brianna"

  "Inte dem. Jag lyckades övertala Dylan om att Brianna bara är ännu en utav mina olika tjejer"

  "Så nu är Brianna bara en utav alla horor som du har vart med tidigare?” frågade Chaz misstroget och kollade tveksamt på mig.

  ”Självklar inte, hon betyder så himla mycket för mig. Du av alla borde veta det”

  ”Oh vi vet det, men du vill alltså att alla andra ska tro att Brianna är någon slampa som du hittat på gatan. Att hon inte är mer värd än dem andra tjejerna som du var med tidigare?”

  ”Ja. Jag vet att det kanske inte är det bästa sättet att hålla henne säker. Det skulle egentligen vara att göra slut med henne. Att låta henne gå men det vet jag att jag aldrig skulle kunna göra. Så det här är min lösning, så länge i alla fall. Tills jag kommit på något bättre eller vi blivit av med Amanda och hennes gäng”

  ”Har du pratat med Brianna om det här? Vet hon vad det är som pågår just nu?”

  ”Nej det gör hon inte och jag vill inte att hon ska få reda på det heller. Jag vill inte oroa henne mer än hon redan är. Hon är redan rädd för att jag ska bli skadad och oroar sig för mig varje gång vi gör något jobb. Jag behöver inte ge henne en till anledning till att oroa sig för sig för mig. Eller säg själv för den delen. Hon har redan fått så mycket skit slängd sin väg. Hon behöver inte det här också. För jag vet inte hur mycket mer hon kommer att klara av innan hon väljer att sticka”

 ”Jag förstår dig Jason men jag tycker bara att du ska prata med Brianna om det här. Hon borde få veta det här, det handlar delvis om henne. Hon förtjänar att veta vad som pågår”

  ”Kanske men hon ska inte få reda på det här. Jag ska inte säga något och det ska inte någon utav er heller göra. Ni alla håller käften okej?” frågade jag och dem alla nickade smått till svar.

  ”Som du vill Jason. Men var försiktig med det här. Jag vet hur mycket Brianna betyder för dig och vi alla vet att du vill inte förlora henne. Så låt inte din heder och rädsla hålla dig från att tänka klart. Du är smart, det vet vi alla så var inte dum nu Jason. Tänk igenom allt ordentligt”

  ”Jag har redan tänkt på det här Ryan så håll bara käften. Jag vet vad jag ska göra och jag gör det med eller utan er. Det är erat val”

  ”Du vet att vi aldrig skulle låta dig gå igenom något sådant här ensam. Vi följer dig och det vet. Även i dem svåraste stunderna”

  ”Ja ja jag fattar. Så kan vi sluta med allt det här pratet och kanske börja prata om en plan. Jag vill ha bort Amanda från gatorna och det är nu” sa jag bestämt och killarna sa inget mer utan gick ner i källaren för att börja smida en plan på hur vi skulle bli av med Amanda och hennes gäng

  Jag skulle äntligen bli av med Amanda. Jag skulle få min hämnd på henne. Och bäst utav allt jag skulle kunna få bort Amanda så att hon inte längre skulle kunna vara ett hot för Brianna.

 

Briannas perspektiv

  Fredag. Det brukar vara min favorit dag i veckan. Men inte den här gången. Den här dagen vart lång ifrån bra. Det här var nog en utav dem värsta dagarna någonsin. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med den heller. Det är inte riktigt så att jag kan göra något heller. Även om jag nu önskade att jag kunde det.

  Men som sagt så var det inget jag kunde göra och jag ville nästan gråta. Men det kunde jag inte. Inte här och inte inför honom. Och när jag säger honom menar jag Jason. I vanliga fall så skulle jag inte ha något emot att han såg mig gråta. Han har sett mig vid min värsta och bästa så det är inget konstigt. Men just nu var det han som fick mig att känna det här smärtan som jag kände så det är inte riktigt så att jag kan gå till honom och klaga och gråta ut. Fast det var vad jag ville göra för tillfället. Jag ville krypa ihop till en boll och ligga i Jasons famn. Men just nu vet jag faktiskt inte om han skulle finnas där för mig. Han har inte gjort något annat än att flörta runt med en massa andra tjejer. Han har knappt sagt något till mig på hela dagen. Nej styck det där. Han har knappt pratat med mig på hela vecka. Han har vart för upptagen med sina ‘jobb’ för att ens kunna prata med mig.

  Haha, han var säkert iväg med en utav alla dem bitcharna som har fått mer action utav min man än jag. Han rör mig knappt, han kollar inte ens på mig.

 

Tillbaka blick

  ”Hej baby, du ser bra ut” sa Jason så fort vi satt fötterna inne på klubben och jag slog upp i ett stort leende. Han pratade äntligen med mig igen. Han hade knappt sagt något sen han hämtade mig i skolan. Han har vart och jobbat smått med killarna och sen när vi var på väg hit så pratade han med någon i telefonen så då pratade han inte med mig heller.

  Men jag kände hur all min glädje försvinna lika fort som den kom när jag såg vem det var han egentligen pratade med. Han hade blicken fäst på någon blond bimbo som genast slog upp i ett stort leende när hennes blick föll på Jason. Dem kramades kort och han gav henne en kyss på kinden innan han hälsade på hennes kompis som stod bredvid. Han sa något om att han gillade deras klänningar för det gav honom bra sikt över deras ben och jag kände hur allt sjönk inom mig. Han har inte gett mig en enda komplimang för det jag hade på mig. Jag antar att det jag hade på mig när jag var här inte räckte längre. Han vill se hud, han vill ha möjligheten att kunna röra en.

  Men jag kan inte ge honom det, jag kan inte ge honom det han behöver. Jag är inte bekväm med det, jag känner mig inte bekväm med att gå runt med sådana visande kläder. Jag känner mig bara utsatt.

  Jag såg hur bimbon drog med handen från Jasons axel ner till hans mage där hon lät sin hand ligga. Väldigt nära hans skrev också om jag får säga så fast Jason verkade inte ha något emot det för han viskade något i hennes öra innan han blinkade smått mot henne. Dem kramades en gång till innan Jason vände sig mot mig och Chaz som stod bredvid mig.

  ”Ska vi gå och ta något att dricka?” frågade han men hans fråga var inte riktad emot mig, den var riktad mot Chaz och så var även hans blick. 

  Han skulle alltså fortsätta att ignorera mig. Har jag gjort något mot honom för att få honom sur på mig eller vad är det här?

 

Nu tid

   Jag hade förlorat honom, han var borta. Folk sa åt mig att jag behövde ha sex med Jason ganska fort för att kunna behålla honom för att han är som han är. Men jag trodde att Jason hade förändrats, att han förändrats för mig. Men jag antar att jag var idioten som trodde att någon som trodde att någon som Jason kunde förändras. 

  Om ni tycker att jag överdriver och drar förhastade beslut eller tankar så ska ni veta att det inte är det enda som hände när vi var där. Han fortsatte att flörta runt med olika tjejer och han fortsatte att ignorera mig. Han sa inte så mycket som ett ord till mig. Eller i alla fall inte förs än han sa åt mig att vi skulle åka hem. Vilket jag mer än gärna gjorde. Fast jag ville inte följa med honom hem. Inte efter idag. Jag ville bara hem och krypa ner i min säng. Så därför bad jag honom att skjutsa hem mig och efter många om och men gick han med på det. 

  Jag har ändå inte druckit något idag så jag skulle inte råka illa ut om jag stötte på mina föräldrar när jag kom hem.

 

 

  ”Brianna prata med mig. Vad är det som har hänt? Har någon skadat dig? Har någon försökt något på dig? Du är aldrig så här tyst.” sa Jason när han parkerade utanför mitt hus. Vi hade inte sagt något till varandra sen jag fick honom att köra hem mig. Vilket är ungefär tjugo minuter sen eller något.

  ”Jason det är inget. Jag är bara trött och vill sova”

  ”Du hade kunnat sova hemma hos mig”

  ”Jag vill sova hemma idag Jason”

  ”Okej visst, jag kan stanna här. Din säng är ändå bekvämare än min” sa Jason och gav mig ett litet flörtigt leende. Ett leende som i vanliga fall skulle ha fått min knäsvag men nu ville jag bara spy. Det är samma leende som ha har gett alla andra tjejerna på klubben idag.

  ”Jason ensam. Jag behöver vila, tänka igenom lite olika grejer”

  ”Tänka igenom vad?”

  ”Olika grejer. Det är inget speciellt, du har inget att oroa dig för” till skillnad från mig ”Det är bara mina nerver som talar. Jag är nervös inför imorgon och det var dumt utav mig att åka till en klubb dagen innan en uppvisning”

  ”Kanske och jag har tyvärr dåliga nyheter om imorgon. Jag vet att lovade dig att jag skulle komma på din uppvisning imorgon men jag kan tyvärr inte. Jag måste jobba med killarna på en grej och jag kommer tyvärr inte hinna till din uppvisning”

  ”Det är lugnt, det kommer alltid komma fler uppvisningar som du kan kolla på istället. Det gör verkligen inget, gör det du behöver göra” jag är ändå van med att ingen kommer på mina uppvisningar.

  ”Du är bäst baby” sa Jason och jag ville brista ut i tårar igen. Jag brukade bli glad när Jason kallada mig baby, jag kände mig speciell när han gjorde det. Så speciell jag var då när han kallar alla andra tjejer inne på klubben baby.

  ”Jag försöker” sa jag och skrattade smått. Detta var dock ett falskt skratt och jag hoppas att Jason inte märkte något. Vilket han uppenbarligen inte gjorde då han fortsatte som vanligt. Kanske han inte kände mig så bra som jag trodde då.

  ”Tro dock inte att du kommer bort från din födelsedag. Jag ska fortfarande ta med dig ut”

  ”Jag trodde att du sa att middagen var för att fira eller sörja hur det gick på min dansuppvisning” 

  ”Det kan vi också göra. Men det här är framför allt om att jag ska få dig att uppleva bra minnen på din födelsedag”

  ”Jason jag” var allt jag han säga in han avbröt mig genom att pressa sina läppar mot mina. Gud det här kändes bra, jag hade saknat hans läppar mot mina. Men trotts detta drog jag mig snabbt bort från Jason och mumlade ett snabbt hejdå innan jag hoppade ur bilen. För jag visste att om jag stannade med Jason in bilen skulle han få mig att glömma allt han har gjort ikväll och jag skulle låtsas som att ingenting har hänt.

  Fast Jason verkade inte nöjd med detta då han greppade tag om min handled när jag skulle gå förbi hans dörr som nu då var öppen. Han drog in mig in mellan hans ben som hängde ut från sättet då han nu satt sig snett.

  ”Brianna jag lovar att det kommer att bli bra på lördag och jag lovar att du kommer att vara perfekt på imorgon på dansen. Allt du gör är perfekt, du är perfekt” mumlade han fram samtidigt som han kollade mig kärleksfullt in i ögonen. Eller  jag tror i alla fall att det är kärleksfullt. Han har ju inte vart särskilt kärleksfull mot mig idag så det här kanske bara var något helt annat. Men han var ju så gullig. Jag ville bara kyssa honom. 

  När jag inte svarade honom skrattade han smått och placerade mitt hår bakom mitt öra så att det inte skulle ligga för mitt ansikte ”Du är så ovetande om hur vacker du är baby. Jag önskar att jag kunde få dig att inse det på något sätt” ja det skulle ju hjälpa lite om du inte flörtade runt med en massa olika tjejer.

 

 



 

Okej så det här och dem kommande kapitlerna kommer att vara lite förvirande. Kanske inte förvirande men Jason kommer att bete sig lite, konstigt. Som ni kanske redan märkt i det här kapitelt och ni kommer få reda på allt så småningom men någon kanske lyckas lista ut varför han beter sig som han gör redan nu ;P

 

1, Vad tycker ni om Jasons beteende? Vad är orsaken till det?

2, Hur tror ni hennes födelsedag kommer att gå? Hur kommer Jason att vara?

 


There's no way where going home

 

Kapitel 27 - Samma gamla Jason

 
TIDIGARE KAPITEL:
 ”Vad gör du här Dylan?” spotade Jason fram och jag kunde höra hatet i hans röst. Okej så uppenbarligen så känner dem varandra och med tanke på hur Jason reagerade så gillade dem inte varandra. Snarare motsatsen om man tänker på sättet dem kollar på varandra. Det är som att dem är redo att döda den andra vilket sekund som helst.

  ”Hej McCann det var ett tag sen nu” sa Dylan helt orört och flinade smått.

  Jag kunde se hur Jasons käkar spändes och hans nävar lika så. Oh god det här skulle inte sluta bra.

 



 

 

  ”Vad gör du här?” frågade Jason igen och Dylan skratta kort innan han svarade lika kalt tillbaka. Han var uppenbarligen inte rädd för Jason vilket vilken normal person som helst hade vart. Vilket fick mig att förstå att den här Dylan killen är i samma liv som Jason. Så förmodligen så var han en fiende eller vad man nu kallar dem.

  ”Jag kom hit för att träffa dig. Amanda skickade hit mig” 

  Detta fick hela Jasons beteende att ändras. Han blev genast kall och hans ögon svartnade. Han kollade med inget annat än hat på Dylan. Hans röst var så hård och kylig när han sen började att prata igen att jag fick rysningar i hela kroppen. Speciellt då det var mig som han adresserade hans nästa mening.

  ”Brianna gå och sätt dig i bilen”

  ”Jason jag”

  ”Inga men Brianna snälla bara gå ut och sätt dig i bilen. Jag kommer en stund. Snälla bara lyssna på mig för en gångs skull utan att kämpa emot” sa han och räckte nycklarna mot mig. Hans blick låg dock fortfarande på Dylan som flinade stort.

  Jag reste mig upp och tog nycklarna ifrån Jasons hand innan jag ställde mig upp för att snabbt kyssa hans hals vilket fick honom att slappna av en aning ”Jag väntar i bilen” viskade jag smått och Jason nickade smått till svar innan han fortsatte att kolla på Dylan. Han var återigen spänd och jag suckade smått. Jag visste att det här inte skulle sluta bra. 

  Jag började gå bort mot utgången men nyfiken som jag var gömde jag mig bara bakom den lilla avskärmnings väggen som var i rygg med där Jason satt så att jag nu kunde höra vad dem sa. Inte för att någon utav dem sa något men jag antar att Jason satt sig ner då jag hörde ett litet knack. Dem satt tysta ett tag och jag började ge upp hoppet på att jag skulle höra något men Dylan avbröt tystnaden efter ett tag och Jason svar fick mitt hjärta att falla i tusen bitar.

  

Jasons perspektiv

  Brianna gick bort och jag kände hur jag slappnade av en aning. Hon var nu ur fara vilket hade vart min poäng med att skicka iväg henne. Plus hon behöver inte sitta och lyssna på allt skit som Dylan kommer med. Det kommer förmodligen vara om affärer och jag vill gärna inte göra affärer inför henne. Jag vet att hon är okej med det jag gör -eller så okej hon kan vara, hon accepterade det- men jag vill gärna inte sitta och prata om att döda folk inför henne. Hon är för oskyldig för det.

  "En ny flickvän?” frågade Dylan efter att vi suttit ett tag och bara kolla på varandra. Jag hade nu satt mig ner och jag fick tygla mig för att inte slänga mig över honom. Jag ville slita nacken utav honom. Han förtjänade det plus mycket mer. Men jag visste att det aldrig skulle sluta bra. 

  ”Haha Brianna? Åh nej, hon är bara ännu en utav mina tjejer. Du vet hur jag är när det kommer till tjejer” skrattade jag fram, eller försökte i alla fall. Brianna var så mycket mer för mig än bara en tjej jag träffat på klubben men jag måste få honom att tro det. För jag visste att om han visste att Brianna var mer skulle han använde henne emot mig. Eller snarare han skulle berätta för Amanda och hon skulle göra något för att skada Brianna. Vilket aldrig skulle hända, inte om jag har något med det att göra.

  ”Hon verkar vara mer med tanke på allt jag har hört om henne. Plus hon verkar väldigt fäst vid dig McCann”

  ”Vilken tjej blir inte för fast för mig när dem spenderar tid med mig Petterson?”

  ”Jag vet inte. Du brukar inte vara runt tjejer så här länge innan du går vidare till nästa så jag vet inte hur dem brukar vara”

  ”Det är sant. Men Brianna är ett bra ligg så varför slänga bort henne för. Plus hon är inte helt fel att hänga med och det kan vara rätt skönt att komma bort från killarna ett tag så” okej så ännu fler lögner bara flög ur min mun men jag var tvungen. Jag blev ju tvungen att gå igenom med min lögn för att han skulle tro på den. Det är bara tur att Brianna inte hör mig just nu.

  ”Hahah samma gamla Jason. Du har inte förändrats ett dug sen vi lämnade LA”

  ”Åh tro mig jag har förändrats en hel del Petterson. Jag har blivit smartare, starkare och jag tvivlar inte längre som jag gjorde när jag var yngre. Om det inte hade vart kameror här inne hade jag inte tvekat på att knäcka din nacke”

  ”Akta dig McCann. Du vill inte bli fiende med mig”

  ”Du är redan min fiende Petterson och det har du vart enda sedan du och ditt gäng döda min bror. Det är bara synd att ni stack iväg efter som dem små fegisarna ni är så att jag inte kunde få min hämnd. Jag är väldigt hämndlysten och nu när ni är tillbaka i staden så skulle jag akta min rygg. Det här är min stad nu och om du vet vad som är bäst för dig så springer du tillbaka till Amanda och säger åt henne att backa undan. För ser jag henne kommer jag inte tveka att döda henne. Jag har velat döda henne ett tag nu och det skulle kännas skönt att sätta en kula i hennes huvud”

  ”Jag tror att du glömmer bort vilka vi är. Vi är det gäng som enkelt dödade din bror och aldrig kollade oss om” sa han och jag skrattade högt. Den här idioten var för mycket. Jag kollade bort mot dem andra som satt i kafét kort innan jag vände mig tillbaka mot Dylan. Jag ville se att ingen kollade på oss innan jag gjorde mitt nästa steg. Detta gav mig även en blick vart kamerorna satt och hur jag skulle undvika dem.

  ”Lyssna” morrade jag fram och lutade mig framåt så att jag kunde greppade tag om hans tröja. Jag lyfta upp honom från hans säte så att han nu låg med överkroppen över bordet ”Jag skulle akta mig väldigt noga om jag var du. Jag har växt upp sen ni senast såg mig. Jag har lärt mig utav min brors misstag och blivit starkare utav dem. Jag har tagit över hela LA vilket ni förmodligen har hört. Jag styr det här stället från grunden och om ni tror att ni kan komma in och sabba det har ni fel. Det här är mina områden och jag skyddar det som är mitt. Ser jag någon utav er på mina marker kommer jag att skjuta vare sig vad era avsikter är. Jag har spenderat så mycket tid att kasta bort smuts som du från mina gator och är inte rädd att städa undan lite till”

  ”Amanda kommer att slakta dig” mumlade han fram nu med en aning rädsla i rösten. Det är rätt bitch, du ska vara rädd för mig. Och för att göra min poäng helt klar greppade jag tag om gaffeln som vi gått till muffinsen. Jag tog den i ett ordentligt grepp innan jag hög den i Dylans hand vilket fick honom att släppa ut ett plågsamt ljud. Ha, det här är bara början på vad du skulle känna om du inte lyssnade på mig.

  ”Det här är en varning Petterson. Om någon utav er sätter en fot på mina marker igen kommer det att sluta illa. Jag kommer få er att känna smärot på en nivå som ni inte trodde fanns. Ni kommer att be mig att skona er, att bara döda er. Men gissa vad, jag har inte ett hjärta så era böner kommer inte att hjälpa något. Ni kommer att plågas till döds och jag kommer att njuta utav varje sekund som jag ser er i smärta. Förstått?”

  Dylan nickade lite svar och jag mumlade ett kort "Duktig pojke" innan jag drog ur gaffeln ur hans hand. Men jag stack in den i hans hand igen kort innan jag drog ur den och stoppade den i fickan. Kunde inte direkt lämna några bevis kvar kunde jag.

  ”Det var trevligt att träffa dig igen Dylan. Låt oss bara hoppas att det inte händer igen” det här var det sista jag sa innan jag ställde mig upp för att sen göra min väg ut till parkeringen. Jag kollade runt mig och såg att ingen hade sett våran lilla scen vilket fick ett leende att spridas på mina läppar. Damn jag är bra. Och jag måste säga att det var skönt att släppa ut lite ilska. Jag har inte gjort något jobb eller något liknande på ett tag och helt ärligt så saknar jag det. Det var en del utav mig, en del utav mig som gjorde att jag kom närmre Alex. Det här var vad vi gjorde tillsammans, skapade vårat ryckte tillsammans och aldrig i livet att jag skulle låta det gå i spillo.

  Innan jag gick kollade jag tillbaka på Dylan som satt med ett smärtsamt ansiktuttryck. Det är vad man får om man bårkar med mig bitch. Bäst att du lär dig det.

 

  När jag hoppade in i bilen hade Brianna inte ens kollat på mig. Inte ens när jag tilltalade henne. Hon mumlade bara kort att hon ville hem men hade fortsatt att kolla ut ur fönstret. Jag antar att hon är sur att våran dejt blev avbruten. Det blev jag också, men kom igen. Överdriver hon inte en del nu? Det var ju inte mitt fel att Dylan kom eller hur? Var hon sur på att jag skickade iväg henne?

  Jag hade försökt prata med henne men hon vägrar att svara och kolla på mig. Vilket börjar bli jävligt frustrerande men det var inget jag kunde göra åt det undertiden som jag körde.  

  Det var när hon bara öppnade dörren utan att säga något till mig när kört upp till henne hus som jag fått nog. Hon kunde inte ens säga hejdå till mig. Vad är det för fel på henne? Hon kan väll inte vara så sur för att våran dejt blev inställd? Det var ju inte mitt fel för i helvete.

  Jag greppade tag om hennes handled vilket gjorde att hon inte kunde hoppa ur bilen. Jag ryckte även lite smått i den så att hon vreds åt mitt hål. Men hennes blick möte inte min utan hon kollade ner i sitt knä. Irriterat suckade jag och släppte mitt grepp om hennes hand så att jag istället kunde greppa tag om henne ansikte. Jag vinklade det så att hon nu möte min blick och jag kunde så hur hennes ögon var alldeles glansiga. Hade hon gråtit?

  ”Brianna prata med mig. vad är det som är fel? Var det något jag gjorde? Om det var för att jag skickade iväg dig så är jag ledsen. Jag gjorde det bara för ditt bästa jag lovar”

  ”Jason jag” började hon innan hon avbröt sig för att leta efter rätt ord och jag andades lättat ut. Nu pratade hon i alla fall med mig ”Det är inte det. Jag är bara trött och när du var inte och pratade med din kompis eller vad han är så ringde min syster. Hon har hamnat i knipa igen och jag behöver åka iväg och hämta henne”

  ”Jag kan skjutsa dig om du vill”

  ”Nej jag behöver ta hand om det här själv Jason. Det här är familjeproblem och jag vill inte blanda in dig i det här. Det skulle bara starta en massa onödiga frågor bland min familj och jag tror inte att du är redo att träffa min pappa”

  ”Inte riktigt, det är ett möte jag gärna undviker”

  ”Det var det jag trodde. Men vi ses på fredag va?” frågade hon och jag nickade smått till svar.

  ”Ja jag hämtar dig efter skolan så se till att du har allt med dig dit så slipper vi åka hem till dig i mellan”

  ”Visst. Syns på fredag” sa hon och lutade sig närmre mig så att hon in nästa sekund kysste mig. Men det varade bara en kort stund innan hon drog sig undan. Jag mumlade ett kort hejdå innan hon hoppade ur bilen och hon hav mig ett kort leende innan hon gick upp till sitt hus.

  Jag visste att något inte var helt rätt med henne men just nu hade jag inte tid att ta reda på vad det var. Jag var nästan helt säker på att det skulle gå över till imorgon ändå så det är nog inget att oroa sig för. Just nu behövde jag ändå informera grabbarna att Amanda och hennes gäng är tillbaka i stan. Dem försvann kort efter att dem dödat min bror och vi har inte hört från dem sen dess. Vilket är den enda anledningen till att dem fortfarande lever. Jag kunde inte hitta dem hur mycket vi än letade. Men nu när dem är tillbaka i stan hade jag min chans att få min hämnd och det avslut som min bror förtjänar.

 

 

Briannas perspektiv

  Okej så att min syster var i trubbel var en stor fet lögn och jag är förvånad att Jason trodde mig. Han brukar alltid se på mig när jag ljuger så jag trodde inte att jag skulle lyckas som jag gjorde. Men i alla fall. 

  Varför måste han göra det så svårt för mig att vara sur på honom, hata honom. Okej jag kan inte hata honom men jag kan inte få ut vad han sa till Dylan ur mitt huvud. Var det han sa till Dylan sanning? Såg Jason mig faktiskt bara som ännu en utav hans tjejer? Han ljög om att vi hade haft sex för det har vi ju absolut inte haft. Så betydde det att han ljög om resten. Eller överdrev han för att skryta inför killarna? Han kanske skämdes för att han inte haft sex med mig än.

  Nej det kunde väll inte vara så? Jason sa att han gillade mig och jag trodde honom, det gjorde jag. I alla fall vid tillfället. Nu tvekar jag en aning. Det var ju inte menat att jag skulle höra det så det kan ju vara sant. Det kanske var därför som han ville att jag skulle gå så att han kunde berätta sanningen för Dylan.

  Nej så kan det inte vara. Jag gillar mig och jag gillar honom. Vi har något speciellt, det sa han till mig. Han sa att han aldrig känt något liknande som när han är runt mig. Han säger att jag är vacker och speciell. Det måste ju betyda något. Jag överreagerade säkert bara.

  Men för att vara helt säker kunde det ju inte skada att vara lite uppmärksam på det som händer runt omkring oss.

 



 

 

Okej så här kom lite av Jason mörka sida fram och ja det är lite annorlunda från hur han är med Brianna. Men man kan ju förstå honom med tanke på vem Dylan egentligen är.

 

På tal om Dylan. Han tillhör ju Amandas gäng som ni vet nu och som jag sa förut så är han viktig att komma ihåg. Han kommer att komma tillbaka och Amanda lika så. Ni kommer att få reda på mer utav henne och henne gäng snart så ni behöver inte lista ut vilka dem är. Ni behöver bara lite tålamod så kommer det snart ;)

 

1, Men vad tycker ni om Jasons mörka sida? Det är inte lika illa som det kommer kunna bli men det här är en av dem få tillfällerna där man faktiskt får se hur han kan bli när han låter humöret går.

2, Sen vad tror ni kommer att hände med vad Brianna hörde? Hon hörde ju vad Jason sa om att hon bara var ännu än tjej och trotts att vi vet att han inte menade så vet inte hon.

 


Hit me with your best shoot!!!

Okej så som nu kan se så har jag en ny design på bloggen vilket är anledningen till att inget kapitel kom upp igår. jag fastnade nämligen med designen och jag måste säga att jag blev mycket nöjd. Dock han jag ju inte skriva på kapitlet då men jag fixar det ifag istället. Sitter nämligen med kapitlet nu och hoppas att få upp det ikväll. Så håll utkik efter kapitlet.
 
Men under tiden kommentera gärna vad ni tycker om designen. Är det bättre eller sämre än den förra? 
 
 
 

kapitel 26 - När? Var? Hur?

 
TIDIGARE KAPITEL:
  ”Jag vet och jag är ledsen. jag måste verkligen gå. Jag ringer dig senare”

  ”Okej” sa jag och efter en kort kyss var han ute ur huset. Jag kollade chockat efter honom och försökte få ett sammanhang på allt men inget gick ihop.

  Han verkade må bra i ena sekunden men i nästa så var han jätte konstigt. Jag vet inte hur jag ska beskriva det men han hade världens humörsvängning och betedde sig jätte konstigt.

 



 

 

  ”Vad menar du med att du aldrig skulle ha dödat honom. Han var ett hot för oss och han kunde ha gjort stor skada för oss alla” skrek Chaz och kollade på mig med stora ögon.

  Jag har kommit hem för bara någon minut sen och fått en panikattack. Okej jag kanske inte kan kalla det de men jag hade sabbat nästan hela hallen. Spegeln hade jag slagit sönder i tusen bitar, bordet som stod där hade jag brutit på mitten och allting som stod på det var också sönder. Jag hade andats häftigt när Chaz kommit inrusande och jag kan väll inte direkt säga att han såg chockad ut när han såg mig. Det här är ju inte riktigt första gången jag har sabbat något rum i vårat hus. Vi hade bara stått där tysta ett tag innan jag skrek åt honom att dem aldrig skulle ha låtit mig döda Brandon och nu var vi här.

  ”Ja men tro mig konsekvenserna som lyder utav det här är värre. Jag skulle aldrig ha dödat honom. Jag fattar inte ens varför han var i den här livsstilen. Han hade ju alla pengar i världen, han hade ingen anledning att vara här”

  ”Hur vet du hur han hade det? Han bodde i ett hus med sitt gäng precis som oss. Han var precis som oss Jason”

  ”Det är där du har fel. Han hade hur mycket pengar som helst han skulle aldrig ens behöva jobba men ändå leva bättre än vi gör”

  ”Jason vad i helvete pratar du om. Du vet att Brandon var ett hot för oss. Han hade bevis på dig, på oss som skulle kunna skicka in oss i fängelset för gott”

  ”Nu när jag tänker efter så tror jag inte att han var så dum. Han skulle kunna ha gjort det tidigare men han gjorde det inte. För att han visste att om han satte dit oss skulle han åka dit själv och tro mig, det skulle han inte ha råd med i den familjen han bor”

  ”Jason vad är det du vet som du inte berättar för mig? Du verkade må hur bra som helst när vi åkte hem från Brianna. Vad hände där efter?”

  ”Vi satte oss ner och pratade”

  ”Och?” pushade Chaz och kollade frågandes på mig. När jag inte svarade honom suckade han högt och kom upp till mig. Jag kände en hand på min axel men jag möte inte hans blick nu, min blick låg i marken ”Jason vad var det ni pratade om?”

  ”Du vet att Brandon hade en syster va? Fast vi kunde aldrig hitta henne då han gömde henne på något ställe?”

  ”Ja, jag kommer ihåg hur frustrerad du var när du inte kunde hitta henne, Men vad har det med det här att göra?”

  ”Fattar du inte?” frågade jag och kollade nu upp på Chaz som bara kollade frågandes på mig ”Brianna var hans syster. Det var Brianna som han gömde undan så bra för oss och helt ärligt så är jag glad att han gjorde ett sådant bra jobb att gömma henne”

  ”Vänta lite här. Brandon och Brianna är syskon?”

  ”Ja. Det är ganska uppenbart också om du frågar mig. Jag kan inte fatta att jag inte kopplade det tidigare. Jag menar jag visste att hennes brorsa hette Brandon och försvann för nästan exakt ett år sen. Hur många Brandon försvinner just under samma tid?”

  ”Väldigt få antar jag. Men vad ska du göra nu? Med Brianna menar jag” 

  ”Jag kan inte berätta det här för henne, det är bättre om hon inte vet att jag dödade honom”

  ”Jason hon förtjänar att veta. Du borde berätta för henne vad det var som egentligen hände honom. Du är skyldig henne så mycket”

  ”Jag vet att jag borde berätta för henne men jag kan inte. Jag är för självisk när det kommer till Brianna och jag vet att om jag berättar det här så kommer jag att förlora henne. Hon kommer aldrig att förlåta mig efter det här och jag kan verkligen inte förlora henne. Hon är det enda bra i mitt liv just nu”

  ”Jag vet det men tycker du inte att hon åtminstone förtjänar att veta vad som hände med hennes bror?”

  ”Det är klart att hon förtjänar det, hon förtjänar så mycket mer än vad jag kan ge henne. Men jag kan inte släppa taget om henne Chaz. Jag vet att jag inte känt henne så jätte länge men jag kan inte släppa henne nu. Jag kan lita på henne, jag kan säga allt till henne och jag vet att hon kommer att lyssna. Hon vet att jag har dödat ett X antal personer men hon står fortfarande vid min sida. Hur många tjejer skulle man kunna säga så om? Dem flesta skulle springa iväg så fort dem fick reda på vem jag är”

  ”Mannen jag förstår vart du kommer ifrån men” började han men jag avbröt honom. Jag visste vad han skulle säga och jag ville inte höra det.

  ”Chaz jag vet att hon förtjänar att veta, jag vet det. Men jag kan inte. Jag är en självisk jävel och jag kan inte släppa henne. Att berätta det här för henne skulle få henne att hata mig”

  ”Jason hon kommer inte hata dig”

  ”Det är klart att hon skulle. Jag är killen som dödade hennes bror. Jag vet hur det är att få reda på att ens bror är död och tro mig man gillar inte personen som dödade honom”
  ”Men det är ju stor skillnad mellan Amanda och dig. För det första så gjorde du det för att skydda dig. Sen för det andra så är du tillsammans med Brianna. Jag vet inte fall du har insett det än men hon gillar dig mannen. Hon är galen i dig och jag tror inte att hon skulle släpa taget om dig så lätt. Erkänn bara dina känslor för henne så väger du upp problemet lite” sa Chaz som att det vore världens bästa ide och jag harklade mig smått. Chaz kollade frågandes på mig och jag kliade mig smått i nacken.

  ”Vänta har du berättat för henne? När? Var? Hur? Vad gjorde hon? Hur reagerade hon?” frågorna bara flög ur Chaz och jag skrattade smått. Jag hade ingen chans att svara honom så fort han pratade.

  ”Det hände när vi var på den där dans saken. Jag ville inte dansa då jag inte vet hur och kom igen, alla vet att sådant skit inte är min grej. Men i alla fall. Eftersom jag inte ville dansa med henne ville hon dansa med någon annan. Vilket jag inte tillät, jag ville inte ha någon annan kille nära henne”

  ”Okej låt mig bara dubbel kolla. Du ville inte dansa med henne, men hon fick inte dansa med någon annan heller?” frågade Chaz och jag nickade smått med huvudet. Jag har nu insett hur dumt det egentligen var men jag är en avundsjuk jävel när det kommer till Brianna. Hon är min.

  ”Ja jag vet att det var korkat nu men det lönade ju sig. Eller först så bråkade vi lite då Brianna var sur på mig för att jag inte lät henne dansa och sen så typ erkände jag att jag gjorde det pågrund utav att jag gillade henne”
  ”Omg jag kan inte fatta det här. Den store Jason McCann har erkänt för en tjej att han gillar henne. Men var svarade hon?”

  ”Är det inte ganska uppenbart? Vi var hos henne idag”

  ”Hon erkände att hon gillade dig också?” frågade Chaz glatt och jag nickade smått till svar ”Jag trodde aldrig att den här dagen skulle komma. Jason McCann är i en relation och med en tjej som han inte använder för bara sex”

  ”Ja ja men kan vi snälla sluta prata om Brianna. Jag måste börja fundera på något annat. Har vi inte något jobb som jag kan arbeta med eller något?”

  ”Vi har ett jobb nästa vecka som behöver planers inför och sen så har du fortfarande några bomber att göra till det där gänget vi träffade förut”

  ”Bra. Jag går ner och fixar bomber. Samla killarna under tiden så kan vi ha ett möte inför nästa vecka”

  Chaz nickade bara kort till svar innan han gick iväg och jag gjorde min väg ner till källaren för att börja med bomberna. I hopp om att mina tankar på Brianna skulle försvinna. Vilket dem förmodligen inte skulle göra. Kanske några men det är två frågor specifikt som snurrar runt i mitt huvud.

  Ska jag berätta för henne? Kommer hon någonsin att kunna förlåta mig?

 

Briannas perspektiv

  ”Jason kan du inte berätta för mig varför du helt plötsligt försvann efter att jag berättat för dig om min bror?” frågade jag och Jason skakade smått på huvudet vilket lede till att jag suckade högt. Han kan vara så himla envis ibland vilket är himla irriterande för jag ville veta vad det var som hände för jag har inte kunnat komma fram till en bra förklaringen än.

  Det var två dagar sen han sprang iväg, alltså det är tisdag. Jag hade inte fått tag i honom förs än i dag då jag gick genom Chaz. Chaz hade sagt att dem hade jobb att göra och jag inte borde störa. Men jag kunde inte stanna borta och ville ha svar. Så jag lyckades få tag på honom och han bad mig att möta honom här så att vi kunde prata. Men det stoppade inte mig från att försöka att hitta en förklaring på det här men jag kunde inte. Jag kunde inte hitta någon koppling till att han hade reagerat som han hade gjort. Var det något jag hade sagt eller gjort? Hade jag sårat honom på något sätt? Kanske hade han börjat tänka på Alex när jag pratade om Brandon. Jag vet att Alex och Jason var tajta så jag vet att han vet hur det känns att förlora sin bror. 

  ”Brianna det är inget jag lovar dig, du jagar bara upp dig i onödan. Jag blandade bara ihop honom med en kille som jag brukade jobba med”

  ”Men du verkade så himla upprörd”

  ”Det är för att jag inte ville se dig så nere, jag känner igen känslan Bri så jag vet hur svårt saker kan bli. Sen så när jag såg bilden på honom ville jag dubbel kolla att en av mina killar inte hade dött” sa Jason och jag nickade smått. Jag litade inte helt på honom men det fanns ingenting jag kunde göra åt det. Jag visste bättre än att hålla på att tjata på Jason. Det skulle bara få honom irriterad och vi skulle verkligen inte komma någonstans.

  ”Du oroar dig bara för mycket babe, du måste sluta övertänka allt”

  Jag nickade återigen smått till svar innan jag hoppade ur bilen vi satt i. Vi hade parkerat utanför ett litet cafe som låg i närheten utav vart min skola låg. Vilket är en ungefär 15 minuter ifrpn vart jag bor. Jason hade bestämt sig för att ta med mig ut för våran första riktigt dejt. Jag hade först vart tveksam med tanke på vad som hände senast vi var tillsammans. Men jag tror att vi alla vet att jag inte kan hålla mig borta från Jason. Så han hade hämtat upp bara tio minuter efter att han övertygat mig, jag antar att han var i närheten för så fort går det inte att komma från honom till mig. Men nu är vi här och efter att ha pratat ostört i bilen i ungefär tio minuter så valde vi att äntligen gå in och äta. Äntligen jag håller på att svälta i gäl.

  ”Du kan gå och ta ett bord så beställer jag” sa Jason när vi kom in i cafet och jag mumlade ett kort ”okej” innan jag gick bort till ett ledigt bord. Jag satte mig på den bänken som var vänd åt Jasons håll så att jag kunde spana in honom ordentligt. 

  Han hade par mörka slitna jeans som hängde under rumpan -som alltid då- och jag måste erkänna att jag faktiskt börjat tycka att det är snyggt. Till det hade han en en tajt svart t-shirt och en skinnjacka. Han hade även en guldkedja tillsammans med hans två dogtags hängandes runt halsen. Sen så får vi ju inte glömma glasögonen som täckte hans vackra ögon. Åh jag ville se hans ögon, men han hade inte velat ta av solglasögonen då det var för soligt ute.

  ”Ursäkta är det här sättet upptaget?” frågade någon bredvid mig och jag kollade upp för att se att det var en kille något år äldre än mig som kollade ner på mig där jag satt. Han såg bra. Hans blåa ögon som stack ut då han hade en väldigt solbrun kropp. Hans hår var kort vilket var ett minus, jag gillade att leka med killars hår -speciellt när man kysser- Han verkade även vara rätt vältränad men det var inget i jämförelse med Jason. Han kunde inte mäta sig med Jason. Jason var så himla vacker på så många olika sätt. Jag vet att han inte gillar att bli kallad vacker -då det är något bara killar säger till tjejer- men jag kunde inte komma på något annat ord att beskriva honom med. Perfekt? Ja det skulle kunna funka men vacker är bättre enligt mig.

  ”Eh faktiskt så” var allt jag hann säga innan han slog sig ner mitt emot mig med ett kort ”tack” från hans sida.

  ”Eh jag är ledsen men jag är faktiskt här med någon och jag måste tyvärr säga att du inte kan sitta här”

  ”Vad då kommer din pojkvän att bli avundsjuk om han ser dig tillsammans med mig?”

  ”Nej han har inget att oroa sig för så det kommer inte att vara nödvändigt”

 

 
  ”Åh tro mig det är inte vad du kommer säga efter att jag är klar med dig baby. Du kommer knappt att kunna prata efter att ha skrikit mitt namn så mycket” sa han och blinkade smått med ena ögat mot mig. Jag kollade chockat på honom och kunde inte låta bli rysningen som gick igenom min kropp. Dock var det utav obehag och inte pågrund utav att jag gillade honom vilket verkade vara vad han trodde då han hade ett belåtet leende på läpparna.

  Jag skulle precis öppna munnen för att svara honom men någon annan han före mig. Och med någon annan menar jag Jason som nu stod bredvid mig med två muggar och muffins på en bricka som han fort ställde ner på bordet.

  ”Vad gör du här Dylan?” spotade Jason fram och jag kunde höra hatet i hans röst. Okej så uppenbarligen så känner dem varandra och med tanke på hur Jason reagerade så gillade dem inte varandra. Snarare motsatsen om man tänker på sättet dem kollar på varandra. Det är som att dem är redo att döda den andra vilket sekund som helst.

  ”Hej McCann det var ett tag sen nu” sa Dylan helt orört och flinade smått.

  Jag kunde se hur Jasons käkar spändes och hans nävar lika så. Oh god det här skulle inte sluta bra.

 



 

Här är det!! Kapitel 26 och man fick nu reda på att Jason dödade Brandon. Det var många som hade gissat det så hehhe, ja.

 

Eh i alla fall, det här kapitlet kanske inte verkar jätte roligt men det är ganska viktigt. Speciellt Dylan som kommer komma tillbaka senare då han kommer att ha en rätt stor del i novellen ;)

 

Dylan spelas utav Cam Gigande!!

 

1, Vad tror ni kommer hända nu? Mellan Jason och Dylan menar jag.

2, Hur tror ni Jason kommer göra nu? Med hela "jag har dödat Briannas bror" saken.


kapitel 25 - Börja från början

 
TIDIGARE KAPITEL: 
  ”Bion? Vänta har ni en egen biograf?” frågade Jason nu chockat och kollade med stora ögon på mig. Han hade vart rätt off, okej inte off men han var inte som dem andra killarna som såg ut som ett barn på julafton. Han visste redan att jag hade en basketplan och det mesta som vi hade i huset. Men dem två grejerna som jag hade kvar att visa vet han inte om vilket var det roliga med det här. Okej så nu visst han om biosalongen men han visste inte om det andra.

 



 

 

Jasons perspektiv

  Vi hade nu gått igenom biosalongen som enligt mig var väldigt coolt men Brianna sa att det bara var en liten grejen. Hon är ju van med det här så det här är inget nytt. Hon har allt och det är nästan svårt för mig att förstå hur hon har blivit så ödmjuk och fantastisk som hon är. Det måste ju vara lätt att bli snobbig och allt det där om man har allt. Hon kan bokstavligt talat få vad hon än pekar på men ändå så har jag fått det intrycket att hon inte ber om särskilt mycket. Hon berättade för mig att hon hade skänkt bort hälften av alla pengar som hon fick i födelsedagspresent till någon cancer fond. Vilket av någon anledning fått hennes föräldrar skit sura. Dem tycket väll att hon ska spendera pengarna på sig själv och inte på andra.

  Men om vi går vidare så har vi nu kommit fram till några stora dubbeldörrar som ledde in till något rum. Jag har ingen aning om vad som är på andra sidan men jag var exalterad. Brianna sa att jag förmodligen skulle gilla det här rummet mest vilket gjorde mig väldigt intresserad.

  ”Kan du inte bara öppna dörren någon gång? Jag vill se vad det är bakom dörren? Det kommer säkert inte ens vara något bra, du vill säkert bara lura oss och få höga förhoppningar. Det kommer säkert vara en massa kläder eller något annan tjej sak” sa Mike otåligt och dem alla tre tjejerna skrattade smått. Jag såg hur Brianna skakade roat på huvudet innan hon vände sig mot dörren som hon sen snabbt öppnade. Mike och Robert nästan sprang in i rummet när hon fått upp dörrarna ordentligt och jag kunde nu höra hur dem svor för sig högt inifrån rummet vilket fick mig om möjligt ännu mer nyfiken. Jag gick rundade Brianna och Emily för att komma in i rummet och kände direkt hur mun haka föll när min blick glidit runt i rummet. Om det var möjligt så hade min haka vart nere i marken som den alltid är i alla tecknade filmer.

  I rummet stod om jag räknat rätt 8 stycken bilar som alla var fixade och utställda på olika ställen. Det fanns Ferrari, Lamborghini, Porsche, Mustang och vad vet mer. Utan att våga röra bilarna gick jag runt dem och försökte få in varenda liten detalj på dem. Dem var perfekt byggda, rätt färg på dem alla för att få fram bilen ordentligt. Visa av dem här bilarna har jag bara kunnat drömma om. Visst jag känner rätt mycket med alla jobb vi gör men jag skulle aldrig kunna köpa vissa utav dem här bilarna. Många är väldigt gamla och samlar bilar som är värda sjukt mycket. Jag kan inte ens tänka mig vad en av dem här skulle kunna kosta. Ännu mindre vad dem alla skulle kosta. Briannas pappa måste ju fan kunna bada i pengar.

  ”Är alla dem här bilarna dina?” frågade jag chockat och kollad med stora ögon på Brianna som bara stod med ett stort leende på läpparna.

  ”Ja. Eller för att vara mer noggrann så är dem min pappas bilar. Det var min brors förut också då dem ofta jobbade på bilarna tillsammans. Men nu är det bara pappas dock använder han dem knappt. Han har dem bara som sevärdheter som han kan visa för kolegor så att han kan skryta med dem. Han använder bara sin Audi R8 och med tanke på att den inte är här nu så tog han den till flygplatsen”

  ”Han använder sin Audi R8 till flygplatsen och ställer den där på parkeringen sen?”

  ”Ja. Fast det är ju på en annan parkering än dem vanliga. Det här är någon dyrare som bara rika personer har råd med” sa Brianna och jag kunde höra en gnutta ilska i hennes röst. Jag visste att det hade något med att hennes föräldrar och deras slösande med pengar men jag ville inte dra upp det nu. Inte inför alla. Tjejerna visste säkert om det här men jag ville inte dra upp det inför killarna.

  ”Jag förstår. Men snälla kan jag få testa en bil?”

  ”Haha jag önskar att jag kunde ge dig det men jag är ledsen Jason. Jag får själv inte röra dem förs än jag är 18 så inte en chans att du får röra dem. När jag väll har fyllt 18 kanske jag kan komma till dig eller något så att du kan testa den. Men fram tills dess så vill jag att alla tar borta sina smutsiga händer från bilarna. Pappa kommer att döda mig om det är det minsta lilla märke på hans bilar” 

  ”På tal om att fylla 18. Fyller inte du år på söndag?” frågade jag och gjorde min väg över till henne. Hon log smått mot mig men det nådde inte riktigt hennes ögon. 

  ”Du kom ihåg”

  ”Så klart att jag kommer ihåg din födelsedag baby. Det är någonting att fira. Du blir äntligen myndig och kan göra vad du vill, eller i ditt fall till en viss gräns i alla fall”

  ”Haha väldigt roligt McCann. Jag vet att min pappa kan vara lite jobbig ibland men han gör det för att han bryr sig. Eller åtminstone så tror jag att han göra det, fast det skulle lika gärna kunna vara för att han inte vill ha ett dåligt leende”

  ”Tro mig han älskar dig, om inte är han dum i huvudet” sa jag vilket fick ett litet skratt att lämna hennes läppar. Hennes läppar som jag suktat efter ett bra tag nu ”Men du, vad ska du göra på din födelsedag då? Någon stor fest eller gala du ska på?”

  ”Nej, jag ska stanna hemma och bara ta det lugnt. Kanske kolla på någon film och äta glass men en fest. Nej det blir inget sådant”

  ”Varför inte? Jag menar 18 är en rätt stor ålder. Borde du inte göra något åt det”

  ”Nej” svarade hon bara enkelt och jag kollade chockat på henne.

  ”Varför inte?”

  ”För att jag inte vill fira min födelsedag, jag vill inte fira den mest deprimerande dagen i mitt liv”

  ”Att bli ett år äldre i våran ålder är inget att bli deprimerad över baby. Du är ung och du borde njuta utav det”

  ”Det finns inget att njuta utav. Min födelsedag kommer jag inte fira och jag lovar dig. Om du eller någon annan drar något stå för att fira min födelsedag så lovar jag att jag kommer att smälla till den personen.

  ”Vad är det som är så dålig med att fylla år? Jag förstår inte Brianna”
  ”Det är bra, du behöver inte veta det här” sa hon innan hon gick bort till Emily och Alexandra som stog borta vid ena bilen. Jag kollade chockat på henne och rynkade smått på pannan. vad var det hon inte ville berätta för mig? Jag menar jag berättar allt för henne, borde inte hon göra det tillbaka då?

  Jag ska få reda på det vare sig hon vill det eller inte. Om hon inte vill säga det frivilligt så får jag väll fiska det ur henne.

 

 

Briannas perspektiv

  "Okej så nu när vi äntligen är ensamma, kan du berätta nu varför du inte firar din födelsedag? Varför du inte låter mig ta ut dig på din födelsedag" frågade Jason och drog in mig i sin famn. Hans armar log runt mina axlar, mina armar nu runt hans midja och mitt huvud vilandes på hans bröst. 

  "Det är en lång historia"

  "Jag har all tid i världen" sa Jason och jag skakade smått på huvudet. Jag ville inte prata om det här, genom att prata om att jag inte vill fira födelsedag måste jag dra upp min bror. När jag inte svarade honom suckade han smått innan han tog ett litet steg bort från mig. Han kupade mitt ansikte i hans händer för att sen kunna lyfta upp mitt ansikte mot hans   "Snälla Brianna prata med mig. Jag kan märka på dig att det inte bara är för att du har växt upp och därför inte vill fira din födelsedag. Uppenbarligen så har det ju hänt något, så prata med mig"

  "Jason jag, jag kan inte"

  "Brianna snälla prata med mig. Jag har berättat allt för dig. Min bror, mitt liv och allt det där. Jag förstår om du inte vill berätta men snälla släpp in mig en bit i alla fall”

  ”Visst. Men kan vi snälla sätta oss någon stans i alla fall” bad jag och Jason nickade lite smått. Han greppade tag om min hand och drog in mig i vardags. Han satte sig ner i ena soffan och drog ner mig bredvid sig. Hans arm låg runt min axlar och jag lutade mitt huvud återigen mot hans bröst.

  ”Jag vet inte vart jag ska börja någon stans”

  ”Börja från början. Jag har alltid i världen på mig baby. Så börja från början och vilka personer som det handlar om” jag nickade smått och kollade ner på mina fingrar som låg på Jasons ben. 

  ”Det handlar väll först och främst om min bror. Vi var väldigt nära varandra, han var en av mina bästa kompisar. Visst vi bråkade vid tillfällen men vi löste alltid allt bara någon minut senare. Jag kunde aldrig hålla mig sur när det kom till Brandon. Han kunde alltid få ett leende på mina läppar” sa jag och log åt bra minnet ”Jag älskade Brandon mer än något annat. Han var väldens bästa brorsa och bästa kompis. Jag kunde prata om allt med honom och han lyssnade alltid. Han var världens mjukis men han kunde även vara rätt tuff också. Ganska lika dig faktiskt fast inte lika mystiskt” jag såg hur Jason himlade med ögonen åt det jag sa och jag skrattade smått.

  ”Det var förra året som det egentligen hände. Brandon sa att han skulle fixa världens bästa present till mig. Han sa att han skulle åka iväg några dagar bara för att kunna fixa det. Han stack fem dagar innan jag fyllde år och han sa att han bara skulle vara borta i tre dagar. Så när han inte kom hem började jag oroa mig som jag alltid gör. Mina föräldrar gjorde inget, dem sa bara att han förmodligen bara blivit fördröjd och att han skulle komma. Så jag lyssnade på dem och det var en av dem största misstagen som jag gjort någonsin. Jag borde gjort som min magkänsla sa och ringt polisen. För två dagar senare, alltså på min födelsedag så kom polisen hem till oss” sa jag och kände hur en klump bildades i min hals. Mina ögon fylldes utav tårar som Jason enkelt torkade bort med ena hans hand medan den andra fortfarande låg beskyddande runt mig.

  ”Dem kom och sa” var allt jag kunde säga innan orden fastnade i min hals och snyftade smått.

  ”Det är lugnt, andas bara. Du behöver inte stressa vi har tid på oss”

  ”När jag såg dem i dörren så trodde jag av någon anledning att dem kom med goda nyheter. Jag trodde dem skulle komma och säga något i stil med ’vi hittade Brandon strövandes runt’ eller något i den stilen. Så du kan ju förvänta dig chocken som jag fick när dem sa att dem hade hittat honom död i en sjö. Det hade vart någon random dykare som hittat honom. Han hade tydligen vart död i två dagar då när dem kom till oss. Dem hade hittat spår på att det hade vart en fight vilket betydde att någon mördat honom. Han hade flera brutna ben och inre blödningar” 

  ”Jag är så ledsen baby, jag vet inte vad jag ska säga. Jag lovar om jag visste vem det var som gjort så här mot din bror så skulle jag hämnas honom” 

  ”Det skulle inte lösa något Jason”
  ”För mig gör de det, genom att slåss och allt det där släpper jag löss all min ilska och tro mig. Det finns mycket ilska i mig”

  ”Det måste ju finnas ett bättre sätt att hantera det på än att gå och döda folk”

  ”Åh det finns det. Att kyss dig hjälper mig att lätta på trycket”
  ”Jaså?” frågade jag, lättad att samtalsämnet vi hade nu var mycket lättare. Jason nickade lite kort till svar innan han lutade sig ner mot mig och i nästa sekund var hans läppar tryckta mot mina. Jag log smått in i kyssen men det varade inte länge då Jason pressade sina läppar hårade mot mina. Våra läppar började röra sig i synk och inte långt där efter var även våra tungor inblandade i kyssen. Ett lågt stön lämnade Jason läppar och han pressade sig närmre mig. Hans ena hand låg på på mitt ena lår som han drog över sina så att jag nu satt gränslande över hans ben. 

  Mina händer hittade fort sin väg in i hans hår medan han greppade tag om min höft och la en hand på min kind. Jag hoppade närmre honom och tror att jag råkade dra mig mot hans skrev då ännu ett stön lämnade hans läppar. Den här gången högre. Hans grepp om mig hårdnade och i nästa sekund låg jag under honom. Hans läppar snuddade nu bara mina medan vi båda försökte hämta andan. Men precis när jag skulle lyfta på nacken för att kyssa honom igen hörde jag en krasch och sen hur glass splittrade.

  Jag tog mig fort ur Jason grepp och kollade vettskrämt på fotografiet som ramlat ner på golvet. Jag vet inte hur det ramlade men det har förmodligen något med ett vi måste stött till det lilla bordet när vi rörde oss runt i soffan. Eller rättare ut sagt soffan slog i borden och fotografiet ramlade ner.

  Okej vem bryr sig egentligen hur det ramlade ner. Det hade ramlat ner och jag är livrädd att det skulle vara något märke på bilden. Det var en bild på min bror och jag fiskade snabbt upp det. Till min lättnad såg jag att det var oskadat och jag andades lättat ut.

  ”Vad var det som ramlade?”

  ”Det var bara ett fotografi, glaset gick sönder men bilden lyckades klara sig och det är det viktiga” sa jag och drog smått med fingrarna över bilden. Jag kände återigen hur tårar bildades i mina ögon medan jag kollade ner på bilden. Allt kom tillbaka till mig som jag vet inte vad och jag vet inte hur jag ska hantera det. Tårarna började rinna likt floder längst mina kinder men för en gångs skull så orkade jag inte göra något för att torka bort dem. Jason satte sig snabbt bredvid mig och drog in mig i hans famn.

  ”Vem är det på bilden?”

  ”Det är min bror?” sa jag och kände hur Jason stelnade till bredvid mig. Men av vilken anledning vet jag inte. Han muttrade något tyst för sig själv ovh jag orkade inte fokusera på vad han sa. 

  Han släppte sitt grepp om mig för att sen dra en frustrerad hand igenom håret innan han ställde sig upp från soffan. Han kollade smått runt i rummet innan han vände sig mot mig ”Jag är ledsen men jag måste verkligen gå. Jag är ledsen men jag måste verkligen gå. Jag lovar att jag kommer på din dansuppvisning på lördag och jag kommer ta med dig ut på söndag”

  ”Jason jag sa ju att jag inte ville fira min födelsedag. Lyssnade du på något utav det jag sa?”

  ”Ja och vi ska inte fira din födelsedag. Vi ska antingen fira att det gick bra på din uppvisning eller trösta om det går dåligt. Men det sist nämnda kommer inte att vara nödvändigt då jag vet att du kommer vara fantastiskt”

  ”Tack antar jag. Men varför har du så brotom helt plötsligt. Du sa att du inte hade något planerat. Att vi kunde spendera dagen tillsammans”

  ”Jag vet och jag är ledsen. jag måste verkligen gå. Jag ringer dig senare”

  ”Okej” sa jag och efter en kort kyss var han ute ur huset. Jag kollade chockat efter honom och försökte få ett sammanhang på allt men inget gick ihop.

  Han verkade må bra i ena sekunden men i nästa så var han jätte konstigt. Jag vet inte hur jag ska beskriva det men han hade världens humörsvängning och betedde sig jätte konstigt.

 



 

Okej så jag har inte läst igenom kapitlet, gör det imorgon när jag vaknar då jag knappt kan hålla mig vaken längre. Blev tyvärr kortare än dem senare också och jag är ledsen. 

 

Kommer inte på så många kommentarer så ni får bara två. Men skriv gärna om andra grejer som ni tycker är bra/dåligt då jag vill kunna utvecklas och era kommentarer och åsikter hjälper :D

1, Men vad tycker ni om det Brianna berättade om hennes bror?

2, Sen vad tycker ni om Jason i slutet? Han betedde sig lite konstigt där

 

MUCH LOVE <3

 


kapitel 24 - Jag skyddar dig baby

 
 TIDIGARE KAPITEL:
 ”Det är en dejt” sa han och gav mig ett stort leende innan han gick ut ur rummet. Jag hade ett stort leende på läpparna då Jason sagt att vi hade en ‘dejt’ men jag kunde känna besvikelsen så jag inte ens fått en hejdå kyss ifrån honom.

  ”Oh vänta, jag glömde” sa Jason som kom halvspringandes tillbaka och drog fort upp mig på fötter innan han pressade sina läppar mot mina. Den var kort men det var mycket som blev sagt i den.

  ”Vi syns imorgon baby” var det sista han sa innan han sprang ner för trapporna och ut ur huset.

 



 

 

  ”Okej så ingenting hände efter att du och Jason lämnade dansen?” frågade Emily och jag skakade på huvudet som svar ”Oh kom igen Brianna, du tror väll inte att vi kommer tro på det?”

  ”Ja det tror jag för ingenting hände mellan oss. Visst vi kysstes” och saker blev lite het ”Men vi gjorde inget mer än så” sa jag smått irriterat då hon och Alexandra inte ville släppa det här. Dem har enda sedan dem kom hit förhört mig på vad som hände efter att jag lämnade dansen med Jason och det här förhöret har pågått i ungefär en halvtimme nu och  det börjar bli väldigt irriterande. Dem vägrade att släppa det och det spelar ingen roll hur många gånger jag säger att det inte hände något. Dem litar inte på mig. Dem tror att det hände något mellan oss, vilket det inte gjorde. Eller typ inte, det hände inte det som dem anande men jag gick längre med Jason än jag någonsin gått med någon annan kille. Det är säkert jätte konstig med tanke på att jag var tillsammans med Nate i två år, men jag kände mig aldrig tillräckligt bekväm med honom. Med Jason så, jag vet inte. Jag bara litar på honom. Han har inte gett mig en anledning att inte lita på honom. Plus så känner jag mig dragen till honom, jag vill ha honom. Men jag kan inte. Inte än i alla fall.

  ”Kom igen Brianna. Jag menar det är Jason vi pratar om, han är en vandrande sex gud”

  ”Är det ditt smeknamn på honom nu eller?”

  ”Ja det är mitt smeknamn på honom och ut med språket nu. Vad hände efter att ni åkte”

  ”Ingenting så kan ni släppa det. Ingenting hände mellan oss så bara släpp det”

   "Okej vi tror dig. Men bara en fråga Brianna. Vet du ens vad sex är? Jag menar vet du ens vad man gör?" frågade Emily och jag kollade chockat på henne. Frågade hon verkligen det där? Jag menar det är klart jag vet vad sex är. Jag kanske inte har några egna erfarenheter men jag vet ju hur det går till. 

  "Det är klart att jag vet hur det fungerar, jag menar varför skulle jag  inte veta vad du är?"

  "Jag vet inte, jag bara. Varje gång vi börjar prata om något sådant så byter du ämne. Du vill inte ha sex med varken Jason eller Nate när du hade honom och det är rätt hyfsade killar. Speciellt Jason"

  "Jag vet och snälla kan vi prata om något annat som inte handlar om mig, Jason och sex. Speciellt inte Nate och sex, jag menar det kommer inte ens på tanken"

  "Jag vet att du inte vill prata om det men kom igen Brianna ge oss en anledning till varför du inte vill"

  "Varför hänger du så mycket på mig? Jag menar bara för att du har haft det betyder det inte att alla har haft det. Alexandra är också oskuld" sa jag till mitt försvar men hörde hur Alexandra harklade sig bredvid mig. Jag vände mig chockat om och kollade med stor ögon på henne "Har du förlorat oskulden? När? Var? Vem?" frågade jag och såg hur hennes kinder hettade till. 

  "Det var när du var på fest tillsammans med Jason och hans kompisar förra veckan?” frågade Alexandra och jag nickade smått till svar ”Okej så jag och Emily följde med några av hennes gamla kompisar på någon fest. Jag hade inte tänkt dricka men dem lurade i mig dricka. Jag blev helt borta och jag låg med en av killarna där. Jag kommer inte ihåg något från det, allt jag kommer ihåg är den pinsamma tystnaden och hur öm jag kände mig när jag vaknade upp”

  ”Se, det här är vad jag menar. Allt är inte skit bra med det som du vill få det att låta”

  ”Oh kom igen Brianna. Du förstår väll att det inte skulle vara samma sak med Jason som du gillar. Visst du kanske skulle vara öm efter, jag menar med tanke på hans händer och fötter så är han stor” sa Emily och jag kände hur mina ögon blev till de dubbla storleken ”Men det skulle inte bli stelt mellan er, ni gillar varandra så det är bara ytligare ett sett att visa hur mycket ni gillar varandra” om det nu ändå var så väll, alla vet att sex bara är sex för Jason. Visst han har erkänt att han gillar mig men kommer vi verkligen att komma till den punkten? Kommer Jason någonsin att lämna det stadiet där han bara har sex för att ”lätta på trycket” som Alexandra så förut.

  ”Emily det är inte så att jag inte vill ha det. För helt ärligt så vill ja ha det”

  ”Du vill ha vad med vem?” hörde jag någon fråga och vred mig om för att se hur Jason gjorde sin väg in i köket där vi satt tillsammans med killarna efter sig.

  ”Hon vill ha sex med dig. Hon är bara för rädd för att fråga efter det”

  ”Emily vad fan. Det var inte vad vi pratade om” skrek jag nästan vettskrämt och alla skrattade högt. Eller alla förutom Jason som bara log roat åt mig.

  Utan att säga något kom han upp bakom mig och la armarna runt min midja. Jag kände hur han begravde ansiktet i mitt hår och jag la mina armar över hans ”Så du pratar om mig hör jag” mumlade Jason mot min nacke som inom kort knottrade sig när hans andetag kom i kontakt med den.

  ”Ja vi pratade om dig men vi pratade inte om det”

  ”Jag tror dig baby. Jag menar hade du velat ha sex med mig så hade du ju chansen igår men du nekade mig så” sa Jason och jag kände hur rodnaden snabbt spreds på mina kinder vilket endast bara fick Jason att skratta roat åt mig. Jag var i alla fall tacksam att han inte sa det högt så att dem andra hörde, för jag vet mycket väll att Jason inte har något problem att prata om sex med killarna. Vilket får mig att undra fall han någonsin pratat om det vi har gjort. Jag vet ju att vi inte kommit särskilt långt men jag skulle direkt inte uppskatta om Jason berättade för dem att jag nekade honom igår.

  ”Okej i alla fall, om vi går vidare från den här jätte pinsamma tystnaden så. Eh tjejer det här är Mike, Chaz, Ryan och Robert. Killar det här är Emily och Alexandra” 

  Dem alla hälsade smått på varandra och jag såg hur Chaz ögon låg på Alexandra vilket hon också verkade märka då hennes kinder fort hettade till. Åh dem skulle bli ett gulligt par. Jag såg hur Robert spanade in Emily och kände redan nu hur jag blev tvungen att lägga mig i. Inte en chans att jag skulle låta Robert skrämma Emily lika mycket som han har skrämt mig. Dock tvivlar jag på att hon skulle vara lika skrämd då hon alltid vart den ”modiga” utav oss men i alla fall. Jag vet hur Robert fungerar och det skulle inte sluta vackert.

  ”Robert håll dina ögon för dig själv. Dem vet om dig och vad du har gjort. Jag skulle hellre dö än låta dig bli tillsammans med henne. Så ögonen bort om du inte vill att jag ska sparka dig där solen inte skiner” sa jag och alla skrattade roat utan Robert som gav mig en irriterad blick. Han kollade nästan äcklat på mig vilket passade in då jag hatade honom minst lika mycket. Förmodligen mer, mycket mer men i alla fall.

  ”Det är bäst att du håller ett öga på din tjej McCann. Vem vet vad som skulle kunna hände med en sådan tjej som henne om hon blev lämnad ensam”

  Jag kände hur hela min kropp stelnade till och hur kalla kårar gick längst min kropp. Robert skrämde mig, det visst vi alla. Så kanske var det dumt att jag hotade honom. Jag skulle ju inte ha någon chans om han gav sig på mig. Men en grej jag har börjat fundera på. Skulle han verkligen ge sig på mig? Jag menar jag är med Jason nu och han skulle skydda mig. Det skulle han väll? Jag menar han har ju bråkat om mig tidigare med Robert. Men skulle han välja Robert före mig? Det låter ju vettigare med tanke på att dem känt varandra längre. Men jag hoppas att han väljer mig eller åtminstone stoppar det om det skulle hända något.

  ”Ta det lugnt han kommer inte komma åt dig, jag skyddar dig baby” mumlade Jason och jag antar att han kände min humörsvängning då även hans grepp om mig hårdnade. Jag slappnade genast av och kunde inte stoppa leendet som ville spridas på mina läppar.

  ”Okej så eh. Brianna skulle du kunna visa oss runt? Jag är jätte nyfiken på hur resten av huset ser ut. Jag är imponerad bara av att se din hall och det här köket” sa Chaz som kollade runt med stora ögon vilket fick mig att skratta smått. 

  ”Visst, jag kan börja med matrummet så kan vi fortsätta där ifrån. Jag har ett antal rum som jag tror att ni skulle gilla men jag tar dem tråkiga först så går vi vidare där ifrån”

  ”Låter bra för mig baby, jag har velat se ditt hus ett tag nu”

  ”Vänta Jason har du inte sett huset än? Ni har ju vart tillsammans ett tag nu” sa Emily chockat och kollade med stora ögon på mig.

  ”Eh alltså nej, han har bara vart i mitt rum. Eller igår efter dansen såg han hallen och korridoren in till mitt rum men inte mer än så. Mina föräldrar har alltid vart hemma och det skulle inte sluta särskilt bra om pappa såg att Jason var hemma hos oss. Kan du tänka dig hans reaktion om han såg oss tillsammans”

  ”Omg din pappa skulle döda dig om han fick reda på att ni var tillsammans”

  ”Döda mig skulle inte ens vara nog för honom. Han skulle låsa in mig i mitt rum och aldrig släppa ut mig igen” 

  Jason skrattade roat åt mig och jag vände mig frågandes mot honom ”Du tror inte att du överdriver nu. Det kan väll inte vara så illa?”

  ”Jason han skulle sätta dig bakom stängsel och hitta på någon dum story om att du utnyttjade mig och skadade mig”

  ”Det låter för sig rätt mycket som din pappa. Din pappa är rätt galen, det vet du va?”

  ”Tro mig, jag vet”

 

 

  ”Okej så ni har sett nu sett hallen, köket, matsalen, vardagsrummet, badrummen och nu mitt rum” sa jag och log smått medan jag såg hur killarna kollade runt i mitt rum. Jason stod med armarna runt mig, mitt huvud lutandes mot hans bröst och jag kunde inte slut le. Det funkade väldigt bra mellan mina och Jasons kompisar. Chaz och Alexandra verkar ha ögon för varandra vilket jag tycker är jätte gulligt. Dem skulle passa bra för varandra. Alexandra var en mjukis och så var Chaz, när han vill vara det. 

  Robert och Emily där emot funkar inte lika bra. Och när jag säger inte bra menar jag katastrof. Katastrof som i att Emilys hand nu är inprintat i hans högra kind, för ett tag i alla fall. Han hade försökt kyssa henne och Emily hade smällt till honom. Jag skyller henne inte, jag skulle själv vilja göra det. Så hon har hållit sig till Ryan istället då han är den enda singel killen förutom Robert. Mike har en tjej, som jag fortfarande inte träffat än men Jason sa att jag förmodligen skulle gilla henne. Antingen det eller verkligen hata henne. Jag hoppas att vi ska komma överens, det skulle bli rätt jobbigt annars då våra killar bor under samma tak.

  ”Haha kolla jag hittade hennes underkläder” ropade Robert och kom ut från min WIC med ett par trosor och en bh i händerna. Jag kände hur mina ögon växte till de dubbla storleken och Jason reaktion var den samma. Dock var hans nog av en annan anledning.

  ”Omg du kan inte rota i mina lådor, lägg tillbaka dem där. Nu Robert”

  ”Oh kom igen Brianna, det kan väll inte vara så illa. Det ger oss bara en bättre blick på vad du gömmer under alla dessa kläder”

  ”Och det är just det jag inte vill att du ska veta. Du har ingen anledning till att veta sådant”

  ”Nej men Jason borde veta och med tanke på att du inte verkar ge honom något så” sa Robert och jag kände hur jag stelnade till. Hade Jason sagt något? Hade han sagt att jag nekat honom igår?

  ”Robert om du inte lägger tillbaka det där nu så lovar jag att jag ser till att min pappa sätter dig där du hör hemma” spottade jag irriterat åt honom innan jag vred mig ur Jasons grepp för att stampa ut ur mitt rum. Jag ville komma bort ifrån Jason vilket då inte funkade då han snabbt följde efter.

  ”Brianna stanna. Kom igen Brianna stanna” bad han men när jag inte stannade greppade han tag i min arm så att han kunde vända mig om ”Brianna vad är det?”

  ”Berättade du för dem?”

  ”Berättade vad? Brianna snälla kan du förklara vad du pratar om för jag är förvirrad här”

  ”Berättade du för dem att jag sa nej till dig, att vi inte gick hela vägen?”

  ”Va nej. Varför skulle jag göra det för? Varför tror du att jag skulle berätta för dem?”

  ”För att du sa att ni prata om sådant och här så kommer Robert och säger att jag inte ger dig något. Vad tror du att det ger för signaler?”

  ”Babe jag lovar att jag inte har sagt något. Han tycker bara att jag har blivit lite lätt retad och grinig på senaste tiden så han skyller det på att jag har för lite sex. Jag lovar, jag har inte sagt någonting. Jag vet att du inte gillar att prata om det så jag lovar att inte säga något för jag vet att det kommer att leda till att dem har något slags förhör med dig”

  ”Låter roligt” sa jag sarkastiskt vilket fick Jason att skratta smått.

  ”Väldigt. Men du varför gå vi inte vidare, jag vill komma till dem bra grejerna som du kallade det. Jag har ingen aning om vad det är men det är förmodligen bra”

  ”Åh lite på mig, det är bra”

 

  När jag visat dem ännu mer utav huset kom vi ut på baksidan utav huset som bestod av en pool, ett bubbelbad, en tennisplan, en stor gräsplätt, ett matställe där man kan laga mat -där hembiträdet kan laga mat- och sen en liten basketplan. Basketplanen har dock inte blivit använd på länge då det var min brors grej, men sen han försvann har den stort orörd.

  ”Kom igen, det här är ju grymt. Du har ju allt i ditt hus. Du skulle kunna leva här inne utan att någonsin bli uttråkad” skrattade Ryan fram och kollade än en gång storögt runt sig.

  ”Tro mig man kan bli uttråkad, det kan bli lite instängt och väldigt långtråkigt att springa runt ensam här”

  ”Det skulle aldrig bli tråkigt med oss här, du kan alltid ringa oss om du behöver någon att underhålla dig”

  ”Back off Ryan” 

  ”Ta det lugnt Jason, jag skämtar bara. Jag undrar bara hur tusan man skulle kunna bli uttråkad om man bodde i ett sådant här hus. Det är enormt och har allt man behöver i det”

  ”Haha och jag har ännu inte visat er det bästa. Eller vad jag antar att ni kommer att gilla bäst”

  ”Finns det något bättre än basketplan inne i det där huset?”

  ”Ja så kom igen nu, jag börjar bli rätt trött på att gå runt här. Det är inget speciellt för mig så kom nu. Vi genar igenom bion”

  ”Bion? Vänta har ni en egen biograf?” frågade Jason nu chockat och kollade med stora ögon på mig. Han hade vart rätt off, okej inte off men han var inte som dem andra killarna som såg ut som ett barn på julafton. Han visste redan att jag hade en basketplan och det mesta som vi hade i huset. Men dem två grejerna som jag hade kvar att visa vet han inte om vilket var det roliga med det här. Okej så nu visst han om biosalongen men han visste inte om det andra.

 



 

Okej så det här kapitlet blev lite kortare än det tidigare men nu fick det bli så här. Jag ville få upp det idag och om jag hade gjort det längre så hade det tagit ännu längre för att få upp kapitlet. Så här har ni, hoppas att ni gillar det :)

 

1, Okej så vad tycker ni om mötena av deras kompisar? Chaz och Alexandra kommer ju bra överens men jag kan inte riktigt säga det samma om Emily och Robert ;)

2,Vad tycker ni om huset? Man fick inte se/höra om hela då det skulle ta evigheter. Hennes hus är enormt som ni kanske förstår så ni får vet om det "viktigaste"

3, Vad tror ni att det är som Brianna ska vissa killarna nu som kommer göra dem glada?

 

kapitel 23 - Godmorgon baby

TIDIGARE KAPITEL:
  Jag kollade chockat på honom och försökte få in det han sa. Han sa att jag var perfekt, att jag var vacker, att han inte kunde sluta tänka på mig. Men det var inte allt han sa va? Nej det var det inte. Han sa något om att han gillade mig. Vänta, gillade Jason mig?

 



 

 

  ”Va va vaad sa du nyss?” stammade jag fram och kollade chockat på Jason. Jag måste ha hört fel, det finns inte en chans att Jason nyss sagt att han gillade mig. Jason trodde inte på sådant, kärlek är bara ett skämt för honom.

  ”Jag, jag” var allt han fick fram innan han verkade få slut på ord. Eller jag vet inte riktigt om jag kan säga att han verkade få slut på ord då han inte verkade ha några ord från början.

  ”Du gillar mig?” frågade jag och han nickade smått till svar ”Varför?”

  ”Wow, inte riktigt det svar jag hade hoppats på” skrattade han fram och kliade sig stelt i nacken ”Men varför skulle jag inte gilla dig? Du är perfekt”

  ”Jason jag är långt  ifrån perfekt och till din fråga så därför. Jag går på dina nerver hela tiden, jag käftar emot dig. Jag är ingenting som tjejerna som du hänger runt med har. Jag har inget självförtroendet, jag är inte farlig eller tester runt med en massa. Jag är den duktiga flickan som lyssnar på sina föräldrar och är duktig i skolan”

  ”Det är just därför jag gillar dig Brianna, kan du inte se det? Motsatser dras till varandra. Är inte det vad du sa?”

  ”Jo men det är ju naturvetenskap som jag pratade om då. Inte om relationer”

 

Jasons perspektiv

  ”Jo men det är ju naturvetenskap som jag pratade om då. Inte om relationer” sa Brianna och jag kände hur sorgen spreds inom mig. Hon kände inte likadant, det var ganska jävla uppenbart nu. Hon ville inte vara med mig? Varför skulle hon? Jag var ett monster och det visste alla. Men jag kunde ju fortfarande låta henne veta hur jag kände eller hur? Jag menar hon förtjänar det i alla fall. Hon är så himla vacker och det är en skam att hon inte kunde se det själv. Om hon bara kunde låta mig älska henne så kunde jag få henne att inse hur vacker hon faktiskt är.

  ”Men uppenbarligen så händer det i verkligheten också. För jag har fallit för dig och jag har fallit hårt. Jag hatar att känna mig svag men jag älskar känslan som jag får när jag är runt dig. Jag känner mig fri och för en gångs skull på väldigt länge så är jag faktiskt lyckligt. Rakt igenom lycklig utan att behöva klistra på ett falskt leende på läpparna. Du får mig att skratta och om jag ska vara helt ärlig så ger du en mening till mitt liv igen. Jag älskar hur jag känner runt dig, bara genom att kolla på mig kan du få ett leende att spridas på mina läppar. Jag älskar känslan av att ha dig i mina armar, att vakna upp med dig vid min sida, känna din kropp mot min. Brianna jag har aldrig känt så här för någon förut och jag är förvirrad när det kommer till allt. Men en sak som jag vet är jag gillar att ha dig runt omkring, jag gillar att kyssa dig för jag får den här känslan i mig när jag” babblade jag på och helt ärligt så vet jag inte hälften av vad jag sa. Men i nästa sekund så kände jag Briannas ena hand i mitt hår, den andra på min kind och hennes läppar över mina.

  Jag stod där chockad ett tag av henne plötsliga rörelse men så fort som jag fick kontroll på min kropp igen la jag mina händer på hennes höfter så att jag kunde pressa upp mig mot henne. Kyssen började jag även besvara och det här våran helt klart bästa kyss. Eller bästa kyss jag haft med någon skulle jag säga. Det här kyssen sa något som vi inte kunde säga med ord. Grejen var bara att jag inte förstod varför hon gjorde det. Hon gjorde det enligt mig rätt klart att hon inte gillade mig tillbaka så varför skulle hon kyssa mig?

  Mike, Chaz och Ryan varnade mig hela tiden från att såra henne, att krossa hennes hjärta. Men aldrig någonsin tänkte dem på mig.

  Efter ett tag drog vi oss undan för att hämta luft och jag lutade min panna mot hennes. Jag öppnade ögonen för att se att hon redan kollade upp på mig och ett leende var placerat på hennes läppar. Hennes ögon lös utav lycka och hon skakade smått på huvudet innan hon möte min blick igen.

  ”Jag trodde aldrig att jag skulle få höra dig säga dem orden” sa hon och jag skrattade kort.

  ”Jag tror inte att det var någon som väntade sig det. Mig speciellt”

  ”Men nu har du sagt dem och vet du vad?” frågade hon och jag kollade hoppfullt på henne ”Jag gillar dig också Jason. Jag är galen i dig och jag har vart det ett tag nu. Så” jag lät henne inte avsluta sin meningen utan avbröt henne genom att pressa mina läppar mot hennes. Hon besvarade snabbt kyssen men den här gången slutade det inte där. Jag ville ha mer utav henne. Jag vet inte vart vi står men jag antar att jag kunde kalla henne min. Eller? Jag menar vi erkände just våra känslor för varandra. Gör det oss officiella eller inte? Gud jag är så förvirrad. Jag har aldrig gjort det här så allt är bara ett stort frågetecken. Innan Brianna så trodde jag inte på kärlek och allt det här. Jag är är inte kär i henne, alltså jag älskar henne inte. Jag har starka känslor för henne ja, men jag älskar henne inte. Inte än i alla fall.

  Jag pressade in min tunga i hennes mun utan lov men hon verkade inte klaga då hennes inom kort möte min. Båda hennes händer var nu i mitt hår och drog smått vilket fick ett lågt stön att lämna mina läppar. Jag ville ha mer, jag ville ha mer utav henne.

  Min händer placerade jag under hennes lår så att jag kunde lyfta upp henne på bordet som stod en liten bit bort. Jag placerade mig själv mellan hennes ben och jag lyckades göra allt det här utan att någon gång behöva bryta mina läppar ifrån hennes. Mina händer började jag dra över hennes ben och sidor vilket belönade mig ett stön ifrån hennes sida.

  Vi drog oss undan för att hämta luft men jag blev stoppade utav henne när jag lutade mig framåt igen för att kyssa henne. Hon kollade på mig med en menande blick, hennes händer på mitt bröst som stop och jag förstod vad hon menade. Jag nickade kort och lutade mig fram för att bara kyssa henne kort innan jag lutade mig tillbaka.

  ”Dans med mig” sa Brianna helt plötsligt och jag kollade chockat på henne. Jag har sagt nej till henne ett antal gånger nu, borde hon inte inse att jag inte ville dansa. Jag kunde inte dansa, inte alls.

  ”Snälla bara en låt. Det är inte svårt jag lovar. Allt du behöver göra är att hålla om mig och gunga lite till musiken. Jag menar hur du dansar på klubben är mer komplicerat än det här”

  ”Brianna jag” började jag men hon avbröt mig. Vilket, om hon hade vart någon annan hade fått henne dödad. Eller åtminstone skadad. Jag hatar att bli avbruten. Det är bland det värsta jag vet.

  ”Snälla Jason. Allt jag ber om är en dans. Jag menar jag dansade borta på klubben med dig även fast jag inte ville det först”

  ”Jag ser inte dig klaga nu när vi dansar på klubben” sa jag och log smått mot henne vilket fick henne att himla med ögonen. Vilket hon nästan bara gjorde när hon var arg eller irriterad. Vilket betydde på att hon var det på mig just nu. Jag ville inte att hon skulle vara arg, jag hatar när hon är arg på mig. Det har inte hänt särskilt ofta, bara en eller två gången men jag gillar det inte.

  ”Visst jag gör det, men tro inte för någon sekund att jag kommer att njuta utav det”

  ”Åh tack, tack, tack Jason” sa hon och log stort upp mot mig. Hon kysste mig kort innan hon flätade ihop sin hand med min så att hon sen kunde dra med mig tillbaka till ”dansgolvet” och till alla irriterande personer som inte kunde sluta stirra. Visst jag passar inte in här, det vet jag med. Men dem skulle bara veta att om dem inte var Briannas klasskamrater och hon inte var här så hade jag skjutit dem utan att blinka för att dem stirrar. 

 

  ”Jag följer med dig upp” sa jag och hoppade ur bilen när vi kom fram till hennes hus för att sen gå runt så att jag kunde öppna hennes bildörr ”Madam” sa jag och sträckte fram en hand till henne vilket fick henne att skratta.

  ”Det där låter så konstigt när du säger det där. Det passar dig inte” skrattade hon fram vilket även fick mig att skratta. Vilket jag verkar ha gjort mycket sen vi lämnade det där rummet. Men hon tog min hand så jag kunde hjälpa henne ur bilen och leda henne upp till hennes hus.

  Vi hade skrattade jätte mycket när Brianna försökte lära mig att dansa -vilket jag gjorde i slutändan- då jag gjorde bort mig en del. Tror att personerna i hennes skola fick sig ett gott skratt men jag orkar inte bry mig. Efter att vi dansat började Brianna bli trött så vi åkte hem efter att ha sagt hejdå till alla sina kompisar och nu så var vi här.

  ”Vill du stanna kvar här?” frågade Brianna när jag gått med henne upp till hennes dörr och jag kollade frågandes på henne. Ville hon verkligen att jag skulle stanna? Och att jag ska gå med henne genom huvuddörren?

  ”Min familj är inte hemma så du behöver inte oroa dig för dem om det är det du tänker på” sa hon med ett litet skratt och jag började fundera på om hon läst mina tankar.

  ”Eh visst. Det låter bra”

  ”Det låter bra? Haha det låter som att du är nervös Mr McCann” skrattade hon fram vilket fick ett stort leende att spridas på hennes läppar.

  ”Jag blir inte nervös”

  ”Inte”

  ”Nej, aldrig. Det är inte min grej baby” sa jag och tog ett steg närmre henne så att det nu bara var någon centimeter mellan oss. Och efter som Brianna nu tagit av sig sina skor -då hon började få ont i fötterna- var jag återigen mycket längre. Jag var ju så klart en bit längre än henne när hon hade klackskor men i alla fall. Hon kollade upp på mig med ett stort leende placerat på hennes läppar.

  ”Så ska du komma in eller inte?”

  ”Tror du verkligen att jag skulle säga nej till ett erbjudande som involverade att jag fick spendera en natt i samma säng som du?”

  ”Jag tänkte bara om du har något bättre för dig eller om du hade något hemma som du behöver ta hand om”

  ”Det är ingenting som inte kan vänta tills imorgon. Plus jag lovade dig att jag skulle vara här för dig, ikväll handlar bara om dig baby” jag såg hur en kraftig rodnad spreds på henne kinder och det var nu min tur att le stort. 

  Jag älskade effekten jag hade på henne, jag älskade att jag kunde få henne ur balans för helt ärligt så gör hon lika mot mig. Jag är dock lite bättre på att dölja det då jag inte vill visa mig svag för något. Brianna har fått sätt mig i mina mest utsatta tillfällen som när jag berättade om Alex och även om det kändes skönt att få ut det så kände jag mig liten, sårbar och jag gillade inte den känslan.

  Brianna vägrade nu kolla på mig och jag skrattade kort ”Brianna kolla på mig” bad jag men hon fortsatte bara att kolla ner i marken där hennes blick var fäst. Men jag ville att hon skulle kolla på mig, jag ville se henne i ögonen. Så genom att sätta en hand på hennes kind vred jag upp hennes ansikte så att hon nu kollade på mig.

  ”Du bara måste ha din väg hela tiden va?”

  ”För det mesta ja. Jag gillar att saker går min väg och jag gillar inte att bli ignorerad”

  ”Jag ignorerade dig inte, jag bara” började hon men jag avbröt henne genom att pressa mina läppar mot hennes. Men det varade inte länge då jag kände hur hon rös till framför mig när det blåste till. Jag drog mig undan från henne och greppade tag om nycklarna som hon hade i handen för att sen öppna dörren.

 

 

 

 

  När jag kom in i hallen -om man nu kan kalla det så- stannade jag. Eller snarare tvärnitade jag. Det här rummet var enormt. Det här rummet var förmodligen lika stort som hela mitt hus. Okej inte riktigt men nästan. Grejen var bara att det inte var särskilt mycket här. I tacket hängde en stor kristallkrona, väggarna till både vänster och höger precis innanför dörren bestod av två stora dubbeldörrar som jag antog gick till någon slags garderob eller liknande. Det stod en soffa på varsin sida utav rummet vid trapporna men det var typ allt. En liten bot bort kunde man se ett till rum som jag antog var ett slags vardagsrum men jag har ingen aning. Med ett sådant här stort hus har man nog ett antal olika onödiga rum. Jag menar kolla bara på hur högt det var i tak här.

  ”Förstår du hur stort ditt hus verkligen är?” frågade jag när vi hängt av oss jackorna. Eller för att vara mer exakt, Brianna hängde av sig min kavaj.

  ”Tro mig det här huset är större än du kan ana. Jag gick runt hemma förut i en vecka utan att träffa någon i min familj. När jag väll stötte på min pappa frågade jag vart han vart dem senaste dagarna och han sa att han var hemma i tre dagar tillsammans med min mamma. Vi gick alltså då i cirklar runt varandra och hade ingen aning om att den andra var där. Eller mina föräldrar måste ha vetat att jag här men jag antar att dem inte bryr sig tillräckligt” sa hon och jag såg smärtan i henne ögon. Hon la in hennes skor i garderoben innan hon vände om och började gå upp mot vad jag antog var hennes rum. Hon sa inget till mig så jag sparkade snabbt av mig skorna innan jag följde efter henne upp för trapporna.

  När jag kom in i hennes rum hittade jag henne framför spegeln där hon stod och drog ur hårnålar eller vad det nu heter ur håret. När det var klart drog hon upp några servett liknande grejer som hon började torka bort sminket med. Jag lutade mig mot dörrkarmen och kollade på henne med stora ögon. Det spelade ingen roll hur mycket av sminket hon tog bort. Hon var minst lika vacker utan, om inte vackrare.

  Hon såg att jag kollade på henne och den där så vanliga rodnaden var återigen tillbaka. Hon drog snabbt bort blicken ifrån mig och gick intill badrummet där hon fort stängde dörren. Jag antog att hon skulle byta om så jag gjorde lika så. Jag hade ett par av mina mjukis byxor här som jag kunde sova i. Jag drog av mig kajen och hängde den över en av alla stolarna som hon hade i rummet. Jag började knäppa upp knapparna på skjortan men hann inte mer än halvvägs innan jag blev avbruten. Jag hörde hur dörren intill badrummet öppnades och vände mig om för att hitta Brianna stående där, hon såg exakt lika dan ut som när hon gick in. Enda skillnaden nu var det irriterade ansiktuttryck som även speglade något annat. Tvekan, osäkerhet?

  ”Kan du hjälpa mig av med klänningen? Jag får inte upp spännet som håller ihop klänningen i bak” frågade Brianna och utan att tveka nickade jag till svar.

  Hon kom osäkert gåendes upp till mig och ställde sig med ryggen mot mig. Jag tog ett steg fram så att jag kom närmre henne och drog med handen över hennes rygg för att hitta spännet. Min gest fick dock Brianna att rysa och jag log smått. Jag älskade verkligen den effekten som jag hade på henne. 

  Jag hittade tillslut spännet hon pratade om och knäppte snabbt upp det. Men trotts att hon drog ut armarna ur ärmarna så satt klänningen kvar på hennes kropp. Vilket om du frågar mig var tråkigt då jag gärna hade velat se hennes kropp. Fast det kanske var till det bättre med tanke på vad som skulle kunna hända.

  ”Skulle du kunna hämta en tröja till mig?”

  ”Här ta min” sa jag och knäppte snabbt upp dem sista knapparna på skjortan innan jag drog av mig den. Jag la den över hennes axlar och vred runt henne så att hon nu stod vänd mot mig, När min blick sen föll ner på hennes kropp förstod jag varför hennes klänning inte ramlat ner. Hon stod med händerna över bröstet för att stoppa de från att ramlar ner.

  Jag greppade tag om hennes ena arm för att hjälpa henne på med ärmen innan jag lät henne sätta tillbaka den över bröstet igen. Jag gjorde det samma med den andra armen innan jag började knäppa skjortan. När den väll satt på som den skulle släppte Brianna äntligen klänningen och den föll som en ring runt hennes fötter. Dock lät hon inte den ligga där särskilt länge innan hon lyfte upp den och gick in i hennes WIC för vad jag antar är att hänga upp den. Jag tog mig den tiden för att byta om till mjukis byxorna och när Brianna sen kom tillbaka låg jag redan i hennes säng väntandes på henne. När hon kom tillbaka till rummet sa hon inte särskilt mycket utan la sig ner bredvid mig med huvudet på mitt bröst. Mina armar låg runt hennes midja och hennes ena låg på min mage.

  ”Godnatt Jason” gäspade hon fram efter att ha gäspat säkert fem gången och jag log roat ner mot henne.

  ”Godnatt baby”

 

  Jag vaknade av att jag fick solen i ögonen och stönade klagande. Jag måste börja komma ihåg att dra för gardinerna innan jag går och lägger mig. Jag kände hur någon rörde sig bredvid mig och kolla frågandes runt mig innan min blick fastnade på Briannas sovande figur. Hon låg fortfarande i djup sömn och hon var minst lika vacker som alltid. Till och med med hennes rufsiga hår som stod åt alla håll och kanter. 

  Minnen ifrån igår började spelas i mina tankar och jag inte stoppa leende som spreds på mina läppar. Killarna skulle få en hjärtattack när jag berättar för dem vad som hände igår. 

  Jag drog med fingertopparna över hennes kind, ner över hennes hals, nyckelben och sen upp till hennes läppar som nu bestod av ett litet leende. Jag hade inte märkt det innan men hon hade nu öppnat ögonen och kollade upp på mig. 

  "Godmorgon baby" mumlade jag och hennes leende blev ännu större. Jag lutade mig framåt för att placera en kort kyss på hennes läppar men det blev genast till mer. 

  Efter ett tag drog hon sig undan och ett litet fnitter lämnade hennes läppar "Hej. Hur länge har du vart vaken?"

  "Någon minut bara"

  "Och du har legat och kollat på mig hela tiden?"

  ”Ja” svarade jag bara enkelt och jag såg direkt hur en rodnad spreds på hennes kinder vilket i sin tur fick ett mitt leende att bli större.

 

Briannas perspektiv

  ”Ja” svarade han enkelt och mina kinder hettade fort till. Jag såg hur ett stort leende nu var placerat på hans läppar och jag kollade snabbt bort från honom så att han inte skulle se rodnaden på mina kinder.

  ”Hej sluta kolla bort från mig när du rodnar. Du är söt när du rodnar” sa Jason och jag kunde till och med höra på hans röst att han hade ett stort leende på läpparna.

  ”Jason ingen är söt när dem rodnar. Okej det kan vara gulligt när killar gör det men jag är absolut inte gullig”

  ”Haha tro mig babe, du är jätte sött” skrattade han fram och greppade tag om mina höfter. Jag vet inte hur det gick till men i nästa sekund så sitter jag gränslande över Jasons höfter med min överkropp vilandes över hans. Hans ena arm var lindad runt min midja medan han med hans fria hand drog med tummen över min kind. Jag stängde snabbt ögonen och lutade mig in i hans beröring. Han började dra med fingrarna över min underläpp och jag kysste dem snabbt vilket fick ett litet skratt att lämna hans läppar. Jag började följa hans tattueringar på hans arm med fingrarna vilket jag har en förmåga att göra rätt ofta. Jag vet inte varför men jag var fascinerad utav hans tattueringar. Han har sagt att alla betyder något speciellt. Eller nästan alla. Han sa att vissa bara var dumma. Tattueringar som han har gjort när han druckit och verkligen vart helt borta.

  Innan Jason så har jag fått intryckt i min hjärna att tattueringar är fult och att det bara är knäppa personer som har dem. Men efter att Jason kom in i mitt liv så har många av mina åsikter förändrats. Till exempel då tattueringar och även percingar. Det är skit snyggt på killar. Jag antar att jag har fått lite smak för bad boys.   

  ”Jason?” frågade jag när vi legat där ett tag i tystnad. Båda i djupa tankar antar jag. Jag var i alla fall det.

  ”Ja” sa han och jag öppnade ögonen för att se att han redan kollade upp på mig.

  ”Hur står vi nu? Jag menar vi båda erkände våra känslor för varandra, kommer det förändra något eller kommer vi att fortsätta som innan?”

  ”Vi kommer att fortsätta som innan” sa Jason och jag kände hur mitt hjärta sjönk men jag hann inte tänka särskilt mycket innan han började prata igen ”Fast nu så behöver vi inte spela. Vi behöver inte låtsas att vi har känslor för varandra för uppenbarligen så har vi det. Vi betedde oss som ett par redan innan så det kan väll inte vara så stor skillnad? Eller? Det är väll bara att våran ‘status’ kommer att ändras”

  ”Så vad är våran ‘status’ om du skulle få bestämma?”

  ”Om jag ska vara ärlig så vill jag ha dig. Jag vet inte hur det här fungerar, allt det här är nytt för mig. Jag har aldrig gjort något så här förut. Så jag vet inte riktigt vad nästa steg är”

  ”Jason det finns ingen regelbok som man följer. Alla par tar det i sin egen takt och ja. Det är inga satta datum eller stadier som man måste gå efter”

  ”Okej. Men om du skulle få säga vart vi låg, vart skulle du säga att vi var då?”

  ”Jag vet inte. Man skulle kunna säga att det vi hållit på med fram tills nu var att dejta. Vi lärde känna varandra och allt det där. Så jag skulle nog säga att vi är ett par” sa jag nervöst och kollade på Jason som såg ut att verka tänka igenom det jag nyss sagt. Jag bet mig löst i underläppen och kollade hoppfullt på Jason. Hoppades att han inte skulle neka mig nu. Tror ärligt talat inte att jag skull klara av det just nu.

  ”Så du menar att du är min flickvän då?” frågade Jason och jag kunde inte låta bli det lilla fnittret som lämnade mina läppar. Den där meningen lät så fel när den kom från Jason. Ett bra fel då men jag trodde aldrig att jag skulle få höra Jason säga dem orden.

  ”Vad? Sa jag något fel?”

  ”Nej. Jag, jag bara kan inte förstå att jag fick höra dig säga dem orden och till mig speciellt. Du är killen som inte trodde på sånt här”

  ”Jag vet och tro mig, ingen är mer chockad än mig. Men du har förändrat mycket i mitt liv. Till det bättre då. Jag har aldrig gillat något förut så allt det här är väldigt nytt för mig. Du får ha tålamod med mig”

  ”Åh jag känner mig så speciell” sa jag vilket fick Jason att skratta smått.

  ”Det borde du. Du vet inte hur många undantag jag har gjort med dig”

  ”Undantag som vad?”

  ”Som, jag vet inte vart jag ska börja. Innan dig så var de enda tjejerna jag spenderade mer än en dag med Amanda eller Trish. Dem båda har vart flickvänner till dem i mitt gäng och jag har inte riktigt haft något val med dem. Men när det kommer till andra tjejer så har jag aldrig låtit dem stannat mer än en dag då jag inte vill bli för fast vid någon då jag har vart rädd att det ska sabba för mig. Så ingen kommer mig tillräckligt nära för att ens lära känna den sanna jag eller vad man ska säga. Det var i alla fall så enda fram tills du kom in i mitt liv. Du förändrade det” sa Jason och jag hade inget att säga. Jag kunde inte komma på något att säga. Så istället för att prata pressade jag mina läppar mot hans. 

  Jason besvarade snabbt kyssen och han pressade mig fort närmre sig. Mina händer flätade jag in i hans hår och drog smått i ändorna. Jag kände hur Jason drog med tungan längst min underläpp för att fråga om tillträde in i min mun vilket jag utan tvekan gav honom. Jag drog mig om möjligt närmre honom i samband med att våra tungor började slåss om dominans.

  Vi stannade inte så särskilt länge innan Jason flippade runt oss så att han nu var över mig. Han låg in i mellan mina ben som nu var lindade runt hans midja. Hans händer gick längst mina sidor och jag kände hur skjortan reste på sig lite varje gång han drog händerna uppåt.

  Han drog sig undan ifrån mig för att istället börja placera kyssar längst mitt käkben, ner över nacken där han sög sig fast vid ett tillfälle. Vilket förmodligen skulle lämna ett märke men jag kunde inte bry mig mindre just nu. Han fortsatte att placera kyssar ner för min kropp men det var inte förs än han nästan var nere vid mina bröst och som hans händer hittade sin väg innanför tröjan som jag reagerade.

  Jag satt mig fort upp vilket även tvingade Jason att göra det och han kollade frågandes på mig. Hans ögon var mörka, fyllda med lust precis som dem hade vart den där gången på klubben när vi tog bodyshots. 

  ”Jason jag kan inte gå dit med dig. Inte än i alla fall, jag är inte redo” sa jag och såg hur besvikelsen spreds i hans ansikte. Men han klagade inte, han nickade bara kort till svar och drog en frustrerad hand igenom håret.

  ”Jason jag är ledsen men” var allt jag hann säga innan han kysste mig för att få tyst på mig.

  ”Brianna du behöver inte försvara dig. Jag förstår. Jag borde inte ens ha gått så långt, jag vet att du är redo och jag vill inte att du ska göra något som du kommer att ångra. När du är redo så är du redo och då är jag här och väntar på dig. Det är bara det att jag inte haft sex på ett tag nu och jag rycktes bara med lite antar jag. Dina läppar och händer på mig tillsammans med tanken på dig i min skjorta blev lite för mycket antar jag. Det är bara något med tjejer och att dem har på sig ens kläder. Det är jävligt sexigt”

  ”Då kanske jag borde låna dina kläder oftare. Dem är ju faktiskt väldigt sköna”

  ”Brianna om du vet vad som är bäst för dig skulle du inte ha på dig mina kläder men jag kommer inte stoppa dig. Jag har inget emot att se dig gå runt i mina kläder” sa han och jag vet inte varför men jag skrattade smått.

  ”Hur länge kan du stanna?” frågade jag efter ett tag och Jason kollade bort mot min kloka som nu visade kvart över elva.

  ”Jag borde ha gått för en kvart sen. Vi ska ha ett möte strax med ett annat gäng och dem lär inte vara särskilt nöjda om jag kommer försent”

  ”Oh jag är ledsen. Det var inte meningen att uppehålla dig”

  ”Baby du har inget att oroa dig för. Jag hinner dit i tid, behöver bara köra lite fortare än man får” sa han och gav mig ett sexigt leende innan han ställde sig upp för att börja klä på sig ”Förresten. Killarna undrar om det finns någon möjlighet att dem kan komma hit och kolla på huset nu när dina föräldrar inte är hemma”
  ”Visst jag antar det. Alexandra och Emily kommer hit imorgon så du kan väll ta med dem hit då. Så länge ni inte har något planerat då”

  ”Nejdå vi har inget planerat i helgen utan mötet idag. Behöver inte jobba förs än nästa vecka”

  ”Bra då är det bestämt. Jag ska bara höra med tjejerna när dem kommer hit så kan jag skicka tid till dig senare idag”

  ”Det blir bra. Jag är ledsen men jag måste verkligen sticka nu”
  ”Det är lugnt, jag har ändå lite läxor att göra så behöver vara ifred. Så gå du så syns vi imorgon”

  ”Det är en dejt” sa han och gav mig ett stort leende innan han gick ut ur rummet. Jag hade ett stort leende på läpparna då Jason sagt att vi hade en ‘dejt’ men jag kunde känna besvikelsen så jag inte ens fått en hejdå kyss ifrån honom.

  ”Oh vänta, jag glömde” sa Jason som kom halvspringandes tillbaka och drog fort upp mig på fötter innan han pressade sina läppar mot mina. Den var kort men det var mycket som blev sagt i den.

  ”Vi syns imorgon baby” var det sista han sa innan han sprang ner för trapporna och ut ur huset.

 



 

 

Okej så nu har jag fått det att fungera. Vet inte vad som hände men det här är elfte försöket att få upp kapitlet och nu lyckades jah JIPPI. 

 

I alla fall till viktigare saker. OMG DEM ÄR TILLSAMMANS IIIIIIHHHHHH!!!!!!! Har väntat på det här jätte länge, blev inte jätte nöjd men har mycket planerat till nu när dem är tillsammans WOOP WOOP.

 

1, Brianna nekade Jason nu men hur länge tror ni att det kommer ta innan Jason får göra det han vill?

2, Killarna kommer på besök till huset och träffar hennes kompisar för första gången. Hur tror ni det går?

3, Sen så vill jag veta vad ni tycker om hela novellen. Vad är bra/dåligt med den? Vad kan jag förbättre? Går den för fort/långsamt? Vad vill ni ska hända? 

 

SNÄLLA KAN ALLA SVARA PÅ FRÅGORNA. SPECIELLT 3, SKULLE BETYDA JÄTTE MYCKET!!!!!!!!!


@justinbieber #allbad

Snälla gå in och kommenter @justinbieber #allbad på min nästsenaste bild. Det skulle betyda jätte mycket och om ni kommenterar så lovar jag att kommentera tillbaka om ni vill❤️
Snälla hjälp mig med det här, skulle verkligen betyda jätte mycket för mig☺️

kapitel 22 - Vänta, gillade Jason mig?

TIDIGARE KAPITEL:
 "Emily vi ska inte förvandla Brianna till en slampa. Jason gillar ju uppenbarligen henne för den hon är så hennes stil borde väll ändå funka. Kanske kan ha lite tajt eller sexig klänning men vi ska inte göra henne till en slampa" brast Alexandra ut och Emily himlade smått med ögonen. Jag däremot log tacksamt mot henne, att hon var på min sida. Halvt i alla fall.  
 


 

  ”Okej så vad är planerna inför ikväll då?” frågade mamma som satt tillsammans med mig nere i köket för att äta frukost. Vilket är väldigt ovanligt måste jag säga. Jag äter oftast ensam, vare sig fall det är frukost, lunch eller middag. Blair kan äta tillsammans med mig någon gång då och då men det är inte särskilt ofta. Så jag äter oftast ensam om inte en av våra arbetare ska äta. Mamma säger att det är opassande att äta tillsammans med arbetarna men det struntar jag i. Jag vill ha sällskap när jag äter och helt ärligt så är dem som jobbar i vårat hus väldigt trevliga. Två utav våra städare har jag kommit väldigt bra överens med så dem brukar ofta äta med mig om dem har tid. På senaste tiden har dem känts mer som en familj än min egen. Jag träffar aldrig någon i familjen. Vårat hus är så stort så vi hela tiden går cirklar runt varandra.

  ”Eh vi kommer göra det vanliga. Dem kommer och hämtar mig ett tag innan så åker vi till restaurangen och äter innan vi åker till dansen” ljög jag och gav henne ett litet leende. Jag visste att hon skulle köpa det för det var något jag och mina kompisar brukade göra varje dag. Men i år skulle jag gå med Jason och ville därför åka med honom dit. Och anledningen till att jag ljuger för mina föräldrar är för att dem inte vet om Jason än. Dem skulle nog aldrig få reda på honom. Kanske om vi var i en riktig relation med det skulle ju aldrig hände. Jason är inte den killen. Plus min pappa skulle aldrig tillåta det, han hatar Jason. Min pappa har försökt sätta in Jason bakom galler ett antal gånger nu men han har aldrig lyckats.

  ”Åh det är trevligt. Jag önskar att jag kunde vara här för att se dig i din klänning. Du kommer att bli jätte vacker älsklingen”
  ”Tack mamma. Men varför kan du inte vara här? Jag trodde att du sa att du inte hade något planerat idag för bara någon dag sen. Du lovade att du skulle hjälpa mig med mitt hår”

  ”Jag vet älskling. Men din pappa fick ett samtal igår och dem behöver honom borta i New York. Jag ska följa med honom för vi tänkte att vi då kunde passa på att ta en liten semester så vi kommer att vara borta i två veckor”

  ”Två veckor? Ni hade inte någon tanke på att ni borde ha pratat med oss först. Du lovade mig att du skulle hjälpa mig inför det här. Du lovade redan förra året att du skulle hjälpa mig då du även missade den gången. Det här är tredje gången som du kommer att missa det här. Kan ni inte åka lite senare?”

  ”Jag är ledsen Brianna men det går inte i år. Nästa gång kanske” sa mamma och kysste mig kort på pannan innan hon gick iväg till gud vet vart.

  Jag satt ensam kvar och kände hur tårarna spreds i mina ögon. Jag ville inte gråta, inte över det här. Jag borde ha vant mig med det här vid det här laget. Men jag blev minst lika sårad varje gång. Mina grejer var aldrig viktiga för dem. Dem kommer aldrig på mina uppvisningar för att kolla på mig. Jag tror inte ens att dem lyssnar på mig när jag berättar att jag ska ha uppvisning. 

 

  ”Gumman jag vet att det är irriterande men du kan inte låta det stoppa dig. Glöm det och fokusera på ikväll istället. Du kommer att ha jätte kul tillsammans med oss precis som alltid men en litet plus nu är ju att du även har en sexig man vid din sida. En sexig bad boy” sa Alexandra och jag skrattade smått. Jag hade berättat för henne om min mamma och hon hade direkt fått mig att känna mig bättre. Precis som hon alltid gjorde. Alexandra är den som jag har känt längst. Vi har känt varandra sen vi föddes då våra föräldrar var kompisar. Emily kom inte in i bilden förs än i femte klass eller något. Men jag älskar henne minst lika mycket och så gör Alexandra. Vi är den oförstörbara trion som ingen kunde sära på.

  ”Du har rätt. Jag ska bara glömma bort mamma och fokusera på ikväll”

  ”Det är min flicka” skrattade hon fram vilket fick ett leende att spridas på mina läppar ”Förresten när kommer Jason och hämtar dig?”

  ”Han kommer om en halvtimme ungefär. Om han nu kommer i tid, har har ju en förmåga att hela tiden komma försent”

  ”Jag känner inte Jason då jag inte har träffat honom särskilt mycket men jag tror faktiskt inte att han skulle bli försenad idag. Han vet hur mycket det här betyder för dig vilket gör att det betyder mycket för honom också. Det är så det är att vara ett par” kanske men nu var vi ju inte ett par så.

  ”Vi får se. Men jag borde lägga på. Jag ska fixa lite små grejer med håret och sminket innan jag sätter på mig kläderna”

  ”Gör du det gumman så syns vi sen vackra och fantastiska” sa hon med någon konstig dialekt vilket fick mig att skratt.

  ”Det gör vi baby, syns sen” sa jag och samtalet avslutades. Jag la ner mobil på sängen innan jag gick bort till badrummet för att som ja sa till Alexandra fixa det sista lilla. 

  Jag drog ett extra drag med maskara över fransarna för att få dem att stå upp ytligare. Det röda läppstiftet jag hade bättrade jag på innan jag sprutade parfym över mig. Jag kollade mig själv i spegeln och såg att en hårslinga lossnat så jag satte fast den med en hårnål innan jag gick tillbaka till mitt rum. Bort till sängen gick jag då min klänning låg placerad på den och mina skor fint ställda under den.

  Försiktigt greppade jag tag i klänning och gled lite smidigt i den, rättade till den så att den satt rätt innan jag även tog på mig skorna. Mina steg riktade jag sen bort till helkropps spegeln som satt på sidan utav dörren intill min WIC. Eller en utav alla speglar i alla fall.

  Ett litet leende spreds på mina läppar när min blick fastnade på min spegelblick. Jag kände mig vacker, jag var faktiskt nöjd med hur jag såg ut just nu. Det hände inte så ofta, att jag var helt nöjd alltså. Men den här gången var allt perfekt, enligt mig i alla fall.

  Mitt hår hade jag lockat i stora lockar som föll ner för mitt bröst och rygg. Mitt ansikte hade jag faktiskt inte sminkat överdrivet. Jason sa att han hatade när tjejer bara spacklade på med smink så jag lät det vara rätt naturligt. Men fortfarande tillräckligt för att dölja små ”fel”. Jag hade en lätt guldi ögonskugga som fick mina ögon att sticka ut lite tillsammans med eyelinern som jag hade dragit runt ögonen, både under och över. Inte särskilt tjockt men ja ja. Mina läppar hade jag målat röda och det var nog allt skulle jag tro. 

  Men till mina kläder. På fötterna hade jag ett par svarta klackskor som var väldigt enkla. Men i alla fall nu till min favorit grej. Min klänning. Det hade vart kärlek vid första ögonkastet när jag såg den. Den var så himla vacker. Det var en svart lång klänning med spets över hela. På överkroppen satt den tajt och ärmarna gick ut till mitten av mina underarmar ungefär. I fram satt den rätt hög men i ryggen så var den öppen vilket jag tycker i skit snyggt på klänningar. Sen så föll klänningen löst från min midja och nedåt med en skåra i sidan vilket gick upp till mitten av mitt lår för att visa mitt ben.

  Jag hörde hur min mobil vibrerade på sängen och kollade snabbt bort från spegeln för att gå bort till min säng. Jason namn lös upp på skärmen vilket fick ett stort leende att spridas på mina läppar.

  ”Hej Jason” sa jag allt för fort och glatt vilket Jason måste ha märkt då han skrattade smått.

  ”Hej baby. Jag står utanför ditt hus nu så du kan komma ut är du är klar. Du behöver inte stressa om du inte är klar men ville bara informera dig om det”

  ”Det är lugnt jag är alldeles strax klar. Jag kommer ut om bara någon minut”

  ”Okej syns snart” sa han innan han la på samtalet.

  Jag kände hur ett stort leende spreds på mina läppar, eller hur mitt leende blev ännu större då jag redan hade ett leende på läpparna. Jason var äntligen här, tio minuter tidig också. Jag hade sett fram emot det här enda sedan vi bestämde det. För det första så vill jag se hur Jason såg ut i kostym. Han skulle säkert se väldigt stilig ut eller sexig rättare utsagt.  Sen så vill jag veta vad han tyckte om mig. Jason har bara träffat mig vanliga dagar så han har aldrig sett mig uppklädd och fixad. Jag ville veta vad han tyckte, men jag var på samma gång nervös till det. Det här är så långt bort från hans livsstil att han kanske bara tyckte att det såg konstigt ut .

  Jag slog bort tanken och greppade tag om min handväska. Jag gav mig själv en sista blick innan jag gick ner till undervåningen. Alla arbetare hade redan gått hem och jag hade gett dem ledigt imorgon också så jag skulle vara helt ensam i huset då mina föräldrar är borta och min syster skulle till sin kompis. 

  En sista blick runt i huset för att se att allt var bra innan jag larmade och gick ut. Dörren låste jag fort innan jag började göra min väg bort till Jason som jag kunde se lutade sig mot sin bil. Mitt leende blev ännu större när jag såg hur bra han såg ut i kostymen. Shit han var snygg. Jason ser skit bra ut i sina andra kläder också men det här var något speciellt. Speciellt då han sagt att han inte haft på sig en kostym sen Alex begravning och hade dåliga minnen utav dem.

  ”Det var väll inte så himla illa va? Du ser väldigt stilig ut” sa jag när jag kommit ut från grinden -låst den efter mig- och Jasons blick föll på mig.

  Hans mun var lite öppen och hans ögon följde min kropp med blicken. Men han sa inte något och jag kände hur nervositeten kom tillbaka. Han gillade det inte, han tycker att det är jätte fult. Kanske hade Emily rätt, jag borde ha kört på någon kort klänning som visade mycket hud. Jason skulle ha gillat det bättre. Emilys ord spelades om och om i mina tankar ”så vill du att han ska gilla det du har på dig” 

  ”Så vad tycker du?” frågade jag efter ett tag när vi stått där tysta och bara kollat på varandra.

  Jason kollade på min kropp igen och svalde högt innan han svarade ”Det ser bra ut” sa han och mitt hjärta föll just där. Han gillade det inte. Han avskydde det. Men han hade ju kunnat ljuga i alla fall eller åtminstone sagt att jag ser bra ut och inte det. Min hand skakade smått och jag kände hur tårar spreds i mina ögon. Men jag lät dem inte falla, jag ville inte låta honom se hur mycket det påverkade mig.

 

 

 

Jasons perspektiv

  Jag stod framför spegeln och kollade ner på min kropp. Jag såg inte ut som mig själv. Jag såg rätt konstig ut om du frågar mig. Ganska snygg då, lite James Bond känsla. Okej kanske inte. Men jag såg faktiskt bättre ut i kostym än jag kom ihåg.

  Mitt hår var upp spikat som vanligt men det var nog det enda som var typiskt mig. Okej jag hade mina svarta supras. Ingen av killarna hade finskor som jag kunde låna, inte för att jag hade haft på mig dem ändå.

  Men annars var allt annat lånat. Jag hade inte tagit på mig Alex kostym av flera anledningar så jag lånade av Mike som hade kvar sin. Chaz hade också en men han var mindre än mig så den satt inte bra.

  Så just nu stod jag i ett par svarta finbyxor, en vit skjorta under den svarta kostymen som jag hade matchat med den svart slipsen. 

  Jag gav mig själv en sista blick i spegeln innan jag greppade tag i min mobil och gick ner till hallen där killarna satt. 

  "Ja det här är något man inte är ser varje dag. Jag menar slips och allt. Det enda som gör att man ser att du inte är brat är tatueringarna" skrattade Mike fram när deras blickar flög upp på mig. Jag himlade snabbt med ögonen och satte mig ner bredvid Chaz som satt i ena soffan. 

  "Väldigt roligt. Ni vet inte hur obekväma dem här är. Man känner sig instängd och man kan inte röra sig ordentligt"

  "Så varför har du på dig den då? Varför kör du inte bara på din ökända jeans och skinnjacka. Kanske lite kedjor som matchar"

  "För att det här är en formel dans och Brianna skulle döda mig om jag inte kom uppklädd. Det här är viktigt för henne så jag antar att jag får stå ut. Plus jag menar hon måste ju alltid klä upp sig, eller klä ner sig kanske man ska säga när hon kommer hit"

  "Got dammit McCann" mumlade Robert fram och jag kollade frågandes på honom. Vi hade inte pratat särskilt mycket sen våran fight så jag är chockad att han ens yttrade sig just nu. 

  "Du är så uppe i hennes arsle att du inte kan se det själv. Hon har dig virad runt sitt lillfinger"

  "Vi båda vet att det inte är sant"

  "Vet vi verkligen det?"

  "Vad fasiken ska det betyda? Jag har inte förändras, jag är samma Jason som jag var för bara någon vecka sen"

  "Det är det här jag menar. Du kan inte se att du förändras precis framför våra ögon. Jag menar innan Brianna kom satte så hade du sex med varje tjej som kastat sig din väg men nu. Du har börjat ignorera tjejer, hur länge har du ens gått nu utan att ha sex. Senast var väll den där tjejen inne på toaletten vilket är veckor sen"

  "Och? Varför bryr du dig ens? Du borde ju vara glad eller hur. Nu kan du välja och vraka som du vill, du har äntligen chans på dem tjejerna som du vill ha då dem inte kan ha mig" jag såg hur hans käkar spändes, händer knöts och hörde hur han blåste ut genom näsan. Jag vet att jag träffade en öm punkt men helt ärligt så kunde jag inte bry mig mindre. 

  "Visst låt den här tjejen dra ner dig. Sabba allt som vi har byggt upp. Men kom inte till oss och gnäll när hon har dumpat ditt patetiska arsle. För helt ärligt, tror du verkligen att hon kommer gilla dig tillbaka? Att hon kommer att älska dig? Jag menar hon är smart. Hon kommer snart att inse vilket vrak du är. Vilket monster du är" sa Robert och nu var det min tur att knyta nävarna. Jag kände hur hat och ilska for igenom mig på samma gång. Mina ögon smalnade och mina andetag blev djupare. Men innan jag hann göra något släpade Chaz ut mig ur huset för att låta mig lugna ner mig lite innan jag stack iväg.

 "Vill du ha?" frågade Chaz och sträckte fram en påse med gräs i men jag skakade smått på huvudet. 

  "Nej jag tänker inte bli hög även om jag vill. Det här är som sagt viktigt för Brianna så tänker hålla mig ren. En dag kan jag gå utan det. Men jag tar gärna en cigg om du har. Mina är slut"

  "Visst här" sa han och räckte över ett packet tillsammans med en tändare innan han fortsatte att prata "Du vet om det betyder något så gillar vi andra Brianna. Vi tror att hon är bra för dig. Du har lugnat ner dig sen hon kom in i ditt liv och för en gångs skull så ler du faktiskt ett riktigt leende"

  "Jag vet, det är synd bara att det aldrig kommer att funka i längden"

  Jag gav honom ett litet leende innan jag gick bort till bilen för att köra bort till Brianna. Jag skulle ju ändå hämta henne snart så kunde ju lika gärna åka nu. Väll ute på vägen tände jag en cigarett innan jag slängde paketet tillsammans med tändaren på passagerarsättet. Jag drog in ett djupt andetag och kände hur mina nerver lugnade ner sig. 

 

  Jag satt utanför grinden intill Briannas hus och väntade på att hon skulle komma ut. Jag hade ringt henne för bara någon minut sen och sagt att jag var här. Hon skull bara fixa något sen skulle hon komma ut. 

  Under tiden som jag väntade passade jag på att kolla på hennes hus. Jag har aldrig sett huset från framsidan. Jag har bara sett det från sidan då det är vägen som jag har tagit mig in och ut ur huset. Eller Briannas rum för att vara mer exakt. Det här huset var sjukt stort och såg jävligt lyxigt ut. Skulle vara kul att inse insidan någon gång. Jag skulle förmodligen inte få chansen någon gång men ändå.

  ”Det var väll inte så himla illa va? Du ser väldigt stilig ut” sa någon framför mig och jag kollade upp för att mötas utav Briannas ögon. Hennes ansikte var sminkat, inte överdrivet på något sätt. Bara lagom. Hennes ögon stack ut en aning och jag antog att det var meningen med sminket. Hennes läppar hade hon målat röda och det tog mig allt att inte gå fram och kyssa henne här och nu.

 

  Min blick gled ner till hennes kropp där en svart klänning var placerade. Den kramade åt hennes överkropp perfekt innan den föll fritt ner över hennes ben. Jag kunde även se lite av hennes ben så jag antar att hon har en av dem där klänningarna som var öppna på sidan. vilket var jävligt sexigt om du frågar mig.

  Men för att sammanfatta Brianna krävdes bara ett ord. Perfekt. Hon var så himla vacker och jag ville berätta det för henne. Men jag kom ihåg mitt samtal som jag hade med Mike när jag åkte hit. Han sa att jag borde gå för Brianna men om jag väljer att inte göra det så kunde jag inte leda in henne på det. Vi har bettet oss som ett riktigt par på senaste tiden. Inte för att jag klagar då men om det nu fanns en liten chans att Brianna gillade mig så kunde jag inte låta henne tro att det fanns något här -även fast det fanns det- för det skulle bra skada henne i slutendan.

  Så utan att egentligen tänka mumlade jag fram ett ”Det ser bra ut” och jag kunde direkt se på Brianna att det sårat henne. Jag ångrade mig direkt och svor åt mig själv i huvudet. Hon hade säkert spenderat timmar för att fixa till sig och allt jag kunde säga var det ser bra ut. Som att jag vore hennes brorsa eller något. Tårar bildades i hennes ögon men hon lät dem inte falla. Scenen framför mig fick mig att känna mig som världens sämsta person. 

  Jag öppnade munnen för att säga något men Brianna skakade bara på huvudet och gick runt bilen för att hoppa in men jag stoppade henne genom att greppa tag om hennes handled ”Brianna jag” var allt jag hann säga innan hon drog sig ur mitt grep och vände sig mot mig.

  ”Spara det Jason”

 

  Vi hade suttit under tystnad hela vägen till hennes skola och ärligt talat har det aldrig vart så här stelt i mellan oss. Inte ens när vi träffades första gången. Jag visste att det var mitt fel och banade mig själv för att ha sårat henne.

  Brianna satt och kollade ut genom fönstret hela vägen och hoppade ur bilen så fort jag parkerat den. Men till min förvåning så väntade hon ändå på mig vid trappan som lede upp skolan. Jag la min hand på mitten av hennes rygg för att börja styra henne in och märkte nu att hennes rygg var bar. Min blick gled lite diskret till hennes rygg för att få min fråga besvarad. Hennes klänning var öppen i ryggen.

  Vi kom in i salen som var dekorerad -enligt mig för mycket- i glitter, lampor, ballonger och mycket annat. Det var överdrivet men jag antar att det är så här när man lever här. Vi lyckades skymta Alexandra och Emily en bit bort tillsammans med några andra som Brianna mumlade fram var hennes andra kompisar. Jag började leda henne bort dit och kollade hela tiden runt omkring mig. Tjejerna kollade med stora ögon på mig och viskade något till sin kompis bredvid medan killarna gav mig nästan äcklade blickar. Jag passade inte in här och det visste vi alla.

  ”Omg Brianna du är här och gud vad vaket du är” ropade någon och jag drogs ur mina tankar. Jag kollade upp på tjejen som pratat men visste dock inte vem hon var. Jag hade aldrig sett henne i hela mitt liv. 

  ”Oh tack du också. Jag älskar skorna” 

  ”Tack så mycket. Men du, ska du inte presentera den snygga killen som du klänger fast vid. Jag antar att det är kända Jason” sa hon och log lite flörtigt mot mig. Som att Brianna som skulle föreställa min flickvän inte stod precis bredvid mig. Jag antar att Brianna märkte det också då hon nu greppade tag om min arm och pressade upp sig mot min sida. 

  "Ja det här är Jason alla. Jason det här är Erin, Kendall, Max, Martin och Daniel. Alexandra och Emily har du ju redan träffat så" presenterade Brianna oss och vi alla sa snabb hej innan dem började prata om någon person från deras skola. Jag stod dock bara och kollade Brianna. Både för att jag inte ens visste vem dem pratade om, men sen även för att Brianna var så himla vacker att jag inte kunde dra bort min blick ifrån henne. 

  "Jag måste bara säga en grej för jag har stått och tänkt på det enda sedan ni kom. Brianna har du tänkt på att Jason liknar Justin. Justin Bieber alltså" sa en av Briannas kompisar vilket fick alla blickar att vändes åt mig. Där ibland Brianna som kollade ordentligt innan ett litet leende spreds på hennes läppar. 

  "Omg jag har inte tänkt på det men du hat rätt. Om man tar bort tatueringarna, tar bort lite från din längd och muskler så"

  ”Jag ser inte ut som Justin” sa jag fort och kollade misstroget på dem alla. Jag var inte lik honom, inte ett dug. 

  ”Jo det gör du, jag är ledsen att behöva sabba din bubbla baby men du ser ut som honom. Jag kan inte förstå att jag inte sett det tidigare” skrattade Brianna fram och hade nu ett leende på läpparna. Vilket var det första sen jag hämtade upp henne. Dem andra har vart på klistrade. Dem andra kanske inte märkte det. men jag kunde se det på henne. Hennes ögon glittrade inte lika mycket som dem annars brukade göra.

  ”Eh baby jag tänkte gå och hämta något att dricka. Vill du hade något?” frågade jag Brianna och hon skakade smått på huvudet ”Är du säker”

  ”Ja jag är säker Jason, jag behöver ingen dricka”

  Jag nickade lite kort och placerade mina läppar vid hennes tinning för att ge henne en snabb kyss där innan jag gick bort till bordet där all dricka stod.

 

Briannas perspektiv

  Okej så just nu ångrar jag att jag tog med mig Jason hit. Han har inte gjort något annat än att sabba min kväll. Först kan han inte ens ge mig en ordentlig komplimang, sen så står han och pratar med skolans slampa och flörtas med henne när han skulle hämta dricka till sig. Men vet ni vad, det är inte allt. Nej, nej det är mer. Han vill inte dansa med mig, vilket jag kan förstå då det inte är hans grej men lyssna här. Jag får inte dansa med andra killar heller utan att han skrämmer iväg dem. Jag har inte haft en enda dans med en kille. Jag har fått dansa med tjejerna. Men ärligt talat så vill man ju dansa med en kille. Speciellt då min skola bara spelade lugn musik. För nu i alla fall. Lärare skulle sticka om ett tag men så länge dem är här så kommer lugn musik att spelas.

  ”Vad fan är ditt problem Jason” skrek jag åt honom när han dragit mig undan från ännu en kille och jag suckade högt. Jag hade sett Jason gå på toa och tänkte ta det i akt för att kunna få min dans. Men nej nej, han var ju tvungen att se det och släppa ut mig ut till ett tomt klassrum som låg en liten bit bort ifrån salen som dansen var i.

  ”Du har betet dig konstigt hela kvällen. Du har börjat att vara dryg mot mig, du kan inte ens ge mig en ordentlig komplimang. Du står och flörtar med en tjej borta vid drickan, jag menar hon har förmodligen fått mer action utav dig än jag ikväll. Sen så vill du inte dansa, visst jag kan acceptera det. Men låt mig åtminstone dansa med någon annan då. Jason jag gör allt för att folk ska tro att vi är ett par hos dig men du gör inte ett skit för mig. Jag anstränger mig, jag gör allt som du ber mig om och du kan inte ens låta mig få en jädrans dans. Jag är ledsen om det här inte är hur du vill spendera din fredag då det här är något jätte tråkigt i dina ögon. Men det här är mitt liv Jason och du kan väll åtminstone låtsas för en kväll att du trivs här”

  ”Det är inte riktigt så att jag passar in här. Alla kollar konstigt på mig vad jag än gör”

  ”Precis som att alla kollade konstigt på mig när jag började hänga i ditt område. Men folk vande sig med mig och det kommer folk att göra med dig också. Så det är inte någon ursäkt. Det förklarar fortfarande inte varför du har betet dig som världens skitstövel hela kvällen och flörtade runt med massa tjejer”

  ”Den enda tjej som jag har pratat med utan att du stått bredvid mig var den där ”blonda slampan” som du kallade henne och det är allt hon är. Jag pratade bara med henne. Hon försökte mer, hon bad mig att följa med henne till toaletten men jag nekade henne. Jag sa att jag var tillsammans med dig och det var det sista jag sa till henne innan jag kom tillbaka till dig”

  ”Som att jag skulle tro på det Jason. Jag såg hur du kollade på henne, hur du tog hennes kropp in. Jag antar att du hade mer att säga om henne än om mig också” sa jag och kände hur tårar spreds i mina ögon. Gud jag var så himla patetisk. Jason var ju inte ens min riktiga pojkvän men vi beter oss som ett riktigt par, även fast det inte är någon runtomkring.

  ”Det enda som är stämplat på henne är hora i pannan. Och mina ögon låg inte på henne för jag hade någon annan in tankarna”

  ”Och vem skulle det kunna vara då? Någon från klubben? Någon gammal flamma? Eller någon gammal sex kompis?”

  ”Det var du som var på mina tankar got dammit. Jag har inte kunnat tänka på annat sen du kom ut från ditt hus alldeles perfekt och vacker. Jag har aldrig sett någon så vacker förut och jag ville berätta det för dig, jag ville kyssa dig men jag kunde inte. Mike sa att jag skulle ta ett steg tillbaka så att jag inte skulle ge dig falska förhoppningar om en relation eller något trotts att jag gillar dig. För han sa att det bara skulle skada någon utav oss i slutendan. Men du gjorde det så svårt för mig när du kom ut i din klänning och såg alldeles perfekt ut. Jag ville bara åhhh” nästan skrek Jason åt mig och drog en frustrerad hand i genom hans hår. Jag kollade chockat på honom och försökte få in det han sa. Han sa att jag var perfekt, att jag var vacker, att han inte kunde sluta tänka på mig. Men det var inte allt han sa va? Nej det var det inte. Han sa något om att han gillade mig. Vänta, gillade Jason mig?

 



 


Okej så det här blev försenat men det blev mycket längre än planerat och om ni följer bloggen på instagram så vet ni också anledningen till att kapitlet är försenat. Om ni inte redan föjer bloggen på instagram gör det nu bloggen heter @biebermyworldnovell :)

 

Okej men i alla fall. Det här var ett väldigt händelse rikt kapitel. JASON ERKÄNDE ATT HAN GILLADE BRIANNA!!!!! Hihihi jag är så hypad, har haft det här planerat ett tag och jag hoppas att ni gillar det. Kom inte riktigt ut som jag hade tänkt mig men ändå. Det blir oftast inte så ändå ;)

 

1, Men vad tycker ni om klänningen som ni hade? vet att många röstade för kort men jag och min kompis satt och täntke fram den här klänningen. Kanske inte beskriver klänning jätte bra men jag har en väldigt tydlig bild i huvudet.

2, Hur tror ni att Brianna kommer att reagera? Nu när Jason har erkänt att han gillar henne?

3, Vad tycker ni om hennes familj nu när ni fått reda på en del om dem i novellen?

4, Vad tyckte ni om Jason och Roberts bråk?


kapitel 21 - Göra bomber

 

 

 

 

 TIDIGARE KAPITEL:


  ”Bodyshoots?” frågade jag och han nickade smått ”På vem? Jag vill inte ta på någon random kille som senast”

 

  ”Hahah ta det lugnt Brianna. Om du skulle ta bodyshoots på någon så skulle det vara mig” sa Jason och jag fick upp en bild i mitt huvud. Det skulle väll inte vara så himla fel att ta bodyshoots med Jason.

 

  Eller?

 

 


 


 

 

  ”Okej så hur går det här till egentligen? Den förra bodyshoten jag tog på den där killen var inte alls så här. Eller jag vet inte egentligen vad det här är men med tanke på att vi behöver ett bord så känns det här mycket mer komplicerat” sa jag vilket fick Jason att skratta.

  ”Hur gjorde du din bodyshot då? Men den där killen alltså”

  ”Jag slickade salt ifrån ena sidan utav hans nacke, tog min shot för att sen slicka lime från andra sidan utav hennes nacke”

  ”Så inga läppar mot läppar eller något annat?”

  ”Nope” svarade jag enkelt vilket fick Jason att skratta än en gång.

  ”Haha du har inte ens tagit en riktig bodyshot baby. Det är bara små barn som tar dem så. Jag ska visa dig hur man egentligen gör” sa han med ett stort flin på läpparna och jag tvekade en aning innan jag nickade.

  Jason log stort mot mig och satte sig på kanten av bordet som han fått rensat så att vi kunde göra det här. Han vinkade lite smått med ett finger i en gest att jag skulle komma över till honom och jag gjorde fort det han bad mig om.

  ”Okej så till att börja med måste du hjälpa mig av med tröjan” sa Jason i en låg sexig röst vilket fick mig att kolla frågandes på honom. Vilket bara fick honom att skratta åt mig än en gång.

 

Jasons perspektiv

  Brianna kollade frågandes på mig och jag skrattade roat åt henne. Hennes oskuldsfullhet var bara för bedårande. Innan mig hade hon inte gått längre än att kyssa en kille, hon hade aldrig ens tänkt tanken på att sätta en fot inne på en klubb, dricka eller festa. Men jag hade ändrat allt det där. Kanske inte så mycket på killfronten men det har jag inga planer på heller. Brianna var inte en av dem där tjejerna som har sex med vem som än slänger sig åt henne vilket jag respekterar. I början måste jag erkänna att jag tyckte det var konstigt. Men nu när jag har lärt känna henne och hört hennes sida utav allt så förstår jag vart hon kommer ifrån.

  I alla fall så gillar jag att hon är så oerfaren. Det ger mig ett litet hopp att hon gillar mig tillbaka, att det var därför som hon lät mig göra allt det här med henne. Jag gillade tanken om att vara den första som gjorde grejer med henne. Det fick mig att känna mig speciell.

  ”Varför ska jag ta av din tröja?” frågade Brianna förvirrat och kollade med stora ögon på mig.

  ”För att det blir lite jobbigt att ta shoten annars. Skulle ju bli lite jobbigt om man skulle behöva suga upp drickan ifrån tröjan”

  ”Varför skulle man behöva suga upp drickan från tröjan om man inte tar av den” det här fick både Chaz och Ryan att skratta smått och mitt leende att bli om möjligt större.

  ”För att om man tar bodyshots på det sättet som vi tar så tar man den från magen, slickar upp lime från nacken för att sen även ta en limebit från den andra personens mun”

  ”Okej det låter mycket mer komplicerat än det jag gjorde. Men jag antar att jag inte kan backa ur nu va, för jag skulle få ett straff om jag inte gjorde va?” frågade hon och Chaz nickade fort till svar.

  ”Okej jag gör det. Men du får göra först. Det här känns alldeles för komplicerat för mig. Det är förmodligen inte komplicerat men jag är inte van att dricka och jag tror att jag kan ha druckit lite för mycket idag”

  ”Det är lugnt baby, jag kommer att gå igenom allt steg för steg med dig”

  ”Eller så gör du först på mig. Du vet, lära mig igenom att se vad du gör” sa hon och bet sig sexigt i underläppen. Jag svalde högt, om hon bara visste vad dem små grejerna hon gjorde påverkade mig. Men jag nickade lite smått och greppade tag om hennes hand för att dra henne närmre mig.

 

Ingens perspektiv

  Brianna kolla med stora ögon på Jason som nu greppade tag om änden på hennes tröja. Han gav henne ett litet leende innan han drog av henne den vilket gav honom en bra titt på hennes kropp. Än en gång svalde Jason högt medan hans blick gled över henne. Hon var seriöst den snyggaste personen han någonsin sett. Nej vänta stryck det, hon var det sexigaste och vackraste personen han hade träffat.

  ”Ska du bara stå där och stirra på mig eller ska du faktiskt göra något” sa Brianna med ett litet leende men hennes kinder hettade fort till när hon faktiskt insåg att Jason stirrade på henne. Jason skrattade återigen för vad som kändes för hundrade gången bara den kvällen. Eller snarare bara den timmen.

 

  Jason låg nu bordet med Brianna gränslande över hans höfter. Han hade dricka och salt utspritt över hans mage, lime smörjet över hans nacke och sen en lime bit i munnen.

  Brianna kollade ner på Jason från sin sittande position och tänkte igenom vad Jason hade gjort så att hon kunde göra likadant. Hade precis som han sagt först slickat upp saltet och drickan innan han började med hennes nacke. Där han dessutom sög ett antal gånger vilket hade lämnat ett X antal sugmärken. Han hade sen tagit limen från hennes mun och nu var dem här. Brianna tvekade en aning innan hon lutade sig fram och började kyssa/slicka på Jason mage för att få upp allt.

  Jason kollade med stora ögon ner på Brianna och ett lågt stön lämnade hans läppar när hon drog tungan över hans magmuskler upp till nacken där hon började arbeta för att få bort limen. Hans händer smekte hennes sidor som fortfarande var nakna då hon fortfarande inte hade på sig något annat än hennes bh på överkroppen. Dem båda hade vart för inne i allt för att ens tänka tanken på att sätta på henne kläderna igen.

  Även Brianna sög sig fast vid Jasons nacke precis som han hade gjort med henne vilket fick ännu ett stön att lämna hans läppar. Han klarade inte av det längre. Att hålla hennes kropp i hans händer och känslan han fick utav det hon gjorde mot honom var bara för mycket för honom. Utan att egentligen tänka hade han lyft upp hennes ansikte i samma höjd med hans och pressade sina läppar mot hennes. En aning förvånad som Brianna var tog det ett tag för henne att förstå vad som hände och började kyssa honom tillbaka. Hennes händer hittade sin väg in i hans redan förstörda hår medans hans händer vandrade neråt och greppade tag om hennes rumpa.

  Ett stön lämnade Briannas läppar och Jason tog det som hans chans att stoppa ner hans tunga i hennes mun. Vilket han gjorde och inom kort slogs deras tungor om dominans, deras kroppar pressade mot varandra och händer över allt.

  

Jasons perspektiv

  Jag vaknade av att någon rörde sig framför mig och stönade klagande. Jag försökte vrida på mig men insåg fort att min arm var fast så jag slutade försöka. Jag kollade ner på min arm för att hitta svaret men möttes istället av en massa hår. Brianna låg på sidan med ryggen upptryckt mot min mage, min ena arm under hennes huvud som en kudde medan den andra låg vilande runt hennes midja. 

  Hon låg fortfarande sovandes och jag log smått när jag hörde hur hon mumlade något. Jag kunde dock inte höra exakt vad det var men jag kunde höra mitt namn i allt det där. Vilket endast kunde betyda en grej. Brianna drömde om mig. Hon rynkade smått på pannan och vred på sig så att hon nu var vänd mot mig. Han borrade in ansiktet i mitt bröst och henne händer lindades fort runt min midja.

  Mitt leende blev ännu större när jag såg dem alla sugmärken på hennes nacke. Beviset på att hon var min. På sätt och vis i alla fall. I alla fall så kanske det blev lite för het mellan oss igår. Inte för att jag klagar då. Men jag är rädd att Brianna ska vakna upp och ångra allt. Vi gjorde ju egentligen inget särskilt. Men Brianna är inte som jag, hon ser saker annorlunda än mig och det här kanske inte är en stor grej i mina ögon. Men det kan mycket väl vara något stort med henne. Med tanke på att hon aldrig gjort något sådant här med en annan kille förut.

  Hon mumlade än en gång men den här gången fladdrade även hennes ögon till. Hennes blick möte snabbt min och ett litet leende spreds på hennes läppar.

  ”Hej” mumlade hon lågt och drog en hand över min rygg. Vilket du lede till att ett visst pirer gick igenom hela min kropp. Ett pirer som bara hon kunde få mig att känna.

  ”Hej. Hur känner du sig? Det blev rätt vilt igår. Ångrar du något?”

  ”Nej. I alla fall inget som jag kan komma ihåg. Jag tror inte att jag har glömt bort något men med tanke på min huvud värk så drack jag en aning för mycket igår så jag kan lika gärna ha glömt en hel del” sa hon och jag skrattade smått innan jag placerade en kyss på toppen utav hennes huvud.

  ”Vad är det sista som du kommer ihåg från igår?”

  ”Det sista jag kommer ihåg är att vi tog bodyshots och ja det övergick till ja du vet”

  ”Haha du kan slappna av baby. Det var det sista som hände egentligen. Efter det så tog jag hem dig och vi båda somnade” sa jag och hon nickade smått.

  Hon kollade ner på min nacke och hennes ögon vidgades fort ”Jason snälla säg att det där inte är sugmärken och att jag inte har liknande märken på min hals”

  ”Ledsen baby men så länge du inte vill att jag ska ljuga för dig så kan jag inte säga det”

  Brianna skakade smått på huvudet innan hon snabbt hoppade ur sängen. Hon var snabbt borta vid min spegel som stog på byrån och började inspektera märkerna som jag lämnat på hennes hals.

  ”Seriöst Jason vad tänkte du på när du gjorde dem här? Det är ju bara korkat och dumt. Förstår du hur svårt det kommer att bli att täcka det här?”

  ”Det är väll bara att sminka över, ha en halsduk eller något liknande. Det kan väll inte vara så himla svårt. Du gjorde på mig också om du inte kommer ihåg och senast jag kollade så klagande du inte igår när jag gjorde dem” sa och en rodnad spreds på hennes kinder.

  Jag skrattade roat och greppade tag om hennes hand för att dra ner henne i sängen bredvid mig. Hon låg halvt över mig och hon skrattade smått åt min plötsliga rörelse ”Så vad ska du göra idag då? Jag måste ha ett möte med killarna så vi kan inte hitta på något” sa jag och placerade en slinga som ramlat ner från hennes tofs bakom hennes öra.

  ”Det är lugnt. Jag ska ändå iväg med tjejerna och leta efter klänningar idag så jag tror att jag klarar mig”

  ”Klänning till vad? Har du inte kläder så att räcker redan?”

  ”Jo det har jag nog. Men min skola har en bal nästa vecka. En bal som du lovade att du skulle ta med mig på. Jag hoppas att du inte glömt bort det”

  ”Ta det lugnt baby jag har inte glömt bort din dans. Jag hämtar dig vid halv sju har jag ju sagt. Men jag trodde att du redan fixat det. Du är ett sådant kontroll freak att jag trodde att du skulle ha det fixat redan samma dag som ni fick nyheterna om dansen” sa jag och Brianna smällde till mig hårt på bröstet. Inte för att jag var särskilt påverkade utav det men i alla fall.

  ”Nu överdriver du ju till månen och tillbaka. Visst jag gillar att ha saker i ordning och allt men jag är inte så där”

  ”Som du vill baby. Vad som än får dig att sova bättre på kvällarna” sa jag och hon himlade smått med ögonen innan dem möte mina.

  Jag log smått upp mot henne och hennes hand hittade min kind. Hon lutade sig ner mot mig och kysste mig kort innan hon drog sig tillbaka.

 

  ”Okej så nu när din lilla flickvän har lämnat. Kan vi nu prata om jobbet?” frågade Hank och jag suckade högt.

  Vi hade ett av dem alla olika gäng vi samarbetar med över här för att prata affärer. Okej så vi brukade väll inte samarbeta men jag brukade göra bomber åt dem. Självklart för en hög summa pengar då. Det är ju inte gratis att göra bomber direkt, min tid är heller inte gratis. Jag skulle kunna göra något bättre under den tiden.

  ”Visst men bäst för er att det här är något bra. Jag hade kunnat göra andra bättre saker än att bara sitta här och planera någon dum attack på något annat gäng”

  ”Vad skulle du göra McCann. Spendera dagen med flickvännen? Kolla på filmer och ligga i sängen hela dagen”

  ”Jag skulle inte säga nej till det. Låter faktiskt mer tilltalande än det är”

  ”Haha McCann har börjat bli en mjukis” skrattade Kevin från deras gäng fram och jag gav honom en hård blick vilket genast fick honom att sluta.

  ”Jag har inte blivit en mjukis och om du vill ha ett bevis på det kan jag komma över dit och bryta din nacke med en gång om du vill”

  ”Hej Jason det är inte nödvändigt att bli våldsam. Vi skämtar bara med dig. Jag menar ingen av oss klandrar dig för slå dig ner med henne. Hon är sexig och jag skulle inte ha emot att ha en omgång med henne”

  ”Jag förstår det men om du ens tänker tanken på det igen så lovar jag att det är bland det sista du gör i dit patetiska liv. Nej låt mig omformulera mig. Om du ens kollar på henne, tänker på något sätt om henne kommer jag se till att döda dig” sa jag och spände hårt händerna vid mina sidor i ett försök att släppa lös en del av ilskan som spreds inom mig.

  ”Ta det lugnt Jason, dem skämtar ju uppenbarligen. Ingen kommer att skada henne, dem alla vet bättre än så” sa Mike och log smått mot dem medan han sparkade mitt ben under bordet så att ingen skulle se.

  ”Vi får hoppas det” spottade jag fram och dem kollade chockat på mig.

  ”Jag måste be om förlåtelse för Jason. Hans humör är som värst efter en vild natt på klubben. Han hade en del dricka igår och saker blev lite vilda”

  ”Haha vi förstår. Man kan se det på både din och din tjejs nacke. Damn, det var några rejäla sugmärken. När man kollade på henne först så trodde man inte att hon skulle ha det i sig, att hon var en av dem där ‘duktiga tjejerna’ som alltid gör vad pappa säger. Men jag antar att jag hade fel. Hon är uppenbarligen rolig att leka runt med. Jag kan bara tänka mig att hon är bra i sängen. När du är klar med henne kan du ju säga till. Vi alla vet ju att den store McCann inte stannar med en tjej särskilt länge.” skrattade Nick i deras gäng fram och det var nu som det sprack för mig. Brianna var inte något pris som man bara skickade vidare när man var klar med det.

  Innan någon hann reagera slängde jag mig mot honom gav honom en rak höger som slängde han och hans stol baklänges. Han stönade högt utav smärtan och hans hand kupade snabbt kinden som jag hade träffat. Jag satte mig fort över hans mage och låste fast hans händer under mina knän så att han inte kunde göra något motstånd. Jag började svinga slag efter slag mot hans ansikte och ett sjukt leende spreds på mina läppar när jag hörde hur hans näsa bröts. 

  Han skrek av smärta och bad gång efter gång hans kompisar att hjälpa honom. Men hans kompisar visste bättre än att ställa sig upp mot mig. Jag skulle ha dem alla döda på under minuten om jag bestämde mig för det. Min revolver var som vanligt instoppad innanför kanten på mina jeans i bak och jag var inte rädd att använda den. Att spilla lite blod. Jag var ju som sagt känd som en av dem mest hänsynslösa mördarna i landet. Det var därför jag var etta på listan av mest efterlysta. Jag gjorde saker som vissa inte ens kunde drömma om och jag gjorde det med ett leende på läpparna. Jag föddes in i det här livet och jag hade lovat Alex den dagen han dog att jag skulle göra honom stolt. Att jag på ett eller annat sätt skulle döda alla dem som hade något med hans död att göra.

  Jag kanske verkar som en okej kille när jag är runt Brianna, som vilken kille som helst. Men vi alla vet nog att det egentligen bara är bullshit. Jag är en mördare och det kommer jag alltid vara. Inget kommer att förändra det och nu efter att ha vart lite off från alla affärer och skit är jag tillbaka. Anledningen till att jag kanske börjat falla för Brianna är för att jag tillåtit mig själv att bli som Kevin sa, en mjukis är för att jag glömde bort den jag var. Jag slutade med det som gjorde mig till den jag är idag och nu går jag tillbaka till det. Till det som alltid lyckas sätta ett leende på mina läppar.

  Göra bomber.

  

 

Briannas perspektiv

 "Hej" ropade jag fort när jag såg Emily och Alexandra en liten bit bort. Dem vände sig fort mot mig och jag log stort mot dem. Jag drog in dem båda i en grupp kram och dem båda skrattade åt mig när jag inte lät dem gå. 

 "Okej så vart ska vi börja någonstans? Jag själv skulle dö för något att dricka först men det är ju bara jag" sa Alexandra och länkade ihop sin arm med min för att börja dra med mig bort mot Starbucks som låg en bit bort. 

 "Det bli bra för mig" 

 "Mig också. Men innan vi går in någonstans så måste Brianna förklara varför hon har sugmärken över hela nacken" sa Emily och flinade stort mot mig. 

 "Brianna har inget sugmärke hon" började Alexandra men avbröt sig snabbt när Emily drog bort mitt hår från ena sidan vilket gav Alexandra en bra blick på min hals. 

 "Omg Brianna du har sugmärken över hela nacken. Jag trodde du sa att du och Jason inte höll på med sådant"

 "Och det gör vi inte. Det var bara att igår så"

 "Så vadå då? Du kan inte lämna några detaljer ute nu. Vi vill veta allt. Så börja spilla nu så att vi kan återgå till vårt shoppande sen"

 "Visst. Men kan vi i alla fall sätta oss på fiket så att jag kan få min dricka"

 "Visst men du kommer inte komma undan. Vi vill veta det här Brianna. Du är sen enda av oss som har kille här nu så vi lever allt det här igenom dig”

  ”Okej det där är inte alls konstigt på något sätt”

  ”Inte alls, så kom nu. Vi vill veta allt”

 

  "Okej så vad gillar Jason?" frågade Emily så fort vi satte foten inne i affären. Vi hade direkt gått hit efter att jag berättat allt för dem. Dem hade båda flippat ett antal gånger under tiden som jag berättade. Ingen utav dem kunde väll inte direkt tro sina öron och jag förstod dem. Hade något sagt till mig för bara någon månad sen att jag skulle börja festa, dricka och kyssa Jason McCann så skulle jag ha skrattat dem i ansiktet. Sagt att dem var galna och att dem behövde hjälp. 

  Men kollade på mig nu. Jag gör allt det där och jag ångrar inget. Att Jason hoppade in i mitt fönster den dagen vi träffades kanske bara var ett misstag. Men det var ett misstag som förändrade allt till det bättre. För för än gångs skull i mitt liv så lever jag faktiskt. Jag går inte efter samma schema hela tiden, jag har faktiskt ett leende på läpparna. Ett riktigt och ärligt leende som jag inte behöver klistra på.

  "Inte vet jag. Varför skulle det ens spela någon roll?"

  "Det är ju Jason som du ska gå med" sa Alexandra och Emily nickade instämmande. Som att set var väldens mest uppenbara sak. Vilket det dock nu inte var då jag inte förstod deras poäng. Eller så kanske det var uppenbart och jag var den korkade som inte förstod vad dem pratade om.

  "Okej nu ska jag förklara en sak för dig lilla gumman. Eftersom du inte verkar veta någonting om relationer. Vilket du borde med tanke på att du var tillsammans med Nate i två år. Men i alla fall. Eftersom du och Jason nu är ihop, dejtar eller vad ni nu än gör så vill du att han ska gilla det du har på dig. Det ska inte spela någon roll vad alla andra tycker, egentligen är inte din åsikt särskilt viktig heller. Så länge ens dejt är nöjd så är det bra" 

  "Men borde inte min åsikt vara den som gäller? Visst ens dejt åsikt är väll viktig men ens egen borde väll ändå vara viktigare. Det är ju ni som alltid säger att man inte ska bry sig om vad andra tycker"

  "Ja och du ska hålla dig till det. Så länge det inte är till något sånt här. Då är andras åsikter viktigare" sa Emily och jag kollade oförstående på henne. Jag tycker fortfarande att min egna åsikt borde vara viktigare, självklart ville jag ju att Jason skulle tycka om det. Men ska det ta över hur jag tycker och tänker?

  "Så vad är Jason för kille då? Med tanke på hur han ser ut och vart han kommer ifrån så skulle jag tipsa att han gillar korta sexiga klänningar. Som visar mycket hud"

  "Emily vi ska inte förvandla Brianna till en slampa. Jason gillar ju uppenbarligen henne för den hon är så hennes stil borde väll ändå funka. Kanske kan ha lite tajt eller sexig klänning men vi ska inte göra henne till en slampa" brast Alexandra ut och Emily himlade smått med ögonen. Jag däremot log tacksamt mot henne, att hon var på min sida. Halvt i alla fall. 

 

 



 

 

Okej så det här kapitlet var lite, jag vet inte. Känns bara som att det inte var något sammanhang i allt. Men jag vet itne hur jag ska göra det bättre. har suttit ett tag nu och försökte bättra det. Men det går brara inte. Så jag hoppads att ni gillar det trots allt och att ni lämnar en kommentar. Era kommentarer betyder allt.

 

1, Okej så bad ass Jason är tillbaka i bilden igen. Tror ni att det kommer att påverka deras relation? I sådana fall hur?

2, Hur tror ni Briannas kläning kommer att se? Vet att jag inte gett ut något hur den kommer se ut men hur vill ni att den ska se ut? Några önskemål?

3, Sen har ni något bra film tips? Ska ta och titta på lite film imorgon men vet inte vad jag ska titta på :/

 

kapitel 20 - Att ta bodyshoots?

 
TIDIGARE KAPITEL:
  ”Jag förstår verkligen inte hur du inte kan ha haft sex med honom än. Han är ju fan en vandrande sexgud” sa Emily och jag skrattade högt åt hennes smeknamn på honom. För ärligt talat så stämde det bra in på honom.

  Jason var en vandrande sexgud och jag slår vad om att om jag faktiskt hade vart den tjejen som hade sex med olika killar så skulle jag ha haft sex med honom för länge sen. Men nu är jag inte den personen. Jag ville i alla fall vara tillsammans med killen som jag tappar min oskuld till och Jason kommer ju aldrig falla för mig så det kommer ju aldrig hända att jag har sex med honom.

 



 

  ”Vi kör igen. Och den här gången Nate, se till att verkligen lyfta upp Brianna. Hon har inget att arbeta med annars” ropade våran tränare och Nate suckade högt.

  Vi var dem enda som var här tillsammans med våran tränare. Vi hade vart här i nästan två timmar snart och vi har fortfarande inte lyckats ta oss igenom våran rutin som vi hade. Vi skulle ha uppvisning snart och vi har fem olika numer som vi ska uppvisa med. Tre bara vi två sen ett öppnings nummer och avslutningsnummer med restan av dansgruppen. VI höll fortfarande på med det andra numret som bara vi skulle ha och vi kommer inte vidare hur mycket vi än försöker. Eller jag försöker men jag vet inte va Nate håller på med. Han har inte gjort mycket rätt idag. 

  Han blandar ihop stegen, glömmer bort stegen och har tappat mig totalt fem gånger bara den här träningen. Visst så tappar även dem bästa tjejen ibland när man ska träna in ett nytt lyft. Det är något jag kan förstå. Men det här var inte ett svårt lyft, vi har gjort ett liknande förut och jag förstår inte vad hans problem är. Jag vill avsluta efter att jag ramlade nu senast men min tränare tillät inte det. Jag hade börjat få ont i min höft, arm och axel vilket är dem kroppsdelar som jag antingen ramlat på eller försökt att ta emot mig med. Nate hade aldrig tappat mig så här mycket förut och om han tappar mig en gång till så kommer jag att gå här ifrån vare sig min tränare tillåter det eller inte.

  ”Och sätt igång musiken”

  Musiken började spelas någon sekund senare när vi båda ställt oss i ordning och vi började göra det som vi skulle. Vi kom fram till lyftet igen och jag kände hur jag tvekade en aning innan jag gjorde mitt språng mot Nate. Han böjde lite på knäna för att få bättre utgångspunkt. Sen i samband med att jag hoppade upp greppade han tag om min midja och lyfte upp mig.

  Jag var beredd på att jag skulle falla, att jag skulle slå i marken när som helst. Men det hände inte den här gången. jag öppnade ögonen och andades lättat ut när jag såg att jag var i luften. Nate hade klarat det den här gången. Han hade inte tappat mig.

 

 

 

  Jag log smått men jag antar att jag tog ut segern för tidigt. För när han väll skulle släppa ner mig igen tappade han greppet om mig och återigen föll jag med en hög duns till golvet.

 

Jasons perspektiv

  ”Killar kommer ni någon gång? Vi måste åka nu om vi ska hinna hämta Brianna innan. Hon slutar om en timme och det tar ett tag att komma dit” ropade jag irriterat upp till killarna som tog en evighet att göra sig i ordning.

  ”Vi kommer Jason ta det lugnt. Vi kommer att hinna dit i tid utan problem ska du se” sa Chaz när han kom ner för trappan och jag suckade högt.

  ”Jag vet att vi hinner dit i tid men jag hade hoppats på att komma lite tidigare. Du vet, hinna se min tjej dansa lite innan hon slutade”

  Chaz slog upp i ett stort leende och jag förstod direkt åt vad ”Din tjej huh?” sa han och jag suckade återigen högt då jag visste att han inte skulle släppa det här ”Jag trodde du sa att du inte gillade henne. Att hon bara var en kompis som du absolut inte skulle fall för då du, om jag ska citera dig ’inte håller på med den skiten’ när det kommer till kärlek”

  ”Och det gör jag fortfarande inte” okej så det där var en lögn ”Jag gillar inte Brianna” en till lögn ”Det enda bra med henne är att hon hjälper mig med det här och hennes kropp som man kan kolla på” och varför inte lägga till ännu en lögn.

    Jag hade börjat gilla Brianna som mer än bara en kompis och det var inte pågrund av hennes kropp. Det var hela hon. Visst hennes kropp hade väll en stor del i det då hon var snygg som in i helvete. Men det var inte allt, det var hennes personlighet, hennes leende, hennes skratt och fnitter som var som musik i mina öron. Sen så hade vi ju även hennes läppar, dem kändes alltid så perfekta mot mina. Känslan som jag fick när hon kysste mig och rörde mig var obeskrivlig. Jag har aldrig känt något liknande. Jag kan bara koppla till det som Alex berättade när han gillade Amanda. Fast det här kändes bättre, det här kändes mer. Om ni förstår vad jag menar.

  ”Dude, du är helt och hållet förälskad i henne” skrattade Chaz fram med det största möjliga leendet på läpparna.

  ”Vad pratar du om? Jag gillar inte Brianna. Hur många gånger ska jag behöva säga det innan ni får in det i era tröga huvuden?”

  ”Du kan säga det hur många gånger du vill men du kan inte lura mig McCann. För du erkände själv nyss att du gillade henne”

  ”När har jag gjort det? Jag har ju bara stått och sagt att jag inte gillar henne. Hur kan du få det till att jag gillar henne?”

  ”För att du tänkte högt. Du erkände att du gillade hennes personlighet, leende, hennes skratt och fnitter som var som musik för dina öron. Du erkände även att du gillade känslan som du fick när hon rörde och kysste dig” sa han och jag kollade chockat på honom. Hade jag verkligen vart så klantig att jag erkände mina känslor för Brianna? Tydligen och nu så kommer jag ju inte kunna neka mina känslor för henne. I alla fall inte till Chaz.

  ”Okej jag gillar Brianna. Men det är ingen big deal så kan du snäll bara släpp det?”

  ”Ingen big deal? Jason hur kan inte det här vara något stort? Det här är första gången som du faktiskt gillar gillar en tjej. Det här är första gången som du inte har sex med tjejen och lämnar sen direkt där efter. Hur kan det inte var något stort för dig?”

  ”För att jag inte kommer att göra något åt det. Det kommer inte förändra något”

  ”Varför inte?” frågade Chaz nästan upprört och kollade med stora ögon på mig. Som att jag hade tre huvuden eller något.

  ”För att det aldrig skulle gå. Du måste ju förstå att det aldrig skulle sluta bra för henne. Vi har fiender om du inte kommer ihåg det. Om dem visste att jag gillade henne skulle dem använde henne emot mig och jag kan inte utsätta henne för det”

  ”Och vad är skillnaden nu då? Jag menar hela poängen med det här avtalet eller vad det nu är ni har är väll att folk ska tro att ni är tillsammans, att ni gillar varandra. Vad säger att ingen gör något mot henne nu?”

  ”För att folk inte tror att jag är den personen. Folk tror att jag bara utnyttjar henne och använder henne för hennes kropp. Dem tror att hon är min bitch eller något och jag vet att det är taskigt mot henne men jag vill hålla det så. Det håller henne säker vilket gör att hon är ur fara. Eller det är i alla fall vad jag hoppas på”

  ”Jag förstår det men kom igen Jason. Du kan inte låta henne gå eller hur. Det är uppenbart att hon gillar dig också så varför kan du inte bara släppa din stolthet och faktiskt erkänna det för henne.

  ”För att jag inte kan vara så självisk. Genom att behålla henne och ha henne för mig själv utsätter jag henne för fara och jag kan inte det. Inte med henne”

  ”Justin du vet mycket väll att du aldrig skulle låta något hände henne och att vi skulle göra allt för att hålla henne i säkerhet också. Vi skulle inte låta något hända med henne, vi skulle stå bakom dig”

  ”Jag vet det Chaz, jag tvekar inte på det. Men det skulle även inte funka okej. Vi är för annorlunda plus jag tror ärligt talat inte att det finns någon chans att hon skulle kunna falla för mig”

  ”Varför inte?” frågade Chaz och jag antog att han hörde sorgen i min röst. För även om jag inte skulle tillåta mig själv att hamna i en riktig relation med Brianna så kan jag inte låta bli att önska att hon gilla mig tillbaka. Att vi skulle kunna ha något tillsammans. Men även fast hon gillade mig så skulle det aldrig fungera ändå. Jag skulle aldrig kunna vara så självisk mot henne.

  ”För att jag är ett monster och hon förtjänar bättre”

 

  Vi kom fram till Briannas danssal och jag hoppade snabbt ut ur bilen. Jag låste det fort innan jag började gå bort till ingången med killarna kort efter mig. När vi kom in såg jag ett antal olika dörrar med olika sal nummer på och jag kollade frågandes runt mig. Vilket av alla dessa salar är Brianna i då?

  ”Vi kör igen. Och den här gången Nate, se till att verkligen lyfta upp Brianna. Hon har inget att arbeta med annars” hörde jag någon ropa och log smått. Jag styrde mina steg mot salen som rösten kom ifrån och min blick föll snabbt på Brianna som stod uppe på scenen som stod en bit bort.

  Hon stod vid ena sidan av scenen medan Nate stod på den andra. Musik började spelas och dem båda började dans mot varandra. Brianna hade ett litet leende på läpparna men med tanke på hur hon rörde sig så såg det ut som att hon hade ont någonstans.

  Men jag la ingen vikt på det. Istället kunde jag inte slita min blick ifrån hennes kropp och kände hur ett viss lust spreds inom mig. Brianna hade endast på sig en bikini liknande dräkt som kramade hennes kurvor perfekt. Jag kunde inte slita min blick ifrån henne och jag kände hur mina byxor blev lite tajta ”där nere”.

  Brianna sparkade upp med benen och stannade kort så innan Nate greppade tag om hennes ben. Jag vet inte vad jag hade tänkt mig att han skulle göra med hennes ben men inte det här i alla fall. Han drog i hennes ben så att hon sträckte ut dem ännu mer och jag kände hur mina ögon växte till det dubbla.

 

 

 

 

  Dem fortsatte att dansa och jag lyckades dra mig ur min koma eller vad man ska kalla det. Jag vände mig mot killarna som stod med ett liknande ansiktuttryck till vad jag hade innan. Robert verkade vara den första som fick tillbaka fattningen av dem och jag hörde honom mumla något i stil med ”Damm, tänk på alla dem olika ställningarna man skulle kunna göra med en tjej som hade dem benen” det störde mig en aning men jag lät det vara. Ville inte göra en stor grej utav det då dem förmodligen skulle misstänka något.

  Jag vände tillbaka blicken till scenen men önskade nästan att jag inte hade gjort det. För det jag nu fick se fick mitt blod att koka utav ilska. Brianna föll hårt till golvet med en hög smäll och ett högt skrik som lämnade hennes läppar. Jag tog några steg framåt för att endast bli tillbaka dragen igen. Jag försökte slita mig loss men Mike och Chaz hade ett fast grepp om mig. Dem höll mig tillbaka och det spelade ingen roll hur mycket jag försökte komma loss för nu höll även Ryan och Robert i mig. Men jag brydde mig inte. Jag försökte fortfarande komma loss så att jag kunde slita av huvudet på Nate som hade tappat henne.

  ”Jason fucking lugna ner dig. Du vill inte ställa till med en scen” muttrade Mike och jag skakade smått på huvudet innan jag faktiskt lugnade ner mig. Att slå Nate skulle inte hjälpa Brianna på något sätt, förmodligen bara stjälpa henne.

  Jag hörde hur deras tränare avbröt träningen och jag såg hur Nate snabbt försvann iväg till vad jag antog var killarnas omklädningsrum. Jag såg hur Brianna smått haltade åt andra hållet och jag trängde mig snabbt förbi killarna innan jag gjorde min väg ner till henne. Hon märkte inte att jag kom vilket jag tog till min fördel.

 

Briannas perspektiv

  Vår tränare avbröt träningen och jag suckade lättat ut. Jag tror inte att jag skulle kunna ta ett fal till. Det här sista fallet tog verkligen och jag kände hur min höft värkte ordentligt nu. Jag ställde mig upp och såg att Nate redan var av scenen. Han hade inte ens hyfs att hjälpa mig upp trotts att det var han som tappat mig. 

  Jag sa hejdå till min tränare innan jag smått haltande började gå bort till tjejernas omklädningsrum som låg till höger om scenen. Halvvägs dit kände jag ett par armar lindas runt min midja och ett par läppar som började placera kyssar över min hals. Jag kollade ner på armarna som var lindade runt mig och kände fort igen tattueringarna som var på hans armar.

  ”Hej baby” mumlade Jason mot min nacke och jag kände hur ett leende spreds på mina läppar. Jag snurrade runt i hans famn vilket fick hans läppar att lämna min hals. Men jag klagade inte då jag nu istället kunde pressa mina läppar mot hans. Mina händer var snabbt inflätade i hans hår, hans armar var fortfarande lindade runt min midja medan hans läppar började röra sig perfekt med mina. Jag log smått in i kyssen men drog mig fort undan när Jason la sina hände på mina höfter och jag kände hur smärtan blev värre.

  ”Brianna jag är ledsen, jag menade inte att” var allt Jason hann säga innan jag tystade honom genom att snabbt pressa mina läppar mot hans.

  ”Jason det är lugnt. Du visste inte att jag hade ont eller hur”

  ”Faktiskt så visste jag det” svarade han och jag kollade frågandes på honom ”Vi kom hit för ett tag sen så jag såg när den där jäveln tappade dig”

  ”Jason det är ingen stor grej. Det händer hela tiden. Även med dem bästa” sa jag och även fast jag var lika irriterad som han verkade vara. Förmodligen mer men jag hade ingen lust att se Jason slå Nate. Även fast det skulle vara skönt att se så ville jag komma bort från allt idag. Där av hade jag valt att säga ja till Jason när han frågade fall jag vill komma med. Jag skulle kunna glömma allt. Jag skulle kunna vara med Jason och bara glömma alla problem. 

  Vad kunde bli bättre?

 

  Jag kastade ner det sista i min väska innan jag ställde mig framför spegeln för att ge mig själv en sista blick innan jag skulle gå ut till killarna. Jag lät min blick glida över min kropp och suckade smått. Jag var nöjd med hela outfiten, sminket och håret som jag hade fixat. Mitt hår hade jag lockat i små lockar som jag lät hänga ner över mina axlar. Jag hade gjort en liknande sminkning som jag hade senast när vi åkt till klubben men hade nu lite mindre smink runt ögonen bara. Kläderna som jag hade på mig hade jag snott av min syster. Jag hade ett par höga svarta klackar med nitar på som matchade till toppen jag hade på mig. Jag hade på mig en axellös tröja som slutade precis under mina revben vilket gjorde att största delen utav min mage. På benen hade jag bara på mig ett par ljusa slitna shorts. Kanske inte något jätte sexigt direkt men jag visade hud den här gången och om jag ska vara ärlig så tycker jag att jag ser bra ut. Inte riktigt min vanliga stil men jag gillar det. Inget jag kommer att börja ha vardagligen men någon gång då och då när man ska iväg så här.

  Men i alla fall det som jag suckade åt var det stora blåmärket som var placerat på min höft. Jag antar att det är från alla gången som Nate tappat mig då jag inte kunde komma på någon annan gång som jag slagit i höften. Jag lät fingrarna smått dras över blåmärket och suckade högt. Jag hade försökte sminka över det men hade inte alls lyckats. Det hade bara blivit jätte konstigt så jag hade gett upp.

  Med en sista titt i spegeln slängde jag min väska över axeln och gick ut till killarna som väntade utanför byggnaden. Direkt när jag kom ut kunde jag känna deras blickar på mig och jag började återigen känna mig osäker på vad jag hade på mig. Precis som första gången jag skulle till klubben med Jason.

  ”Damn” hörde jag någon mumlade fram till sidan utav mig och vände mig om för att kolla på Jason som stod med blicken på mina ben. Hans blick gled upp över hela min kropp, upp till mitt ansikte innan den föll ner på min kropp igen. Men det hade inget med mina kläder eller något att göra. Nejdå, hans blick hade fastnat på min höft där mitt blåmärke var placerat.

  Han var fort framme vid mig och han böjde sig smått framåt för att kunna få en bättre titt på min höft. Hans fingrar drogs lätt över min hud och rysningar gick längst hela min kropp ”Är det han som gjorde det här?” frågade han med blicken på min höft och jag kunde höra irritationen i hans röst.

  ”Jag antar att man kan säga det. Men tekniskt sett så är det ju egentligen golvet som skapade blåmärket” sa jag och försökte lätta stämningen lite men det verkade inte fungera då han bara gav mig en blick innan han kollade tillbaka på min höft igen. Sen utan förvarning lutade han sig framåt och placerade en kort kyss över blåmärket innan han ställde sig upp ordentligt. Jag kände dem andra killarnas blickar på mig men försökte ignorera dem så gott som jag kunde. Jag kollade bara upp på Jason som gav mig ett halvhjärtat leende innan han drog med mig till sin bil.

 

  I över två timmar hade vi vart här inne på klubben nu och jag kan med glädje säga att Jason faktiskt hållit sig till mig. Han har knappt gett en blick till dem andra tjejerna i klubben utan han har gått vid min sida hela tiden. Vi hade dansat i säkert en timma eller sen så har vi mest stått och pratat med kompisar till Jason. Okej så det där var förmodligen en lögn för vi har även haft ett antal gånger där vi börjat kyssas och saker har blivit lite överhettade eller vad man ska kalla det. Man kallar förmodligen inte de det men jag vet inte hur jag ska förklara det annars. Men i alla fall. Varje gång Jason kysste mig, kramade mig eller bara höll om mig kände jag hur andra tjejer inne i klubben gav mig olika bitch blickar. Vissa såg ut att försöka klä av Jason med blicken men det skulle inte hända. Inte på min vakt. Jason var min man och ingen kan ta honom ifrån mig.

  ”Så Brianna vad säger du?” frågade Jason och jag kollade frågandes på honom.

  ”Om vad?” frågade jag förvirrat då jag var helt borta i mina tankar vilket fick Jason att skratta smått åt mig.

  ”Att ta bodyshoots?”

  ”Bodyshoots?” frågade jag och han nickade smått ”På vem? Jag vill inte ta på någon random kille som senast”

  ”Hahah ta det lugnt Brianna. Om du skulle ta bodyshoots på någon så skulle det vara mig” sa Jason och jag fick upp en bild i mitt huvud. Det skulle väll inte vara så himla fel att ta bodyshoots med Jason.

  Eller?

 



 

EJ IGENOM LÄST SÅ FÖRLÅT OM DET ÄR MYCKET STAVFEL!!

Okej så nu är det här, är inte helt nöjd med det. Känns som att det bara är en massa onödig text men i alla fall. I nästa kapitel kommer det hända lite mer grejer och man kommer att få lite mer in syn i vad Jason håller på med.

 

1, Hur tror ni att det kommer att gå med deras bodyshoots?

2, Vad tycker ni att deras par namn ska vara?

3, Bra smeknamn till både Brianna och Jason? Alltså separat då då?

4, Tror ni att Jason kommer att hålla sin tanke om att inte bli tillsammans med Brianna? Och om inte hur länge tror ni att det tar innan han ger in?

 


Länkbyte - biebsnovel

 
Det här är en ny startad novell och hon som skriver ligger just nu på kapitel 3. Jag själv tycker att handligen verkar rätt bra så är ni intresserade och vill läsa noveller klicka då antingen på bilden eller ---->HÄR<----
 

kapitel 19 - Vandrande sexgud

 

TIDIGARE KAPITEL:

  Jag kommer ihåg att hon nämnt att hennes bror dog för ett tag sen så hon kan kanske koppla till det jag gått igenom. Hon var den smartaste personen som jag kände och som jag sa till henne så föredrog jag henne förre killarna i det här tillfället. För ärligt talat så var jag rädd att öppna upp mig. Jag var rädd att jag skulle bryta ihop och jag ville inte göra det inför killarna. Jag vill inte vissa mig svag, inte inför killarna. Dem skulle aldrig förstå vad jag pratade om. Dem skulle förmodligen bara tycka att jag var dum i huvudet eller något.

 



 

 

  ”Okej jag kanske måste börja berätta från hela början för att du ska kunna hänge med” började jag och kollade upp på Brianna som nickade smått. Vi satt just nu bredvid varandra på min säng med en ganska tung tystnad som låg över oss. Vi hade suttit tysta ett tag nu och jag försökte komma på vad jag skulle säga. Det här var inte en lätt grej att berätta men jag måste öppna upp mig för eller senare. Och för en gångs skull så väljer jag nu istället för att skjuta upp på det.

  ”Okej så allt började väll egentligen med att mina och Alex föräldrar lämnade in oss till ett barnhem när vi var små. Liten och rädd som jag var då gömde jag mig bakom min bror. Jag var bara tre år när våra föräldrar satte in oss hos ett barnhem. Alex som var fyra år äldre än mig var då 7 och redan då var han rätt kaxig. Jag tror att det är rättvist att säga att han är anledningen till att vi blev runt flyttade hela tiden. Han hamnade hela i bråk med dem andra ungarna på barnhemmet. Det minsta lilla kunde göra honom irriterad” sa jag och skrattade kort åt ett minne när Alex blev sur för att en kille tagit hans plats i matsalen. Vilket kanske inte hade vart så konstigt om vi hade haft bestämda platser. Men det hade vi inte eller Alex hade sin plats och det visste alla. Eller åtminstone alla utom den nya killen.

  ”Han var den där stora starka killen som alla var rädd för och automatiskt var dem rädda för mig. Eller egentligen så var dem inte rädd för mig, dem var bara rädd att göra något mot mig som skulle få Alex arg. Alex tog alltid hand om mig, kanske inte alltid på dem bästa sätten enligt dem vuxna men han fanns alltid där för mig. Han hade alltid min rygg och det var därför som jag såg upp på honom. Han var min hjälte eller vad man ska säga. Dem flesta hade superhjältar men jag hade min bror. Det låter säkert jätte fånigt men jag var liten så” sa jag och Brianna skrattade smått.

  ”Det låter inte fånigt. Jag hade också min bror som min hjälte. Jag såg upp på honom och ville bli precis som honom när jag blev äldre. Jag gjorde allt som han gjorde. Förutom att dansa då, det var bara jag som gjorde det. Min bror var lite mer för sport, bilar och där av kan jag det jag kan när det kommer till bilar”

  ”Det är förståeligt då antar jag. Det kanske är en grej som vi alla gör när vi är små. Men i alla fall nu kom vi lite ur spår” sa jag och Brianna nickade instämmande innan jag fortsatte att prata.

  ”Jag vet faktiskt inte hur många olika barnhem som vi flyttades runt ibland mellan. Det fanns inte särskilt många kvar att flytta mellan när jag nådde åldern 14. Alex var då 17 och skulle fylla 18. Han väntade bara på att fylla 18 så att han kunde ta mig och sticka ifrån allt det där. Vi hade aldrig riktigt passat in någonstans och jag antar att jag på sett och viss skulle kunna skylla på Alex. Alla var alltid rädda för honom och som sagt så var det aldrig någon som vill bli kompis med mig. Arbetarna började märka det här och började fundera fall det verkligen var så bra att Alex tog hand om mig. Dem började fundera på att sära på oss. Men innan dem hann göra något fyllde Alex 18 år och tog mig då därifrån. Han hade lärt känna Mike under dem gångerna som han var ute och Mike tog emot oss med öppna armar. Han var redan inblandad i allt det här och det var även Alex. Mike hade fått med honom i allt det här och trots att ingen utav dem ville få mig inblandad så blev det så. Jag ville ju som sagt bli precis som min bror så när han började studera bomber och allt det där så gjorde även jag det” sa jag och skrattade kort åt minnet när Alex kom på mig med att sitta och läsa en utav hans bomb böcker. Han hade fått ett utbrott på mig och skrikit åt mig att det inte var min sak att röra hans grejer.

    ”I alla fall. När vi hade bott hos Mike ett tag så träffade jag Robert och efter en massa klagande och tjatande från min sida så gick Alex och Mike med på att ta in honom. Det var Alex som jag fick med mig först. Jag lyckades övertala honom att det skulle vara bra för mig, att jag då skulle kunna ha någon att vara med. Mike var helt emot det först men efter att jag gått med på att låta honom göra en bakgrund koll på honom så fick jag med mig honom också. Han gjorde även en bakgrunds koll på Chaz och Ryan när jag tog med mig dem hit”

  ”Så man skulle kunna säga att det var du som skapade eran grupp? Eller kanske inte skapade men valde personerna som var i den. Jag menar du tog hit Robert, Chaz Ryan vilket är hela gruppen om man bortser från dig och Mike som var med från början” frågade Brianna och jag skrattade kort.

  ”Man skulle väll kunna säga det. Dem jag har tagit hit tar upp nästan halva vårat gäng eller vad man ska kalla det. Vet inte riktigt vad jag ska kalla oss. Dem flesta känner till oss som The Bloody Ghosts. Det är namnet på vårat gäng skulle man väll kunna säga”

  ”Varför kallas ni The Bloody Ghosts om jag får fråga? Jag menar dem flesta gäng namn brukar vara kopplade till något. Så vad är eran förklaring?”

  ”Haha jag antar det. Alex brukade alltid säga att det var kopplat till att vi spillde mycket blod men aldrig blev tagna för det. Där av The Bloody Ghosts”

  ”Jag antar att det låter logiskt” sa Brianna och lät en aning obekväm om du frågar mig. Förmodligen för att jag pratade om att döda folk som att det vore en vardagsgrej. Vilket det var i mitt liv var. Men inte i Briannas liv och det skulle det förhoppningsvis inte bli heller.

  ”Brianna vi kommer inte skada dig så du har inget att oroa dig”

  ”Jag vet, jag oroar mig inte för det. Men bara en grej. Du sa att dem personer som du tagit hit tog upp nästan halva erat gäng. Men ni är ju bara fem och du har tagit hit tre killar. Då borde ju dem ta upp mer än hälften. Eller är det bara jag som tänker helt fel?”

  ”Haha nej din matte är helt korrekt baby. Men vi är faktiskt fler än fem personer i vårat gäng. Vi har flera personer som har mindre roller och som inte brukar hänga här runt med oss. Vilket är en av anledningarna till att du inte träffat dem. Men en utav dem kommer du nog att träffa väldigt snart skulle jag tro. Trish kommer tillbaka om någon vecka tror jag”

  ”Vem är Trish. Jag har inte hört er nämna henne förut. Eller förresten så har jag hört Mike nämna henne flera gånger. Vem är hon?”

  ”Det är Mike’s tjej. Hon har vart en del av gänget ett tag nu och är till väldigt stor användning då hon lät kan ta sig in på olika klubbar. Vissa killar är så uppenbara, tjejen visar lite hud och dem skulle göra allt för henne” sa jag och skakade smått på huvudet ”Patetiska och desperata jävlar”

   ”Har Mike en tjej? Jag trodde att ni alla var helt emot den här relation grejen”

  ”Ja han har en tjej och nej det är inte alla som inte tror på kärlek. Det är egentligen bara jag och Robert som inte tror på det. Chaz och Ryan tror att det finns men dem har inte hittat ”den rätta” Men i alla fall så kom vi ur spår igen” sa jag och skrattade smått åt Brianna som fnittrade smått. I vanliga fall skulle jag störa mig på en tjej som fnittrade och rodnade lika mycket som henne. Men på henne var det på något sätt, gulligt? Ja jag antar att det är så jag kan förklara det.

  ”Förlåt. Jag ska inte störa igen. Jag lovar” sa Brianna och låtsades dra igen sin mun med ett blixtlås, hänga på ett lås och slänga bort nyckeln. Vilket fick mig att skratta än en gång, gud hon var bara för sött.

  ”Okej så det var väll via Trish som Alex mötte Amanda egentligen. Hon presenterade dem för varandra på en fest som vi gick på allihopa. Dem klickade direkt och dem hade mycket gemensamt. Vi alla var dock väldigt misstänksamma mot henne först. Men Mike gjorde en av sin bakgrund kollar på henne och hon visade sig vara ren. Så vi lät dem vara men höll ett nära öga på henne. Men inget verkade vara konstigt så vi släppte ner våra murar. Där ibland även Alex. Han tänkte alltid som mig förut. Att kärlek bara är skit, att det bara var för folk som ville ha något att tro på. Att det var något som folk använde för att antingen glömma bort allt skit i världen eller för att få något utav någon. Vilket visades vara sant. Efter att dem dejtat ett tag, jag kommer inte ihåg hur länge men dem var ihop men länge var det i alla fall. Han hade planer på att fria till henne och han hade köpt ett hus till dem båda två. Ingen utav oss misstänkte något. Vi alla hade som sagt släppt ner våran mur runt henne och hon började bli en utav oss. Jag såg henne som min egen syster. Hon var en utav oss och vi gjorde allt för att skydda henne. Men jag antar att hon egentligen inte behövde skyddas. Hon kunde ta hand om sig själv visade det sig” sa jag och svalde hårt innan jag fortsatte att berätta. Nu kom till den svåraste delen utav allt. Den delen när jag fick reda på att min bror var död.

 

 

Tillbaka blick:

 Jag avslutade mitt samtal med Alex och slängde mobilen på sängen så att den kunde ligga där under tiden som jag bytte om. Jag drog på mig mina kläder och gick in i badrummet för att snabb fixa håret innan jag stack. 

  Alex hade bjudit in mig för att kolla in huset som han och Amanda hade köpt. Dem hade haft huset ett tag nu men Alex vill inte att någon utav oss skulle komma över dit förs än allt var klart. Förs än alla väggar var målade, alla möbler var på plats och all den där skiten. Jag kunde inte bry mig mindre om det var klart eller inte men Alex ville verkligen inte ha oss där förs än det var klart. Eller det är vad han säger i alla fall. Jag tror dock bara att det är en lam ursäkt för att säga att han har sex med henne på varenda liten yta som dem kunde hitta.

  Jag greppade tag om mina nycklar och mobil innan jag halvsprang ner för trappan. Jag orkade inte ens leta upp killarna för att säga hejdå till dem innan jag stack. Väll inne i bilen började jag köra bort mot adressen som Alex hade skickat mig för ett tag sen. Jag kollade på kartan och såg att jag började närma mig.

  Jag såg hur rök steg till himlen en bit bort och rynkade smått på pannan. Det kom från där Alex hus skulle stå. Jag trampade hårdare på pedalen för att komma bort till där det brann fortare. Men jag önskade nästan att jag inte hade åkt hit. Jag kände hur hela jag frös till is och mitt hjärta började slå i 180. Framför mig stod Alex hus i brand och jag kunde höra skrik inifrån huset, Alex skrik.

  Jag skakade av mig chocken och hoppade ur bilen. Mina steg började jag fort styra mot dörren när jag hörde ett högt skratt bakom mig. Jag vände mig fort om för att endast låta min blick falla på Amanda som stod med ett stort leende på läpparna vilket förvirrade mig.

  ”Amanda du måste hjälpa mig att få ut Alex”

  ”Haha det kommer inte att hända Jason. Det är försent. Alex har inte lång tid kvar så du kommer endast bara att dö om du försöker rädda honom”

  ”Snälla Amanda du måste hjälpa honom. Han kan inte dö, han är den enda jag har kvar” Snälla”

  ”Det kommer inte att hjälpa dig genom att be till mig”

  ”Varför inte? Varför vill du inte hjälpa mig att rädda honom?” frågade jag nu förvirrat och kollade med stora ögon på henne.

  ”För att det var jag som satte eld på huset. Det jag som velat döda din bror i alla dessa år. Ni alla var så himla lätt lurade. Allt jag behövde göra var att spela kär i din bror ett tag och jag hade era alla vid mina fötter. Ni gjorde det för lätt för mig, jag hade förväntat mig mer motstånd från er. Lite tveksamhet så att jag fick en liten utmaning. Men jag antar att jag bara är jävligt bra på det här spelet” skrattade hon fram och öppnade munnen för att säga något mer när ett högt skrik fick oss båda att kolla upp på huset. 

  Jag struntade i att Amanda fortsatte att prata och sprang istället upp till huset sen utan att tveka slängde jag min in i huset. Jag sprang ner till källaren där det var störst chans att han låg. Men ingen Alex kunde bli funnen där.

 

 

 

  Luften började bli allt tjockare och det började bli jobbigt att andas. Men jag kunde inte lämna Alex så jag fortsatte att leta. Jag kom in i det sista rummet där även alla möbler ni stod i eld men fortfarande ingen skymt utav Alex. Eller det var förs än min blick föll på halsbandet som låg på golvet. Halsbandet som hade hans bricka på. Alltså hans dogtag för att vara mer specifik. 

  Men jag hittade inget mer. Inget tecken på honom någonstans och jag kände hur tårar började rinna. Jag kände hur något skrapade mot min kind och hur det brändes utav smärta. Men jag brydde, jag orkade inte bry mig. Jag hade förlorat den enda delen i mitt liv som gav mig en mening att leva. Alex var den enda jag hade kvar och just nu ville jag inget hellre än att dö jag också. Försvinna från den här planet. Sjunka igenom marken.

 

Tillbaka till nutid:

  ”Efter det så kommer jag inte ihåg något, allt blev svart och det nästa jag vet är att jag vaknade upp på sjukhuset. Jag hade svåra brännskador över hela kroppen och jag hade fått det här ärret på kinden” sa jag och pekade smått på mot min högra kind. Brianna nickade smått och höjde handen för att låta hennes fingrar smått följa mitt ärr på kinden innan hon flätade ihop sin hand med min.

  ”Jag är ledsen Jason. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga men ingen borde behöva gå igenom det som du gått igenom. Men jag kan lova dig att jag inte är som hon Amanda. Jag kommer inte att skada dig, så länge du inte förtjänar det då” sa hon och jag skrattade kort. Vilket jag tror var hennes avsikt då hon log smått.

  ”Jag vet att du aldrig kommer att göra det som Amanda gjorde. Du har ett hjärta till skillnad från henne. Robert vill bara ha någon att skylla på. Han är bara sur för att jag inte längre är ute och jagar tjejer med honom. Han tycker att du har tagit mig ifrån honom och där av gillar han inte dig. Han ger dig en massa skit för att försöka få mig att stötta bort dig men det kommer inte att hända. Jag behöver dig och du behöver mig. Sen så har jag även blivit rätt fast vid dig. Du har blivit en bra vän till mig och jag känner att jag kan berätta saker för dig. Saker som det här” sa jag och hon nickade smått ”Han tror att du får mig att känna saker igen” vilket då var sant men det kunde jag ju inte erkänna för henne ”Och att jag kommer att bli svag som min bror. Men jag kommer inte att göra samma misstag som bror gjorde för jag tror att vi alla har lärt oss utav hans misstag.

 

  

Briannas perspektiv:

  Jag hade inte sett Jason sen den dagen som han berättade om hans bakgrund men vi hade hört som fortast över telefon. Han har haft fult upp med sina ”jobb” så vi hann inte prata särskilt länge men vi hann i alla fall fixa ihop en dag där han skulle träffa min kompisar. Eller bara Emily och Alexandra då men jag måste säga att dem blev överlyckliga när dem fick reda på att dem skulle träffa min ”man” som dem sa. Jag var dock inte lika taggad på det här. Eller alltså det skulle bli kul att se deras reaktioner när dem ser Jason men jag kan inte riktigt lista ut hur det här skulle gå. Det här skulle antingen sluta perfekt eller i katastrof.

  Så just nu satt jag tillsammans med Emily och Alexandra på Starbuck. Vi satt och väntade på Jason som skulle komma om bara någon minut. Hoppades jag i alla fall. Jason hade en förmåga att hela tiden komma försent.

  ”Bri lyssnar du ens på vad vi säger?” frågade Emily och jag drogs ur mina tankar. Jag kollade frågandes upp på henne och hon skrattade kort.

  ”Du verkar långt borta. Tänker du på en viss snygg kille som är på sin väg?”

  ”Nej eller ja. Jag vet bara inte riktigt hur den här dagen kommer att gå”

  ”Kom igen slappna av Bri. Jag är säker på att det här kommer att gå bra och jag är säker på att vi kommer att älska honom”

  ”Jag är inte lika säker. Jag gillar verkligen Jason men han är inte som dem vi brukar hänga runt. Han är annorlunda. Jag gillar det men jag är inte lika säker på att ni kommer att gilla det. Han är ganska ”bad” om jag ska säga så”

  ”Gumman du glömmer bort att jag var den personen som åkte och fixade en tattuering utan mina föräldrars tillstånd. Jag älskar att ta risker och mystiskt, lite farliga killar. Dem har bara ett visst sätt som får mig att gå. Om ni förstår vad jag menar?” frågade Emily och jag skrattade kort men nickade sen kort där efter. För ärligt så förstod jag vart hon kom ifrån. Jag älskade och det här lite farliga och mystiska hos Jason. Det var liksom det som gör honom till han om man ska säga så.

  ”Men i alla fall vad var det ni pratade om innan?”

  ”Vi frågade fall” var allt Alexandra sa innan hon tystnade. Jag kollade frågande på henne då hon satt med blicken fast klistrad på något. Jag märkte att Emily också satt och stirrade på något.

  ”Omg” mumlade Alexandra fram och jag kollade frågandes på dem. Jag rynkade smått på pannan men mina funderingar försvann fort när jag kände hur ett par armar lindades runt mig från bakifrån. Jag kände hur ett par läppar pressades mot min tinning och hur Jason mumlade ett kort ”Hej sexy” innan han slog sig ner bredvid mig på bänken som jag satt på. Han greppade tag om min kind i sin vänstra hand för att vrida mitt ansikte mot sitt innan han pressade sina läppar mot mina. Han kysste mig kort och placerade även en kyss på min nästipp vilket fick ett litet fnitter att lämna mina läppar innan vi båda vände oss mot Alexandra och Emily.

  Juste innan vi fortsätter kanske jag borde berätta att anledningen till att jag och Jason kysstes, spelade gulliga och allt det där är för att jag inte berättat för mina kompisar att det här bara är ett vist avtal. Jag vet att jag faktiskt borde berätta för dem men jag känner bara att om alla tror att vi är tillsammans så blir det mer verkligt. Inte för att vi någonsin kommer bli tillsammans då Jason aldrig kommer att ha samma känslor för mig. Men en tjej kan ju alltid drömma eller hur?

  ”Damn” mumlade både Emily och Alexandra fram samtidigt och Jason kollade frågandes på dem båda.

 

 (Your even hotter then I imagen)

 

 

  ”Du är till och med snyggare än jag hade hade förväntat mig” sa Emily som var den första som pratade efter en stund tystnad med ett stort leende. Henne blick var fäst på Jason och det såg nästan ut som att hon försökte klä av honom kläderna med bara blicken. Inte för att jag klandrade henne. Jason var snygg och han var till och med snyggare när man såg honom utan tröja. Inte bara för hans vältränade kropp -som dock hade väldigt stor del i allt. men även för alla hans tattueringar. Jag har fått en viss kärlek till dem alla och jag älskade att bara kolla på dem olika små detaljerna, hur allt gick ihop. Låta fingrarna följa dem alla små linjerna för att ha en ursäkt att röra honom.

  Jason skrattade kort och mumlade ett kort ”tack” innan han kollade bort mot några killar som satt vid ett bord en liten bit bort. Hans käkar spändes en aning men jag la ingen vikt på det. Min blick föll istället på hans nacke. Han hade skaffat flera tattueringar sen jag såg honom senast. Hans tattueringar gick nu upp mer på nacken nu, i alla fall på högra sidan utav hans nacke. Jag kunde inte se hans vänstra sida så jag kunde inte säga fall han hade gjort något på den sidan också. 

  Utan att tänka på vad jag gjorde sträckte jag ut handen för att låta mina fingrar glida över hans tattuering. Jason ryste till en aning under min beröring och jag hoppas att det var av välbehag och inte att han kände sig obekväm. Jag lät mina fingrar glida längst linjerna på hans nya tattuering och Jason vände sig mot mig. Han gjorde ingen avsats till att ta bort min hand så jag fortsatte min undersökning utav hans nacke. Jag greppade tag om hans haka för att vrida det mer åt sidan så att jag även kunde se andra sidan utav hans nacke och även där var det en ny tattuering som påminde om den på andra sidan.

  ”Du har skaffat fler” sa jag och släppte mitt grepp om hans nacke. Jag lät mina fingrar glida en sista gång längst hans hals innan jag lät den falla tillbaka i mitt knä där den låg innan.

  ”Haha ja jag gjorde dem dagen efter att jag var med dig. Jag har planerat på att göra dem ett tag nu men har inte orkat åka förs än nu”

  ”Har dem någon betydelse? Jag menar står dem för något?”

  ”Egentligen så betyder inte själva betydelsen av tattueringen något för mig men Alex hade en likadan och jag tyckte att det var snyggt. Han älskade meningen med den. Även fast ingen annan kunde förstå den”

  ”Vad var meningen med den”

  ”Den står enligt honom för livet. Att det hela tiden finns olika vägar att ta, inget är förutsagt och livet är ett evigt band. Han trodde på att man hade ett liv efter det här. Han var inte troende men han sa alltid att efter man dog så började men om på nytt. Det är ganska töntigt om du frågar mig men den ser bra ut och den betydde mycket för Alex och där av betyder den mycket för mig”

  ”Det är inte töntigt. Jag gillar det” sa jag och lutade mig fram för att placera en kort kyss på hans hals innan jag lutade mig bakåt igen ”Jag tycker att det är väldigt gulligt att du gör en grej som din bror gjort” det här fick Jason att himla smått med ögonen och jag fnittrade smått.

  Okej så kanske inte allt var spelande i mellan oss. Eller inte för mig i alla fall. Jag hade börjat få starka känslor för Jason och jag fejkar inget med honom längre. Om något så fejkar jag att jag inte känner något för honom.

  ”Okej när ni två är klara med att vara gullig och all den där skiten kan ni prata med oss for ever alone personer här borta” sa Alexandra och jag tillsammans med Jason skrattade roat åt henne. Men vi släppte ämnet och vände oss mot dem. 

  Emily började direkt förhöra honom om hans liv och jag måste säga att Jason skötte sig väldigt bra. Emily har en förmåga att börja ställa alldeles för privata grejer och för många frågor. Vilket i vanliga fall brukar irritera Jason till den punkt till där han spricker. Men just nu höll han lugnt -men kokade säkert på insidan- och svarade på alla hennes frågor. Okej kanske inte alla frågor då han hade en jävla förmåga att undvika frågor och få in dem på något helt annat ämne. Jag förstår varför polisen har haft så svårt att sätta in honom. Jason säger inte ett ord fel. Hans äger allt så naturligt. Utan att stamma eller ta för lång tid på sig att svara. Vilket är stor skillnaden i jämförelse med mig då jag alltid får panik när jag ska ljuga för någon. Det var verkligen något som jag behövde förbättra. Jag har mina tillfällen när jag lyckas övertyga folk. Men det kan lika gärna gå åt skogen. Jag börjar stamma, upprepa mig och mina meningar har absolut ingen sammankoppling.

 

  ”Okej men du måste hålla det här nu. Jag förväntar mig att du fixar det här inom en kort framtid” sa Emily och pekade menande på Jason som skrattade kort.

  ”Ja jag lovar att jag ska fixa ihop dig med en av mina kompisar och ser till att han är en riktig ”bad boy” som du säger” skrattade Jason fram och kollade roat på Emily.

  Okej så undrar ni vad som har hänt? okej låt mig berätta kort vad som har hänt. Fikat gick jätte bra. Dem alla kom jätte bra över ens. Alexandra är dock lite skeptisk till Jason men det gick bra ändå. Vi satt pratandes, skrattandes nästan hela tiden och jag kunde inte få bort leende som hade vart placerat på mina läppar under hela tiden. Jason hade suttit med en arm runt min midja hela tiden och hade då och då placerat kyssar över hela mitt ansikte. Vare sig det var min panna, tinning, näsa, kind eller läppar så fick det ett visst pirer att gå igenom min kropp. Allt var bara så perfekt och jag ville inte att det skulle ta slut. Men tyvärr så har allt sitt slut och nu hade den här fikat sitt slut. Vi stod alla vid Jasons bil för att säga hejdå till honom innan jag tillsamman skulle hem med tjejerna för att plugga lite inför vårat prov som skulle ha imorgon.

  Just innan ni kan komma tillbaka till nutid så borde ni veta att Emily har pressat Jason att para ihop henne med en av sina kompisar. Hon var avundsjuk på mig som hade Jason och ville ha sin egen bad boy.

  ”Det är bäst för dig Jason om du vill behålla dina bollar som jag är helt hundra på att håller kärt” var det sista som hon sa till Jason innan hon tillsamman med Alexandra gick bort till min bil som stod en bit bort. Lämna mig ensam med Jason så att vi kunde säga hejdå ifred.

  Vi båda kollade chockat efter henne innan Jason valde att bryta tystnaden ”Okej så dina kompisar är”

  ”Knäppa, galna och dumma i huvudet” avlutade jag åt honom och han skrattade kort.

  ”Jag tänkte säga annorlunda och konstiga men dina grejer funkar också”
  ”Jag tror faktiskt att mina grejer passar bättre in på dem”

  ”Kanske” sa Jason och skrattade kort innan han flinade stort mot mig. Han lindade sina armar runt min midja och drog upp mig mot sig.

  ”Förresten killarna undrar om du vill hänga med på fredag?”

  ”Ut på klubben igen. Nej tack jag står nog gärna över. Vi alla vet ju hur det slutade senaste jag var där” sa jag och Jason skakade smått på huvudet med ett litet skratt.

  ”Kom igen var ingen drama queen. Så illa var det inte. Plus jag vill ha dig där och jag lovar att inte gå runt till andra tjejer. Jag behöver dig där. Folk börjar ifrågasätta våran relation då dem flesta inte sätt oss tillsammans mer än en gång och därför tror dem inte att vi är tillsammans. Dem behöver se oss ihop oftare så att dem faktiskt börjar tro att vi är tillsammans och att du inte bara är ett engångsligg. Så snälla”

  ”Okej visst jag följer med. Men jag har dansträning på fredag så ni får i sådana fall hämta mig vid studion efter för jag orkar inte åka hem i mellan. Det blir världens omväg”
  ”Inget problem baby. Säg bara tid så är vi där” sa Jason med ett stort leende placerat på hans läppar och jag smälte inombords. Hans leende var så himla vackert. Det skulle få vilken tjej som helst på fall utan tvekan.

  ”Bra och det är bäst för dig att jag inte kommer att ångra det här McCann”
  ”Tro mig Smith du kommer att ha ditt livs kväll” sa han och jag skakade smått på huvudet.

  Jag kysste honom kort innan vi sa våra hejdå och jag gick bort till Alexandra och Emily som kollade med stora ögon på mig.

  ”Jag förstår verkligen inte hur du inte kan ha haft sex med honom än. Han är ju fan en vandrande sexgud” sa Emily och jag skrattade högt åt hennes smeknamn på honom. För ärligt talat så stämde det bra in på honom.

  Jason var en vandrande sexgud och jag slår vad om att om jag faktiskt hade vart den tjejen som hade sex med olika killar så skulle jag ha haft sex med honom för länge sen. Men nu är jag inte den personen. Jag ville i alla fall vara tillsammans med killen som jag tappar min oskuld till och Jason kommer ju aldrig falla för mig så det kommer ju aldrig hända att jag har sex med honom.

 



 

Paul Wesley är Alex.

Sasha Pieterse spelar Trish.

Nina Dobrev spelar Amanda. 

Okej så det här är det längsta kapitlet jag har skrivit någon sin tror jag. Det är över 5000 ord!!!! :O Mina andra kapitel brukar ligga mellan 2000-3000 så det här är typ dubbelt så långt. Jag tänkte först dela in det i två men tänkte att efter som ni väntat så länge så får ni hela på direkten vilket jag hoppas uppskattas. 

Det blev även en himla massa bilder men det var nödvändigt för att ni skull få ihop alla personer och liknande. Men jag hoppas att ni inte har något emot det. Det flesta brukar alltid gnälla på att jag borde ha fler bilder så här har ni. Nu kan ni inte gnälla på att jag har för lite bilder ;)

 

Jag har jobbat stenhårt för att få till det här kapitlet bra och jag hoppas verkligen att jag lyckades bra. Jason har nu berättat vad som hände med Alex och han har äntligen mött hennes kompisar.

 

Men vad tycker ni om kapitlet? Var det vad ni hade väntat mig eller något helt annorlunda. Jag hoppas då att det är något onväntat då jag vill ta något som ingen haft tidigare. Lyckades jag? KOMMENTERA

 

Sen till frågorna då:

1, Vad tycker ni om det som Jason berättade om Alex och allt det där?

2, Vad tycker ni om Briannas kompisar?

3, Vad tycker ni om gäng namnet The Bloddy Ghosts på Jasons gäng? Blir det bra eller har ni något annat bra alternativ?

4, Ställde även den här frågan på min andra blogg. Men tycker ni att jag ska börja med en bestämd dag? att jag bestämmer att TORSDAGAR är kapitel dagar så att nu vet att varje torsdag kommer det komma upp ett kapitel. Jag ska ju självklar lägga upp fler kapitel i veckan men torsdagar kommer i alla fall vara bestämt för kapitel.


Tidigare inlägg